MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Breaking News
Annons:
Den här artikeln publicerades för 1 år sedan

https://nyadagbladet.se/utrikes/musk-har-donerat-75-miljoner-dollar-till-trump-pa-tre-manader/

Utrikes

Musk har donerat 75 miljoner dollar till Trump – på tre månader

Publicerad oktober 17, 2024 – av Isac Boman
Elon Musk och Donald Trump under kampanjmöte.
3 min läsning
Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

201 950 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

De tre senaste månaderna har mångmiljardären Elon Musk genom sin politiska aktionskommitté, America Pac, donerat ungefär 75 miljoner dollar till Donald Trumps kampanj, och är därmed en av den republikanske presidentkandidatens allra största finansiärer.

Ansökningar som lämnats in av America Pac till den federala valkommissionen (FEC) visar hur Musk donerade 15 miljoner dollar i juli, 30 miljoner dollar i augusti och ytterligare 30 miljoner dollar i september – och det som skiljer America Pac från de flesta andra politiska aktionskomittéer är att Musk är gruppens enda givare.

America Pac bedöms på kort tid, och i relativ tysthet, ha blivit Trumps kanske allra viktigaste partner och har i de viktigaste delstaterna nu fler dörrknackande valarbetare än Trump-kampanjen själva - cirka 400 per delstat. Dessa arbetar nu frenetiskt för att övertyga tveksamma väljare att ta sig till valurnorna och rösta republikanskt.

Vilket inflytande Musk skulle få över Trump-administrationen om denna lyckas vinna valet med stöd från America Pac är oklart, men presidentkandidaten har redan deklarerat att han kan tänka sig Elon Musk i någon form av viktig roll i sitt kabinett under en andra mandatperiod.

Politisk högersväng

Det kan också noteras att Musk ökat sitt personliga engagemang i Trumps kampanj på senare tid, och att han förra veckan meddelade att han tänkte resa till den viktiga delstaten Pennsylvania under valrörelsens slutspurt för att där hålla ”en serie samtal”.

Tidigare har Musk sagt att han sympatiserat med Demokraterna, men de senaste åren tycks han politiskt ha tagit en högersväng, och det har bland annat rapporterats att han donerat pengar till olika konservativa ändamål, bland annat kopplade till migration och hbtq.

Han finansierar även högergruppen Building America’s Future, som arbetar med att försöka få svarta väljare att rösta republikanskt och som riktat hård kritik mot Biden och Harris migrationspolitik.

Trots Musks hisnande donationer finns det enligt ansökningsdata faktiskt de som donerat ännu mer till Trumpkampanjen – israelisk-amerikanska Miriam Adelson, hustru till judiske finansmannen Sheldon Adelson, har skänkt hela 95 miljoner dollar till en annan Trumpvänlig politisk aktionsgrupp.

Harris "leder" stort

Det amerikanska valsystemet har länge fått hård kritik eftersom det är svårt att på allvar utmana och konkurrera om man inte har storföretag och andra förmögna finansiärer i ryggen, och även om Trump har samlat några mycket rika supportrar är det Demokraterna och Kamala Harris som har absolut mest pengar i sin ”kampanjkassa”.

Enligt personer med insyn i Harris valkampanj passerade hon i september en miljard insamlade dollar – medan annan data pekar på att hennes kampanj fått in cirka 650 miljoner dollar. Oavsett vilken summa som stämmer så är det betydligt mer än de cirka 340 miljoner dollar som Trumpkampanjen lyckats samla in.

Pengarna går i regel till att finansiera dels fysiskt valarbete av olika slag – men också aggressiv marknadsföring i tv, tidningar och inte minst på sociala medier, som blivit en allt viktigare arena för att nå ut till väljarna.

Även ”antireklam” är vanligt förekommande – alltså annonser, inslag och artiklar som inte främst syftar till att lyfta fram den egna kandidatens fördelar – utan på att smutskasta och demonisera motståndarsidan.

Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/utrikes/ryssland-producerar-vapen-i-volymer-motstandarna-inte-kunnat-dromma-om/

Utrikes

Ryssland producerar vapen i volymer motståndarna ”inte kunnat drömma om”

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 19:10 – av Redaktionen
Sergej Tjemezov är chef för den statliga försvarskoncernen Rostec.
2 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Rysslands försvarsindustri tillverkar nu fler artillerigranater och flygbomber än något annat land i världen, enligt Sergej Tjemezov, chef för den statliga försvarskoncernen Rostec. Produktionen har ökat kraftigt sedan konflikten i Ukraina eskalerade 2022.

I en intervju med nyhetsbyrån Tass, publicerad på tisdagen, redogör Tjemezov för en kraftig upptrappning av vapentillverkningen, skriver RT.

— Vi levererar flygplan, stridsvagnar, infanterifordon, haubitsar, system för elektronisk krigföring, drönare och mycket mer i enorma kvantiteter. Inget land i världen producerar i dag lika många granater och flygbomber, säger han.

Tjemezov uppger att han inte kan ge exakta siffror men konstaterar att produktionsvolymerna är sådana som landets motståndare "inte ens hade kunnat drömma om".

Mångdubblad produktion

Ryska företrädare har vid upprepade tillfällen lyft fram den ökade försvarsproduktionen under de senaste tre åren. I maj 2024 uppgav president Vladimir Putin att ammunitionstillverkningen hade fjortondubblats sedan den militära insatsen inleddes, medan drönartillverkningen fyrdubblats och produktionen av bepansrade fordon ökat 3,5 gånger.

Ryssland har konsekvent fördömt västländernas vapenleveranser till Ukraina och menar att de endast förlänger konflikten utan att påverka dess slutliga utgång.

Kreml öppet för förhandlingar

Kremls talesperson Dmitrij Peskov upprepade på tisdagen att Ryssland vill uppnå sina mål "genom politiska och diplomatiska medel" och att landet förblir "helt öppet för en förhandlingsprocess". Samtidigt anklagar Moskva Kiev för att vilja fortsätta striderna, uppbackat av sina västliga allierade.

Ryssland har också anklagat EU och Storbritannien för att motarbeta pågående fredsansträngningar.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/amerikanska-akademiker-vill-se-karnvapen-i-handerna-pa-usas-allierade/

Utrikes

Amerikanska akademiker vill se kärnvapen i händerna på USA:s allierade

Publicerad november 24, 2025 – av Jan Sundstedt
Professorerna Mark Raymond (t. v.) och Moritz Graefrath skriver i en gemensam debattartikel att USA:s allierade bör tillåtas att skaffa egna kärnvapenarsenaler.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Den amerikanska tidskriften Foreign Affairs har publicerat en debattartikel av två professorer verksamma vid University of Oklahoma som utmanar rådande säkerhetspolitiska principer. Professorerna föreslår att USA:s närmaste allierade bör överväga att själva skaffa kärnvapen.

Artikeln, författad av professorerna Moritz S. Graefrath och Mark A. Raymond, har fått omfattande internationell uppmärksamhet och väckt kontrovers, men inget västerländskt land stödjer än så länge förslaget officiellt.

I den uppmärksammade texten argumenterar duon att länder som Kanada, Tyskland och Japan har både teknisk kapacitet och säkerhetsintresse för att själva utveckla kärnvapen – för att därigenom minska beroendet av USA:s militära skydd.

Artikeln slår fast att "Amerikas allierade bör skaffa kärnvapen. Selektiv spridning kommer att stärka den globala ordningen, inte avsluta den."

Texten belyser att länderna redan deltar i avancerade militära samarbeten med USA och har tillgång till resurser som krävs för utveckling av kärnvapen.

Skribenterna fortsätter: "Vad de tre allierade skulle behöva – och vad USA kan och bör tillhandahålla – är offentligt stöd och diplomatiskt skydd för deras övergång till att bli kärnvapenmakter, samt teknisk och doktrinär vägledning för att säkerställa robusta säkerhetsåtgärder för ledning och kontroll."

