MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 29 september 2025

måndag 29 september 2025

 

Fler ansöker om skuldsanering – men de flesta får avslag

Välfärdskollapsen

publicerad 24 september 2024
– av Jan Sundstedt
Hushåll ekonomi
Allt fler svenska hushåll får avslag på ansökan om skuldsanering.
2 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Ansökningar om skuldsanering fortsätter att ligga på en hög nivå men sex av tio ansökningar beviljas inte, visar Kronofogdens statistik för första halvåret 2024.

Under årets första sex månader ansökte över 17 000 personer om skuldsanering, en ökning med drygt 23 procent jämfört med samma period 2022. Dock är det bara knappt fyra av tio ansökningar som beviljas.

Många ansökningar avslås då de inte uppfyller de strikta krav som ställs för skuldsanering, uppger Kronofogdemyndigheten i ett pressmeddelande.

Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden, förklarar att många ansökningar gäller personer med mer tillfälliga ekonomiska problem, en grupp som skuldsanering inte är till för.

Många ansökningar handlar om mer tillfälliga ekonomiska svårigheter, och det är inte den gruppen skuldsanering riktar sig till. Skuldsanering är ingen genväg, utan en sista utväg, konstaterar han.

Hårda krav

För att beviljas skuldsanering krävs att den sökande kan visa att dennes skulder inte kan betalas tillbaka inom 7–15 år samt att försök gjorts för att förbättra den ekonomiska situationen, vilket kan innebära att man tagit initiativ för att minska utgifter, öka inkomster eller få kontroll över ett spelmissbruk.

Vi ger alltid rådet att vara aktiv. Vänta inte med att agera tills du får svar på din ansökan, risken är då att skulderna bara fortsätter att öka, säger Lindh, och uppmanar de som behöver råd att kontakta kommunens budget- och skuldrådgivare.

En oroande trend är att fler äldre ansöker om skuldsanering. Antalet ansökningar från kvinnor över 65 år har ökat med 13 procent sedan årsskiftet.

Många äldre har svårt att påverka sina inkomster och har drabbats hårt av de senaste årens ökade kostnader. Det finns många i gruppen äldre som troligen uppfyller kraven, men som tidigare inte ansökt om skuldsanering.

Det finns även stora regionala skillnader. I Västerbottens län har antalet ansökningar ökat mest, med 28 procent, medan Kronobergs län har sett en minskning på 25 procent. Samtidigt har antalet ansökningar i åldersgruppen 18–30 minskat med 13 procent jämfört med samma period förra året.

Fakta skuldsanering

Skuldsanering innebär i regel att man betalar delar av sin skuld enligt en betalningsplan och lever på existensminimum i fem år – inkomst däröver går till att betala skulden. Man är skuldfri när skuldsaneringen avslutas.

Innan man ansöker om skuldsanering

  • Kontakta den du är skyldig pengar. Kanske kan ni komma överens om att dela upp betalningen eller hitta en annan lösning.
  • Försök öka dina inkomster till exempel genom att söka jobb, bidrag som du kan ha rätt till eller sälja saker som du inte behöver.
  • Betala på dina skulder så gott du kan – har du löneutmätning så är det ett sätt att betala.
  • Undvik nya skulder.
  • Gör en budget och anpassa din ekonomi så att du klarar dig månad till månad på det som du får behålla efter löneutmätning.
  • Se över dina kostnader, kanske finns det billigare alternativ för dina fasta kostnader eller abonnemang, och prenumerationer som du kan klara dig utan.
  • Sök hjälp hos budget- och skuldrådgivning i din kommun.

Källa: via.tt.se/Kronofogden

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Systematisk vanvård av äldre i Uddevalla

Välfärdskollapsen

publicerad 24 september 2025
– av Markus Andersson
Äldre i Uddevalla blev offer för systematisk försummelse. Nattpersonal rapporterade själva nästan aldrig om missförhållandena.
2 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Äldre lämnades i timmar i sängar genomvåta av urin och med intorkad avföring över kroppen och en vårdtagare fick ingen tillsyn på 21 nätter. Trots 407 avvikelserapporter på fyra år och upprepade larm om vanvård hävdar ansvariga politiker i Uddevalla att de inte visste något.

