Annons:

Fetma hos barn ökar på Island

Publicerad januari 29, 2025 – av Sofie Persson
Isländska barns kosthållning påminner mer om den i USA än i andra nordiska länder.

Tecken på typ 2-diabetes, metaboliska störningar och fetma ökar bland isländska barn. En viktig orsak tros vara en förändrad kost, som alltmer liknar den för barn i USA.

Heilsuskóli Barnaspítalans (Barnsjukhusets hälsoskola) i Reykjavík, som öppnade 2011, är Islands enda specialiserade resurs för barnfetma och relaterade hälsoproblem. Skolan har plats för cirka 300 barn åt gången, men väntetiden är så lång som tio månader.

Cirka 5000 barn lider idag av fetma på Island. Ragnar Grímur Bjarnason, barnläkare vid hälsoskolan, uppger att metaboliska sjukdomar har ökat markant bland patienterna och att tidiga tecken på typ 2-diabetes blivit allt vanligare.

Vi har lyckas göra våra barn alldeles för tunga, säger han till isländska statskanalen RUV, och det är tydligt att de flesta barn som kommer in på grund av fetma går upp i vikt, och går upp ganska snabbt, mellan tre och fem års ålder. Vi måste undersöka hur vi kan ändra på detta.

Annons:

Bjarnason bedömer att de samtidigt kaloririka och näringsfattiga livsmedel som allt fler barn äter är en avgörande faktor bakom barnfetman. Han pekar också på att barnen rör sig mindre och sover sämre än tidigare, och menar att isländska barn är i betydligt sämre skick än sina nordiska grannar.

Kosten jämförbar med USA

Barnfetma ökar globalt, med USA som ett av de mest drabbade länderna. Thomas Ragnar Wood, professor i pediatrik och neurovetenskap vid Washington University, menar att isländska barns kosthållning också påminner om den i USA. Livsmedelssystemen på Island har förändrats mer än i andra nordiska länder, där traditionell mat fortfarande dominerar i högre utsträckning.

Så jag tror att det förmodligen har ett stort inflytande, säger han.

Ragnar Grímur Bjarnason riktar skarp kritik mot den isländska regeringen och menar att det saknas en tydlig politik för att förbättra barnens folkhälsa.

Vi måste göra något, och det borde ha gjorts för länge sedan, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Unga mäns löner backar i Finland

Finlands ekonomi

Publicerad Idag 07:27 – av Markus Andersson
Ung man sitter på en träbrygga vid en sjö
Enligt STTK ligger inkomsterna för personer under 35 år i Finland fortfarande under nivån före finanskrisen.

Unga vuxnas ekonomi i Finland har halkat efter samtidigt som äldre åldersgrupper fått en starkare inkomstutveckling. Tjänstemannacentralorganisationen STTK varnar särskilt för unga män, vars löneinkomster har gått bakåt.

STTK:s köpkraftsöversikt följer utvecklingen av realinkomsterna i Finland sedan 1966 och jämför olika åldersgrupper. Skillnaderna speglar både löneutvecklingen och sysselsättningen, medan en stigande pensionsålder också påverkar utfallet.

STTK redovisar att alla åldersgruppers realinkomster har ökat sedan 1966, men att ökningen främst har gått till äldre grupper. Personer under 35 ligger fortfarande 10–15 procent under 2008 års nivå, medan 25–34-åringarnas löneinkomster är nära 2010 års nivå.

Männens löner i samma årskull har däremot sjunkit till nästan 2 500 euro lägre per år än före coronan, säger STTK:s ekonom Tom-Henrik Sirviö till Yle.

Som möjlig förklaring pekar STTK på att arbetslösheten på senare tid varit omkring två procentenheter högre bland män än bland kvinnor. Organisationen vill reformera ungdomsgarantin och bygga ut högskoleutbildningen.

Ungdomsgarantin måste reformeras så att unga verkligen garanteras en väg till arbete eller utbildning, säger Sirviö i pressmeddelandet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danskt Pisa-larm: Nästan varannan invandrarelev halkar efter

Danmark

Publicerad Igår 14:44 – av Emil Fjellstedt
Tomma skolbänkar bredvid en dansk flagga mot blå himmel.
De danska Pisa-resultaten visar stora skillnader mellan elever med och utan invandrarbakgrund.

Bakom Danmarks samlade Pisa-resultat finns en djup klyfta mellan elevgrupperna. Elever med invandrarbakgrund presterar betydligt sämre än elever utan invandrarbakgrund, och forskarna kan bara förklara en del av skillnaden.

Mätningen som offentliggjordes förra veckan visade att danska 15-åringar nådde sin lägsta nivå sedan mätningarna började. Danmark stod för Nordens största fall i läsning, matematik och naturvetenskap, och låg efter Finland och Sverige i både läsning och naturvetenskap – men behöll Nordens bästa matematikresultat. Även övriga Norden noterade bottennivåer.

Reaktionen kom snabbt. Redan den 10 september höll undervisningsminister Magnus Heunicke det han kallade "Danmarks största föräldramöte" om Pisa-raset, med skolans utmaningar och möjliga lösningar på dagordningen.

