Annons:
Annons:

Den svenska jultomtens moder

Jenny Nyströms stämningsfulla illustrationer av jultomten gav liv åt den svenska jultraditionen och förenade folktro med högtidens glädje. Som en banbrytande konstnär skildrade hon barndomens magi och de nordiska vintrarnas skönhet. Hennes verk fortsätter att inspirera och fascinera generation efter generation. Här är hennes historia.

Publicerad 24 december 2025 – av Redaktionen
jenny-nystrom-splash-2
previous arrowprevious arrow
next arrownext arrow
 

Jenny Nyström (1854–1946) var en svensk konstnär och illustratör som skapade den ikoniska bilden av jultomten, en central del av den svenska jultraditionen och välkänd från julkort och tidningsomslag.

Hennes konstnärliga resa började i Göteborg, dit familjen flyttade när hon var åtta år gammal.


Artikeln publicerades ursprungligen den 23 december 2024.


Vägen till framgång

Nyströms formella utbildning började vid Kjellbergska flickskolan och Göteborgs Musei-, Rit- och Målarskola (nuvarande Konsthögskolan Valand). Redan som 12-åring imponerade hon på sina lärare, däribland Fredrik Wohlfahrt, en framstående målare och pedagog, samt den välkända tecknaren och illustratören Hilda Lindgren. År 1873 antogs hon till Konstakademien i Stockholm, där hon studerade fram till 1881.

Annons:

Nyström utmärkte sig med sin ambition och talang och under sitt sista studieår blev hon den andra kvinnan – efter Emma Ekwall 1871 – att tilldelas Akademiens prestigefyllda guldmedalj för målningen Gustav Vasa som barn inför kung Hans.

Målningen "Gustav Vasa som barn inför Kung Hans" gav Nyström äran att bli den andra kvinna att tilldelas svenska konstakademiens prestigefyllda guldmedalj.

Denna framgång, tillsammans med ett stipendium, möjliggjorde vidare studier i Paris åren 1882 till 1886 vid Académie Colarossi och Académie Julian. Här förfinade hon inte bara sina tekniska färdigheter utan kom också i kontakt med den framväxande vykortsmarknaden, som skulle komma att bli en central del av hennes konstnärliga gärning.

Tidningsurklipp i Nyströms ateljé i Paris.

Trots att hon inledningsvis avvisades av Bonniers förlag fann Nyström en samarbetspartner i S. A. Hedlund för sina illustrationer till Viktor Rydbergs Lille Viggs äventyr på julafton. Verket blev snart en svensk julklassiker.

En av Nyströms illustrationer till Rydbergs "Lilla Viggs äventyr på julafton".

Nyströms omfattande produktion gjorde henne till Sveriges mest framstående och produktiva konstnär och illustratör under sin tid. Hennes verk spreds över hela landet via Strålin & Persson AB i Falun. Utöver sina berömda julillustrationer skapade hon ett brett spektrum av konst, däribland landskapsmålningar, genremålningar och porträtt i olja, akvarell och pastell. Verk som En bondes trädgård på Aspö och Från min ateljé i Paris vittnar om hennes mångsidighet och skicklighet.

"Från min atelier i Paris". Foto: Bukowskis

Nyström uttryckte ofta att hennes mål var att föra både barn och vuxna till det “vackra landet öster om solen och väster om månen”, inspirerat av hennes mammas barndomsberättelser. I en självbiografisk artikel från 1910 skrev hon:

“Att jag mest ritar för barn beror nog på att jag alltid har älskat barn och att jag alltid har velat visa dem något av det vackra soliga landet öster om solen och väster om månen, det vackra som har fastnat i mitt minne från min barndom i Kalmar. Därför föredrar jag också att rita vackra bilder”.

"Skidåkande barn".

Denna värme och kärlek till barndom och fantasi blev bärande teman i hennes konstnärskap.

Ett bestående arv

År 1887 gifte sig Jenny Nyström med medicinstudenten Daniel Stoopendaal. På grund av tuberkulos kunde Daniel inte fullfölja sina studier eller utöva sitt yrke, vilket gjorde Jenny till familjens försörjare. Trots dessa prövningar förblev hon djupt engagerad i sitt konstnärliga arbete och skapade ett arv som fortsätter att inspirera. Paret fick sonen Curt Nyström Stoopendaal, född 1893, som följde i sin mors fotspår och blev en framstående vykorts- och affischkonstnär med en stil som nära påminner om hennes.