Debatten kring artikeln har snabbt tagit fart, och hittills har inget av de berörda länderna i texten officiellt ställt sig bakom förslaget, utan markerar fortsatt starkt stöd för internationell nedrustning och icke-spridningsavtalet (NPT).

Kritiska reaktioner

Till exempel står Tyskland, mot bakgrund av officiella ställningstaganden, policybeslut och debattinlägg, fast vid sin politik mot kärnvapenspridning och betonar att landet inte har några planer på att ändra den principen.

Regeringsföreträdare har uttryckt att Tysklands hållning fortsatt stödjer internationella avtal om nedrustning och att man avvisar alla förslag om att utveckla egna kärnvapen.

Samtidigt har amerikanska och europeiska experter kritiserat författarnas resonemang som riskabelt och har varnat för att en sådan utveckling kan trigga en ny global kapprustning.

​Bakgrunden till artikeln i Foreign Affairs är det ökade geopolitiskt spända läget, där USA:s åtaganden kring det så kallade kärnvapenparaplyet ifrågasätts på flera håll i Europa och Asien.

Flera europeiska ledare har nyligen begärt samtal kring egen avskräckning och kärnvapensamarbete inom Nato.

USA och andra kärnvapenmakter har än så länge avvisat sådana samtal, och insisterar fortsatt på diplomati och nedrustning som grundstrategi.​

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/marjorie-taylor-greene-lamnar-kongressen-efter-konflikt-med-trump/

Utrikes

Marjorie Taylor Greene lämnar kongressen efter konflikt med Trump

Donald Trumps USA

Publicerad november 23, 2025 – av Redaktionen
Marjorie Taylor Greene förklarade sitt avhopp i en video på X.
3 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Marjorie Taylor Greene, tidigare en av Donald Trumps mest lojala medarbetare i kongressen, meddelade på fredagen att hon avgår från representanthuset. Hon sa att hon vägrade att bli en "misshandlad hustru som hoppas att allt försvinner och blir bättre" och utsättas för en primärvalskampanj mot en Trump-stödd motkandidat.

Avgången innebär en dramatisk vändning för den republikanska kongressledamoten från Georgia, som en gång var bland Trumps närmaste allierade och en högljudd förespråkare för hans "America First"-agenda. Relationen mellan de två har försämrats kraftigt de senaste månaderna, främst på grund av oenighet kring offentliggörandet av utredningsdokument kopplade till den amerikansk-judiske sexbrottslingen Jeffrey Epstein.

I en tio minuter lång video på sociala medier förklarade Greene att beslutet att avgå var på grund av utsikten att möta en Trump-stödd republikansk utmanare i primärvalet och risken för att demokraterna tar över representanthuset i nästa års mellanårsval. Hon klagade också över att kongressen i stort sett har "satts på sidlinjen" sedan Trump återvände till presidentposten i januari.

— Jag har för mycket självrespekt och värdighet, älskar min familj alltför mycket och vill inte att mitt underbara distrikt ska behöva utstå ett skadligt och hatfullt primärval mot mig från presidenten vi alla kämpade för, bara för att sedan slåss och vinna mitt val medan republikanerna troligen förlorar mellanårsvalet, sa Greene.

— Jag vägrar att vara en misshandlad hustru som hoppas att allt försvinner och blir bättre, tillade hon.

Trumps reaktion och intern oro

I en intervju med ABC News kallade Trump Greenes avgång, som träder i kraft den 5 januari, för "fantastiska nyheter för landet".

Konflikten mellan Trump och Greene har väckt oro hos vissa republikaner över att Trumps "Make America Great Again"-bas kan splittras inför mellanårsvalet, när demokraterna hoppas återta kontrollen över kongressen.

Greenes avgång kommer att minska den republikanska majoriteten i representanthuset till 218 ledamöter mot demokraternas 213. I senaten har republikanerna en majoritet på 53-47.