Nästan varannan under grundläggande nivå

Bland eleverna med invandrarbakgrund ligger 46 procent under grundläggande nivå i läsning, 47 procent i matematik och 48 procent i naturvetenskap. I jämförelse ligger motsvarande andel bland elever utan invandrarbakgrund på 20–24 procent, beroende på ämne. Genomsnittsresultaten ligger dessutom cirka 50–60 Pisa-poäng lägre.

Att hamna under den nivån handlar inte om avancerade uppgifter. Det konstaterar Louise Beuchert, seniorforskare vid VIVE, Danmarks nationella forsknings- och analyscentrum för välfärd, som har den övergripande projektledningen för den danska Pisa-undersökningen.

Det innebär att de har svårt att använda vanlig vardagsmatematik, som att förstå hur man räknar ut 20 procent av ett tal de ser i snabbköpet, säger hon.

VIVE bedömer att omkring 40 procent av skillnaden kan förklaras av observerade gruppskillnader, bland annat föräldrarnas utbildning och inkomster. Vad som ligger bakom resten av gapet ger underlaget inget entydigt svar på.

Kommunförbundet KL har kallat borgmästare, utskottsordförande och kommundirektörer från landets samtliga kommuner till ett extra möte under måndagen. Mötet gäller det samlade danska Pisa-fallet, inte bara elever med invandrarbakgrund: resultaten ska gås igenom, kommunernas eget ansvar förankras och möjliga åtgärder diskuteras.

Vi ska allra först försäkra oss om att alla vi i det kommunala landskapet förstår allvaret. Alla ska känna till resultaten och det ansvar som ligger hos oss i kommunfullmäktige för att vända utvecklingen, säger Anders Winnerskjold, ordförande för KL:s barn- och utbildningsutskott.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norge kräver att Meta släcker Facebook och Instagram för barn nattetid

Publicerad september 12, 2026 – av Emil Fjellstedt
Hand håller en mobiltelefon med Facebooks och Instagrams appikoner på skärmen.
Norges regering vill att Metas amerikanska tidsgränser och nattblockering för minderåriga även ska införas i Norge.

Norges regering vill att Meta ger norska minderåriga samma skydd som bolaget gått med på i USA: högst två timmars daglig användning av Facebook och Instagram, och stängda appar mellan klockan 00 och 06. Något löfte om att reglerna ska gälla i Norge har Meta inte gett.

Uppgörelsen i USA slöts i slutet av augusti med 47 delstater, District of Columbia och amerikanska territorier. Utöver tidsgränsen och nattstoppet ingår färre notiser, möjlighet till en startsida utan algoritm och en varning efter 15 minuters sammanhängande användning, rapporterar Ritzau. Bolaget förnekar samtidigt att det gjort något fel.

I ett brev den 10 september skriver barn- och familjeminister Lene Vågslid att hon väntar sig effektiva skydd för alla unga användare, även de norska. Statsminister Jonas Gahr Støre säger i regeringens pressmeddelande, som återges av Aftenposten: "Barns trygghet måste komma först."

Kravet vilar tills vidare på förväntningar. Avtalet är amerikanskt, och Meta har inte bekräftat att begränsningarna införs i Norge.

Samtidigt förbereder regeringen en egen åldersgräns för vissa sociala medier, som ska gälla fram till den 1 januari det år användaren fyller 16. Lagförslaget ska läggas fram före årsskiftet, med krav på åldersverifiering som både fungerar och värnar integriteten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Island satsar miljoner på läromedel – lärarbristen kvarstår

Publicerad september 11, 2026 – av Markus Andersson
En elev med ryggsäck på väg till skolan, bredvid en isländsk flagga.
Genrebild av undervisning i ett klassrum. Den isländska grundskolan saknar enligt lärarförbundet omkring 20 procent av de yrkeskvalificerade lärare den behöver; bilden föreställer inte isländsk skola.

Islands regering svarar på de sämsta PISA-resultaten någonsin med 455 miljoner isländska kronor till nya läromedel, mobilfrihet i skolorna och en översyn av läroplanen. Men enligt lärarförbundet rör paketet inte lärarbristen.

PISA 2025 offentliggjordes den 8 september. Resultaten är uppmätta för isländska grundskoleelever. Island ligger på 33:e plats av 38 OECD-länder. Bara 2 procent når toppnivå i läsförståelse, mot 6 procent i OECD.

Samma dag höll barn- och utbildningsminister Inga Sæland presskonferens om regeringens svar.

Vi har nått botten. Det finns egentligen bara en väg, och det är uppåt, säger Inga Sæland.

Magnús Þór Jónsson är ordförande i lärarförbundet Kennarasamband Íslands. Han kallar satsningen en bra början, men vill se ett större belopp.

Det som betyder oerhört mycket för oss är att stärka lärarnas professionsutveckling. Grundskolan saknar i dag omkring 20 procent av de yrkeskvalificerade lärare den behöver, säger Magnús Þór Jónsson.

Han beskriver vad det leder till. När läromedlen samtidigt är svaga får lärare som kanske inte ens har yrkesbehörighet ta hand om grupper och skriva materialet själva.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.