"Vi två" – ett självporträtt av Nyström med sonen Curt.

Jenny Nyströms konstnärskap hyllas idag med en permanent utställning på Kalmar läns museum, och hennes verk återfinns i samlingar vid Göteborgs konstmuseum, Nationalmuseum, Länsmuseet Gävleborg, Nordiska museet i Stockholm och Kalmar konstmuseum. Hon har också fått sitt namn förevigat genom Jenny Nyströmskolan i Kalmar och Jenny Nyströms gata i Fruängen i Stockholm.

Under sitt liv skapade Nyström tusentals verk och formade den svenska bilden av jultomten. Hennes konst förenar svensk folktro med julens värme och magi och fortsätter att inspirera generationer, vilket befäster hennes plats som en tidlös gestalt inom svensk kulturhistoria.

Nyström vid sitt skrivbord i hemmet i Stockholm.

Den som vill utforska mer av Nyströms konst kan besöka databasen hos Jenny Nyström och Curt Stoopendaal-stiftelsen.

 

Kulturredaktionen

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Årets fynd i Norge – nu ställs vikingaskatten ut

Arkeologi och historia

Publicerad Igår 07:02 – av Markus Andersson
Vikingatida silvermynt och ett silverfragment från Mørstadskatten i Norge
Silvermynt och ett silverfragment ur Mørstadskatten, som norska arkeologer har röstat fram till årets fynd. Ett urval av skattens mynt visas på Historisk museum i Oslo från och med i dag.

Mørstadskatten har röstats fram till årets fynd av norska arkeologer, och i dag, fredag, öppnar utställningen på Historisk museum i Oslo. För första gången kan allmänheten se mynt ur Norges största vikingatida myntskatt på plats i museet.

Omkring 180 deltagare på Det norske arkeologmøtet utsåg skatten i början av november. Porslinsvraket på 600 meters djup kom tvåa.

I museets myntkabinett visas ett urval av de drygt 5 500 mynten fram till 28 mars 2027. Tidigare har de första hundra mynten redan visats digitalt.

Bland höjdpunkterna finns mynt från England och det tysk-romerska riket samt ett sällsynt mynt präglat för Olav Haraldsson, senare Olav den helige. Mynt för hans halvbror Harald Hårdråde markerar början på en ny epok i norsk myntning.

Annons:

Skatten grävdes ned omkring 1046–1047, enligt museet. Detektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre hittade den 10 april nära Rena i Innlandet.

Fylkesarkeolog May-Tove Smiseth var den första som mötte detektoristerna ute på åkern, skriver forskning.no.

— Vi gick och vadade i silvermynt. Det är sex kilo silver, säger Smiseth.

Utgrävningen i somras hittade varken bosättning eller gravar. Arkeologen Kjetil Loftsgarden har tidigare sagt att något dramatiskt måste ha hänt efter nedgrävningen.

Utställningen är öppen i dag klockan 11–16. Entrén kostar 160 norska kronor för vuxna, medan barn under 18 år går in gratis.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

GTA VI släpptes vid midnatt efter 13 års väntan

Publicerad 19 november 2026 – av Jan Sundstedt
En man i svart linne står med ryggen mot kameran framför en kvinna och en blå bil i en scen ur GTA 6.
13 års väntan är över - GTA VI är här!

13 års väntan är till ända: Grand Theft Auto VI släpptes vid midnatt natten till torsdag. Hajpen hade då pågått i dagar: redan under onsdagen kunde tittare följa spelare i Nya Zeeland.

Rockstar anger att GTA VI släpptes klockan 00.00 lokal tid i samtliga regioner, till plattformarna Playstation 5 och Xbox Series X/S.

Klockan 12.00 svensk tid började det nya dygnet i Nya Zeeland, och där gick spelet att spela.

Bonnierägda DN rapporterar att vissa samtidiga strömmar hade uppemot 200 000 tittare.

Annons:


Väntan syntes också på nätet. Vid midnatt låg internettrafiken 35 procent över det normala, uppger fiberleverantören GlobalConnect.

Siffran gäller bolagets mätning av cirka 100 000 svenska fiberhushåll, jämfört med motsvarande veckodagar och klockslag under fyra föregående veckor, inte hela Sveriges trafik.