Bonniertidningen Dagens Nyheters granskning visar att natthemtjänsten själva nästan aldrig rapporterade missförhållanden – istället var det dagpersonalen som larmade.

Mediciner delades inte ut, halvtuggade tabletter låg utspridda i sängar och personal kom till tomma bostäder eftersom de inte visste att vårdtagare avlidit. Efter år av upprepade larm stängdes hela nattpersonalen av i början av september.

En äldre man berättar hur nattpersonalen enligt honom vägrade hjälpa när hans säng var genomvåt av urin.

— Jag trycker inte nu när nattpersonalen är avstängd heller, för man vet inte vem som kommer.

Hans råd till politiker och socialchef är kort och koncist: ”Skärp er!”

— De chefer som är högst upp gör inte vad de ska. Det låter knepigt att de inte skulle veta. Då har de ju inte tittat efter.

Socialchefen: ”Anmärkningsvärt och riskabelt”

Av 147 rapporter om annat än fallolyckor handlar majoriteten om felaktig medicinhantering och bristande hygien. Vårdtagare fick inte hjälp att gå på toaletten, byta inkontinensskydd eller tvätta sig. Ytterdörrar lämnades olåsta och larm besvarades inte.

Socialchef Malin Normann erkänner att bristerna varit allvarliga.

— Natthemtjänsten har nästan inte gjort några egna avvikelser över huvud taget. Jag har inte varit varse om att natten inte rapporterar. Det är anmärkningsvärt och riskabelt.

I fyra av 16 lex Sarah-ärenden finns ingen utredning, trots att lagen kräver det.

— Det är allvarligt att det saknas utredningar för lex Sarah-rapporterna, säger Normann.

16 chefer på tre år

Sedan 2022 har 16 olika personer varit chefer för natthemtjänsten. Socialnämndens ordförande Ann-Charlott Gustafsson (Uddevallapartiet) hävdar att hon fick kännedom om bristerna först strax före avstängningen.

— Jag kan inte svara på det. Det är fullständigt obegripligt. Jag har inte fått det här till mig. Och jag har inte möjlighet att följa upp varje av de flera tusen avvikelser som kommer in om socialtjänsten varje år. Jag behöver få informationen på ett lätt sätt., säger Gustafsson.

Även tidigare ordföranden Stefan Skoglund (S) säger att han inte kände till ”omfattningen och typen” av bristerna.

Trots missförhållandenas magnitud tycker Ann-Charlott Gustafsson ändå att medborgarna bör ha fortsatt förtroende för sina beslutsfattare.

— Ja, det tycker jag. Vi har en massa verksamheter som fungerar, och en som inte fungerar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen sänker bidragen för stora barnfamiljer

Migrationskrisen i Europa

publicerad 17 september 2025
– av Jan Sundstedt
Tidöpartiernas företrädare är tydliga med att bidragsreformen främst riktar sig mot personer med invandrarbakgrund.
4 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Regeringen presenterade på onsdagen en bidragsreform med tak för försörjningsstöd där familjer med fem barn kan gå miste om 8 000 kronor i månaden.Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) är tydlig med att förslaget främst riktar sig mot invandrarfamiljer som ”år efter år lever på bidrag, trots att man kan arbeta”.

Tidöpartierna lanserade idag en genomgripande reform av bidragssystemet som förväntas påverka 145 000 svenska hushåll. Förslaget innehåller tre huvudsakliga förändringar: ett bidragstak som framför allt påverkar flerbarnsfamiljer, aktivitetskrav för bidragstagare och en jobbpremie för dem som går från bidrag till arbete.

Det nya bidragstaket är konstruerat för att träffa hårdast från det fjärde barnet och uppåt. En familj med två föräldrar och fem barn som enligt ministern ”plockar ut 46 500 kronor skattefritt” skulle med det nya systemet få nöja sig med 38 300 kronor.

— För dem lönar det sig inte att gå från bidrag till arbete, inte ens om båda börjar arbeta. Men med bidragstaket justeras det till 38 300. Det blir en minskning av försörjningsstödet med 8 000 per månad, säger Anna Tenje.