Växande oberoende från Trump

På senare tid har Greene visat ökad självständighet från Trump. Hon gick med i ett initiativ i representanthuset för att tvinga fram offentliggörandet av Epstein-dokumenten trots Trumps invändningar, kritiserade partiledningen för bristande hantering av sjukvårdskostnader under den senaste regeringskrisen, har krävt att USA slutar skicka amerikanska skattepengar till Ukrainakriget och kallade Israels angrepp på Gaza för folkmord.

Trump blev i sin tur allt mer kritisk. Innan representanthuset röstade överväldigande för att släppa Epstein-dokumenten kallade han henne för "förrädare" och "skam" för det republikanska partiet. Han drog tillbaka sitt stöd och kallade henne för ett "rasande vansinne".

I sin video försvarade Greene sin Epstein-omröstning.

— Att stå upp för amerikanska kvinnor som våldtogs vid 14 års ålder, utsattes för människohandel och utnyttjades av rika mäktiga män, borde inte resultera i att jag kallas förrädare och hotas av Amerikas president, som jag kämpade för, sa hon.

Greene sa att hon var stolt över sitt konservativa röstningsrekord och tillade, i en känga åt Trump, att "lojalitet borde vara en tvåvägsgata".

Greene vann sitt distrikt i nordvästra Georgia med 64 procent av rösterna 2024.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/kina-tar-dispyt-med-japan-om-taiwan-till-fn/

Utrikes

Kina tar dispyt med Japan om Taiwan till FN

Taiwan-frågan

Publicerad november 23, 2025 – av Markus Andersson
Den 31 oktober 2025 höll Japans premiärminister Sanae Takaichi, som besökte Gyeongju i Sydkorea för att delta i APEC, ett toppmöte med Xi Jinping.
2 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Kina har tagit den nyligen uppblossade dispyten med Japan till FN. I ett brev till FN:s generalsekreterare anklagar Peking Tokyo för att hota med väpnad intervention gällande Taiwan och lovar att utöva sin rätt till självförsvar.

Kinas FN-ambassadör Fu Cong skrev i fredags till FN:s generalsekreterare António Guterres att Japans premiärminister Sanae Takaichi begått "ett allvarligt brott mot internationell rätt" när hon sade att en kinesisk attack mot Taiwan skulle kunna utlösa militärt svar från Japan, skriver Reuters.

"Om Japan vågar försöka en väpnad intervention i situationen över Taiwansundet skulle det vara en aggressionshandling", skrev Fu enligt ett uttalande från Kinas FN-mission.

Kina lovar att "beslutsamt utöva sin rätt till självförsvar" enligt FN-stadgan och internationell rätt för att försvara sin suveränitet och territoriella integritet.

Största bilaterala krisen på åratal

Peking betraktar Taiwan som en del av Folkrepubliken Kina och har inte uteslutit militära insatser för att återta kontroll över ön. Taiwans regering avvisar Pekings anspråk och menar att endast öns befolkning kan avgöra sin framtid.

Japans utrikesdepartement bekräftade att de tagit del av Fu:s brev, som är den hittills skarpaste kritiken mot Takaichi från en högre kinesisk tjänsteman. Ministeriet betonade att Japans engagemang är oförändrat och avvisade Kinas påståenden som "helt oacceptabla".

Takaichi, en konservativ nationalist som tillträdde förra månaden, övergav den tvetydighet som Japan och USA länge använt angående Taiwan när hon den 7 november sade att en hypotetisk kinesisk attack mot Taiwan kunde betraktas som "en situation som hotar Japans överlevnad" – en juridisk beteckning som tillåter en japansk premiärminister att sätta in militären.

Konflikten har spridit sig utanför diplomatin. Kina hävdar att handelssamarbetet allvarligt skadats, medan konserter med japanska musiker i Kina ställts in.

Fu krävde att Japan "upphör med provokationer och överträdelser samt återkallar sina felaktiga uttalanden", som han menade "öppet utmanar Kinas kärnintresse".

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.