De första recensionerna är hyllande, och både The Guardian och IGN har delat ut högsta betyg.

Ett dubbeldäckat flygplan med rosa rök över en strand kantad av höghus.
Flygplan över stranden
previous arrowprevious arrow
next arrownext arrow
Flygplan över stranden
Nattscen
Träningsscen
Motorcykelhopp
previous arrow
next arrow
 

Rockstars 27 minuter långa spelvisning granskades av NyD i augusti.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mörkret som försvann ur våra kvällar

Publicerad 17 november 2026 – av Redaktionen
Kvinna vid en persienn i skymningen till vänster och händer som håller ett tänt ljus till höger.
När belysning kostade både pengar och arbete väntade hushållen med att tända. Genrebilder.

Att kura skymning är att låta mörkret falla en stund, med plats för stillhet, samtal och berättelser. Forskningen om hur kvällsljus påverkar kroppens dygnsrytm ger ett nytt perspektiv på den gamla vanan.

I praktiken innebar det att hushållet satt kvar medan dagsljuset avtog och väntade med att tända lamporna. Dagens arbete fick övergå i en stunds vila, tystnad eller gemensamt berättande, i det sista dagsljuset eller vid skenet från spisen.

Seden fanns i hela landet och i alla samhällsklasser. Det har Isof dokumenterat i förteckningen Levande kulturarv. Den hade också många namn. I olika delar av landet sade man fira, hålla eller lura skymning, sitta skumme eller mörska kväller.

Skälet var praktiskt. Innan den elektriska belysningen slog igenom under första halvan av 1900-talet var ljuset något att hushålla med. Ljus, tjärstickor och senare fotogen kostade pengar, så lampan tändes först när det var riktigt mörkt. När det blivit för skumt för att arbeta ute, men ännu var för ljust för att tända, vilade man, småpratade, sjöng, berättade historier eller stickade i halvmörkret.

Annons:

På nordiska breddgrader är skymningen dessutom utdragen. Solen sjunker i en flack bana, och övergången till kvällsmörker kan ta över en timme.

Skvallertimman vid spisluckan

Minnena av stunden finns kvar i arkiven hos Isof och Nordiska museet, från 1800-talet och början av 1900-talet. Aina Resare, född 1912 i Säfsnäs socken i Dalarna, beskriver i Isofs arkiv skvallertimman som "tiden innan lampan tändes på mörka höst- och vinterkvällar". Hennes mor satt med spisluckan öppen och stickade strumpor och vantar i det svaga skenet, för att spara på fotogenet.

Seden lever vidare, men i ny form. I dag tänds levande ljus gärna redan från början, och berättandet har ofta blivit högläsning. Bibliotek och skolor kurar skymning under Nordiska litteraturveckan, som hölls första gången 1997 och återkommer varje år i vecka 46. Konceptet är enkelt: släck lamporna, tänd ett ljus och läs.

Den äldre skymningsvilan tog slut när lampan tändes. Med elektriskt ljus behövde ingen längre vänta på mörkret. Ett knapptryck räcker för att fortsätta arbeta och vara vaken långt efter att det blivit mörkt ute. Just det kvällsljuset har forskare undersökt, eftersom ljus påverkar hur kroppen ställer in sin dygnsrytm.

Kvällsljuset flyttar kroppens natt

Hormonet melatonin är kroppens inre signal om att det är mörkt. Forskare vid Brigham and Women's Hospital i Boston undersökte i en studie publicerad 2011 totalt 116 friska personer mellan 18 och 30 år i två delstudier. I jämförelsen av ljus före läggdags tillbringade 104 av dem kvällen i både vanligt rumsljus, under 200 lux, och dämpat ljus, under 3 lux.

I dämpat ljus började melatoninet utsöndras knappt två timmar före sänggåendet, i rumsljus bara 23 minuter före. Kroppens melatoninperiod blev därmed omkring 90 minuter kortare, och nivåerna före sömnen sjönk med drygt 70 procent. Sömntiden var densamma, åtta timmar, så det var kroppens nattsignal som kortades. Vilka hälsoeffekter det blir på sikt är enligt forskarna okänt.