Ministern konstaterar vidare att de ”man kan arbeta, men gör inte det av olika skäl”. För mindre familjer blir effekterna betydligt mildare. Ett par med två barn skulle enligt regeringens beräkningar förlora cirka 800 kronor i månaden.

— Fler föräldrar kommer att gå till jobbet och försörja sig själva, fortsätter hon.

Införs ”enhetligt över hela landet”

Regeringspartierna betonar att reformen har dubbla syften. Dels handlar det om att bryta det bidragsberoende som många invandrare fastnat i, dels om att visa att det ”inte längre går att komma till Sverige och leva på bidrag”.

Reformen ska också fungera som en signal till andra migranter som vill ta sig till Sverige enbart för att ta del av bidragssystemet.

— Ett tak införs för hur mycket ekonomiskt bidrag som kommunerna får tillåta. Försörjningsstödet kommer att införas mer enhetligt över hela landet, förklarar Anna Tenje.

”Inget smörgårdsbord för världens folk”

SD:s gruppledare Linda Lindberg beskriver förändringarna som att man ”slänger den bidragslinje som funnits i papperskorgen och börjar ställa krav på migranter som tar sig till vårt land”.

— Sverige är inte längre ett smörgåsbord för all världens folk, deklarerar hon, och konstaterar att det är viktigt att skilja på svenskar och människor från andra delar av världen.

— Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle.

Aktivitetskrav och kvalificeringsperiod

Från sommaren 2026 måste samtliga kommuner införa aktivitetskrav för bidragstagare. Det kan handla om praktik eller andra samhällsnyttiga insatser. Samtidigt införs en jobbpremie för att göra övergången till arbete mer attraktiv när förändringarna träder i kraft 2026.

Dessutom måste alla som bosätter sig i Sverige från 2027 kvalificera sig för socialförsäkringssystemet. Detta kräver antingen fem års bosättning eller minst tolv månaders arbete med en månadslön över 20 000 kronor under en tvåårsperiod. Kvalificeringskravet omfattar barnbidrag, bostadsbidrag, sjuk- och aktivitetsersättning samt äldreförsörjningsstöd, men inte försörjningsstöd.

Regeringen planerar att lägga fram en proposition i början av 2025, med målet att reformerna ska träda i kraft i januari 2027. För att mildra omställningen införs förändringarna gradvis under 2027 och gäller fullt ut först från 2028.

Enligt regeringens beräkningar kommer cirka 30 000 personer att drabbas av kraftigt sänkta bidrag när reformen är fullt genomförd. Förslaget ska nu skickas på remiss till lagrådet innan den slutliga propositionen läggs fram.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hyresgästföreningen kräver sänkta hyror 2026 – Fastighetsägarna vägrar

Välfärdskollapsen

publicerad 15 september 2025
– av Jan Sundstedt
Tuffa rundor stundar inför 2026 års hyresförhandlingar.
3 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Hyresgästföreningen i Stockholm kräver nu sänkningar av hyrorna efter år av rekordhöjningar. Fastighetsägarna håller föga förvånande inte med och menar att kostnaderna har ökat kraftigt och att det i sin tur kräver nya hyreshöjningar.

Hyresgästföreningen Stockholm vill se hyressänkningar på upp till 4,45 procent inför 2026 års förhandlingar, efter att hyrorna höjts med hela 16 procent på tre år, skriver Hem & Hyra.

Från Fastighetsägarna hörs motstånd – de kräver fortsatt höjning och påpekar att kostnaderna för förvaltning, underhåll och drift är fortsatt höga. Nu väntar med stor sannolikhet en av de mest infekterade förhandlingsrundorna på årtionden.

I Stockholms län och på Gotland har Hyresgästföreningen fått nog av de senaste årens hyresutveckling och kräver sänkt hyra för över 70 000 hyreslägenheter. Förslag på sänkningar rör sig i storleksordningen 2,41–4,45 procent i Stockholms stad, och 0,36–4,45 procent i övriga regionen.

”Gränsen är nådd”

Hyresgästföreningens ordförande Susanne Sjöblom beskriver hushållens situation som ohållbar, då många pensionärer och arbetande uppger att de inte längre har något kvar att dra in på.

