Under andra världskrigets Blitz i London förekom ett fenomen som demonstrerade något extraordinärt i den mänskliga naturen. Vissa män som låg i kroniska katatoniska tillstånd på mentalsjukhusen kvicknade till och ryckte instinktivt ut som ambulansförare för att hjälpa de bombskadade invånarna. Deras innersta behov av att bidra och känna sig användbara i en nödsituation gav dem en mening att agera, något som mediciner och elchockterapi aldrig kunde ge. Detta speglar det djupa mänskliga behovet av syfte. Men har män, maskulinitet och fäder fortfarande en oumbärlig plats i dagens samhälle? Undertecknad kan med en imperativ självsäkerhet svara i ett bejakande.
Vi står inför en osäker framtid, med eskalerande konflikter både utom och inom våra gränser, pådrivna av girighet, vinklad massmedia, krigshetsande lobbyister och svaga politiker. För första gången i modern tid ser Sverige ett förnyat behov av maskulinitet och stabila fäder. Den evolutionära rollen innefattar inte längre enbart en jakt- och försvarsförmåga, utan även kapaciteten att återuppbygga civilisationen med djupare insikter som gått förlorade i detta tidevarv.
Den grundläggande roll som alla män bär inom sina gener sedan de var foster i livmodern har blivit hånad, bespottad och ifrågasatt på helt absurda nivåer inom etablissemanget. Många unga män i västvärlden frågar sig varför de skulle offra sina liv, eller ens anstränga sig, för ett land vars statsideologi präglas av misandri och postmarxistiska teorier. Ett samhälle som benämner deras naturliga tendenser som ”toxiska”. De traditionella instinkterna är dock nödvändiga för att avgöra om mänskligheten ska reduceras till passiva slavar under ett globalistiskt styre, eller om vi kan återuppväcka den vitala livskraften och mänskliga essensen inom oss.
Friedrich Nietzsches ”viljan till makt” (Wille zur Macht) beskriver den inre längtan hos allt levande – en vilja att växa, övervinna hinder och hävda sin kraft. I kontrast till Arthur Schopenhauers ”viljan till liv” (Wille zum Leben), som fokuserar på att undvika lidande och överleva, strävar vi efter något mer än blott överlevnad – vi vill skapa något meningsfullt. Viljan till makt handlar om att forma sitt liv, övervinna svagheter och skapa nya värden. Denna kraft är inte bara fysisk styrka, utan också en drivkraft att utveckla sig själv och bli den bästa versionen av sig själv – genom kreativitet, självförbättring och att ta kontroll över sitt öde.
Videospel erbjuder många män en form av substitut för deras evolutionära roll att tävla, konkurrera, strida och söka status. Något som de annars bör få erfara ute i verkligheten i ett sunt samhälle. Dessa substitut finns även i formerna av pornografi för att stilla det sexuella begäret, sociala medier för att fylla den mellanmänskliga tomheten, samt substanser som alkohol för att döva sinnena. Ett samhälle där män och kvinnor lever i symbios och balans skulle inte behöva dessa artificiella substitut.
Att vara en man och en fader är inte enbart biologiska tillfälligheter; de är hederstitlar som kräver arbete, engagemang och ansvarstagande. De två mest fundamentala karaktärsdragen hos en man ska vara integritet och ansvar. Att visa sann ryggrad – det vill säga ha karaktär för att stå upp för sig själv och det man tror på – är inte möjligt utan att samtidigt ha integritet.
Vår gemensamma mänskliga historia rör sig i cykler. Efter mörkret kommer ljuset, och generationer följer också denna cykliska utveckling. Vi befinner oss nu i en epok präglad av ytlighet, identitetskris och existentiell tomhet – men kanske är detta början på en nödvändig förändring. Enligt den före detta KGB-agenten Yuri Bezmenov tar det oftast flertal generationer för hjärntvätt att avta. De desillusionerade inom Generation Z, och deras efterföljare Generation Alpha, befinner sig vid brytpunkten för denna metamorfos då behovet av stabila fäder är som störst, för att fungera som stöttepelare genom den omtumlande processen.
I de gamla grekiska stadsstaterna, som Sparta, användes falanger som stridsformeringar. Historiker som Plutarchos och Thukydides beskriver dessa formationer som rader av krigare med sköldarna tätt intill varandra. De starkaste stod längst fram för att ta den första smällen, medan de yngre och mer oerfarna stod i mitten, och de äldre veteranerna bakom, redo att driva de yngre framåt. Denna struktur är ett tydligt exempel på generationsöverskridande mod och ansvar – ett stöd där de starkaste bär de svagaste, och de erfarna vägleder de oerfarna. En kraftfull symbol för hur maskulinitet kan fungera som en skyddande mur för samhället.
Det är även viktigt att framhålla till unga kvinnor att det finns dåliga män ute i världen, men framförallt att det största skyddet de har mot dessa är starka män. Maskuliniteten måste uppmuntras, inte förtryckas, för att skapa en trygg framtid för både män och kvinnor. Mod, lojalitet och viljan att beskydda är egenskaper vi måste värdera högt. Mödrar, kvinnor och tjejer har ett viktigt ansvar i att uppmuntra dessa egenskaper hos sina söner, bröder och partner – för sitt eget och för samhällets bästa.
I ljuset av denna lovsång får läsarna bekanta sig med det norska bandet Wardruna och musikvideon till låten ’Lyfjaberg’. Detta för att finna ro under Fars dag och för att vi ska kunna reflektera över de värden och bördor som våra fäder bär på sina axlar. Låt oss hylla de män som tar på sig ansvaret att vara förebilder, beskyddare och vägledare.
Varför omfamnar vi dessa roller med entusiasm? För att vi är sönerna, bröderna och fäderna.
Carl Lidberg