En studie från University of Colorado Boulder 2013 pekar åt samma håll. Åtta personer tältade en vecka i Klippiga bergen med bara solljus och lägereld. Med elektriskt ljus hemma började deras biologiska natt i snitt två timmar senare. Efter campingveckan började den nära solnedgången. Deltagarna fick samtidigt betydligt mer dagsljus, ungefär fyra gånger så mycket ljus som i vardagen, så studien skiljer inte ut vad den mörka kvällsstunden ensam betyder.

— Det som är anmärkningsvärt är hur våra klockor, när vi utsätts för naturligt solljus, synkroniseras med soldygnet på mindre än en vecka, säger professor Kenneth Wright, som ledde studien, i ett pressmeddelande från University of Colorado Boulder.

Wright föreslår mer dagsljus på morgonen och dämpad belysning och mindre skärmtid på kvällen. Det är ljusvanorna forskarna har mätt, inte skymningsstunden vid spisluckan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Han blir nye James Bond!

Uppdaterad 18 november 2026, Publicerad 16 november 2026 – av Jan Sundstedt
Robert Pattinson i svart smoking och fluga, med ansiktet belyst av varmt sidoljus mot en mörk bakgrund.
Robert Pattinson presenteras som den nye James Bond i filmseriens officiella presentationsklipp.

Robert Pattinson, 40, blir nästa James Bond. Amazon MGM Studios bekräftade på måndagen att Batman-stjärnan tar över rollen som agent 007 efter Daniel Craig. Filmen, som för stunden bär arbetstiteln "Bond 26", kommer att regisseras av kanadensiske Denis Villeneuve.

Robert Pattinson är född i London den 13 maj 1986 och känd från bland annat Twilight-filmerna, The Batman och Christopher Nolans Tenet.

Han medverkar dessutom i Denis Villeneuves kommande Dune: Part Three och kommer under 2028 tillbaka som Batman i The Batman Part II.

I ett skriftligt uttalande kallar Pattinson James Bond en av filmhistoriens mest legendariska gestalter och beskriver förtroendet att få axla rollen som agent 007 som en stor ära.

Annons:

Han säger att rollen är en dröm som blivit verklighet.

Flera namn har provspelat

"Bond 26"-regissören Denis Villeneuve säger sig vara överlycklig över att få välkomna Pattinson, som enligt honom bär på 007:s tidlösa själ och samtidigt tillför något helt nytt.

Villeneuve tackar också de övriga skådespelarna i urvalet, men konstaterar att det bara kan finnas en 007.

I maj rapporterade NyD om att Tom Francis uppgavs ha provspelat för rollen. Sedan dess har namn som Callum Turner, Jack Lowden, Nicholas Hoult och Jacob Elordi snurrat i ryktesflödet.

Robert Pattinson kommer från ett starkt år. Variety uppger att Chris Nolans The Odyssey, där han spelar Antinous, har dragit in 1,8 miljarder dollar.

Pattinson har i ett officiellt uttalande från The Ian Fleming Estate fått tummen upp och man välkomnar honom in i den lilla men exklusiva klubben av numera sju skådespelare (ej inräknat inofficiella produktioner som till exempel 1967 års vansinnesparodi "Casino Royale") som förärats rollen som agent 007.

Sedan februari/mars 2025 har Amazon kreativ kontroll över serien genom ett samriskbolag med Barbara Broccoli och Michael G. Wilson.

Den senaste James Bond, Daniel Craig, gjorde fem Bondfilmer, från Casino Royale 2006 till No Time to Die 2021.


Artikeln kan komma att uppdateras.

Skådespelarhistorik James Bond på vita duken

  • Sean Connery; 1962–1967
  • George Lazenby; 1969
  • Sean Connery; 1971
  • Roger Moore; 1973–1985
  • Sean Connery; (1983)*
  • Timothy Dalton; 1987–1989
  • Pierce Brosnan; 1995–2002
  • Daniel Craig; 2006–2021
  • Robert Pattinson; 2026–?

*avser den inofficiella** filmen "Never Say Never Again", som är en nyinspelning av filmen "Åskbollen" (1965), baserad på 1961 års roman "Thunderball".

**dvs. ej producerad av det ursprungliga produktionsbolaget EON Productions, grundat av Albert R. "Cubby" Broccoli och Harry Saltzman.

OBS: Faktarutan inkluderar inte 1967 års inofficiella, smått galna och märkliga parodi "Casino Royale", mot (främst) bakgrund av att James Bond i den filmen gestaltas av minst tre olika skådespelare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.