Vi har inget annat val. Det finns inget mer utrymme för hyreshöjningar. Gränsen är nådd, säger Susanne Sjöblom.

Många frågar sig hur de ska klara sig. Matpriserna går upp. Man kan inte mer än jobba eller ha sin pension. Vad ska man dra in på till slut? Man måste äta och bo.

Fastighetsägarna kräver ytterligare 6,1 procents höjningar för stadens hyresrätter, och 5,9–8,2 procent för regionen och Gotland. De menar att förhandlingsmodellen inte tillåter sänkning då man hävdar att kostnader för förvaltning har ökat kraftigt sedan 2022.

Det känns som om Fastighetsägarna Stockholm inte lever i samma verklighet som många hyresgäster gör. Det är ett jätteglapp mellan deras bild av verkligheten och hyresgästernas, menar Susanne Sjöblom.

Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet

Prejudikat finns

En central punkt i Hyresgästföreningens argument är att antalet outhyrda lägenheter ökat, samtidigt som bostadsbristen kvarstår – det är inte efterfrågan, utan de höga hyrorna som stänger ute hushåll. Fastighetsägarna försvarar sig med att förhandlingsmodellen skyddat hyresgäster mot ännu större kostnadsökningar.

Hyresgästföreningen hänvisar till ett tidigare unikt exempel från 2006, då Svenska Bostäder tvingades till hyressänkning med 1,2 procent på grund av ändringar i hur underhållet sköttes. Samma år blev inte heller någon hyreshöjning hos de privata värdarna.

Nathalie Brard, chef för Fastighetsmarknad och förhandlingschef på Fastighetsägarna Stockholm, vill inte kommentera hur mycket de har krävt i hyreshöjning i 2026 års förhandlingar.

Vi har en överenskommelse med Hyresgästföreningen om att inte offentligt kommentera innehållet i pågående förhandlingar.

Nu går årets hyresförhandlingar vidare till skiljeman, vilket sannolikt avgör den ekonomiska verkligheten för tiotusentals hushåll i Stockholm och på Gotland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Förskolor tar ut miljonvinster – barn får mindre smör på mackan

Välfärdskollapsen

publicerad 2 september 2025
– av Redaktionen
Skattemedel finansierar förskolan – smöret portioneras ut i minsta möjliga mängd.
2 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Förskolekoncernen Hagvidson har tagit ut miljonvinster de senaste åren. Samtidigt ransonerar man smör och pålägg till förskolebarnen.

Hagvidson äger idag över 21 förskolor i landet, bland annat i Falun, Stockholm och Uppsala. Förskolekoncernen har växt markant de senaste åren och har bland annat köpt tio nya förskolor under denna tidsperiod. Under samma tidsperiod har ägarna, vilket är tre män från Örebrotrakten, plockat ut 64,5 miljoner i aktieutdelningar.

Männen har tagit ut styrelsearvoden och löner på runt 10 miljoner, vilket främst baseras på skattemedel och kommunala förskolepengar.

Trots miljonvinsterna är koncernen noga med att ge restriktioner för barnen, visar en granskning som Schibstedstidningen Aftonbladet gjort. Främst handlar det om att barnen äter för mycket pålägg, men också om att varken anställda eller barnen får använda för mycket pappershandukar.

Vi behöver tänka på hur mycket smör vi har på smörgåsarna samt mängden pålägg, där går mer än vanligt just nu. Vill vi kunna behålla bregott behöver vi tänka på det”, står i ett protokoll som skickas ut till anställda, som tidningen tagit del av.

Halv ostskiva

En lösning från förskolekoncernen är att vuxna vid bordet ska portionera ut smöret för att se till att barnen inte tar för mycket själva ur paketet. Vidare är endast ett pålägg per smörgås tillåtet, något också anställda på en av förskolorna vittnar om.

Barnen får en halv ostskiva eller en halv tunn skiva kalkon på smörgåsen och äter max två skivor bröd, en mjuk och en hård per dag, ändå verkar det vara för mycket, säger pedagogen till Aftonbladet.

Hagvidsons vd Michael Enghag avböjer intervju gällande barnens restriktioner kring pålägg och skyller på bolagets ”kommunikationspolicy”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.