MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 8 juni 2025

söndag 8 juni 2025

Fler föräldrar tar av barnens sparpengar för att klara vardagen

Välfärdskollapsen

publicerad 29 juli 2024
– av Redaktionen
Nästan vart tredje hushåll med låg inkomst har tagit av barnens sparpengar utan att senare kunna betala tillbaka.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Enligt en undersökning av Verian och Länsförsäkringar uppger allt fler svenska föräldrar att de tagit av sina barns sparpengar – utan att kunna betala tillbaka summan senare.

Förra året handlade det om fyra procent av föräldrarna som kände sig tvingade att använda sig av barnens pengar för att klara vardagen ekonomiskt– men i år har det ökat till tio procent.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett pressmeddelande.

Allra vanligast är det att ensamstående föräldrar och hushåll med låg inkomst ”lånar” av barnens pengar utan att kunna betala tillbaka i efterhand. 18 procent ensamstående föräldrar och 28 procent av hushållen med låg inkomst uppger att de gjort detta det senaste året.

”Försök sätta tillbaka pengarna”

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande. Men försök sätta tillbaka pengarna när du har möjlighet till det, om du tagit av barnens spargris, och försök att endast dra ner på sparbeloppen än att ta bort det helt. Det är lätt att glömma att återställa det månatliga sparandet när ekonomin förbättras, fortsätter Stefan Westerberg.

Undersökningen genomfördes online via Sifopanel mellan den 31 januari och 7 februari 2024. 1000 personer med ett eller flera hemmaboende barn under 18 år svarade på frågorna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

London: Tusentals människor i protest mot välfärdssänkningar

Välfärdskollapsen

publicerad Idag 16:24
– av Jan Sundstedt
Welfare not Warfare London - juni 2025 - protester

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tusentals människor demonstrerade i London lördagen den 7 juni mot Labourregeringens beslut att skära i välfärden och samtidigt höja försvarsutgifterna. Protesten utmanar den brittiska regeringens ekonomiska prioriteringar.

Demonstrationen organiserades av People’s Assembly och Stop the War Coalition, under parollen ”Welfare Not Warfare”, och sträckte sig från Portland Place till Whitehall, rapporterar The Independent.

Protesterna riktar kritik mot premiärminister Keir Starmers beslut att höja försvarsutgifterna till 2,5 procent av BNP till 2027–2028, med en ambition om 3 procent i nästa mandatperiod, enligt den nya Strategic Defence Review.

Samtidigt har regeringen föreslagit att ta bort vinterbränslebidraget, behålla tvåbarnsgränsen för bidrag och skära i stöd till personer med funktionsnedsättning.

Beslut som arrangörerna beskriver som politiska men inte nödvändiga ekonomiska val.

Sjukvård, bostäder och utbildning

Martin Cavanagh, ordförande för Public and Commercial Services Union, uppmanade i sitt tal att resurserna istället måste riktas till sjukvård, bostäder och utbildning.

Demonstrationen kantades av fackliga flaggor och plakat med slagord som ”Tax the Rich”, ”No to Austerity 2.0” och ”Nurses not nukes”.

Angela Grant från DWP-gruppen betonade att många lider av hunger och bristande vård, samtidigt som regeringen ökar militära satsningar.

Stöd för demonstrationen kom enligt uppgifter från stora delar av Storbritannien, med bussar som förde aktivister till London.

Labourregeringen: Ökat säkerhetshot

Regeringen motiverar sina prioriteringar med ett ökat säkerhetshot från Ryssland, och hänvisar bland annat till det planerade militärstödet till Ukraina som innefattar bland annat stora mängder av drönare. Kritiker, inklusive flera fackförbund, menar att välfärden offras för militära ambitioner.

Protesten följde tidigare demonstrationer sedan Keir Starmer tillträtt som premiärminister, och missnöjet har vuxit efter budgetförslag och justeringar som demonstranterna menar försämrar välfärden för vanligt folk.

Demonstranterna avslutade med ett tydligt krav: regeringen måste ompröva sina prioriteringar och ge mer stöd till sociala behov.

Medan Labour framhåller nationell försvarsberedskap som prioritet, växer oron för välfärdens framtid – vilket protesterna tydligt kan sägas signalera.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

10 000 barn lever i hemlöshet: ”Svenska modellen har kraschat”

Välfärdskollapsen

publicerad 4 juni 2025
– av Redaktionen
Som hemlösa räknas i Sverige inte bara de som bor på gatan - utan flera grupper som inte har ett långsiktigt hem.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I Sverige lever närmare 10 000 barn i hemlöshet, enligt Sveriges Stadsmissioners senaste rapport. Organisationen varnar samtidigt för att det verkliga antalet i själva verket kan vara betydligt högre än så och efterlyser nu kraftfulla politiska insatser för att vända utvecklingen.

– Det behövs rejäla, nationella reformer, säger Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner till TT.

Sveriges Stadsmissioners årliga hemlöshetsrapport tecknar en mörk bild – särskilt för barn och unga. Nästan 10 000 barn saknar ett tryggt hem, och enligt Socialstyrelsens kartläggning från 2024 är minst 9 400 barn drabbade. Ändå menar experter att verkligheten sannolikt är betydligt dystrare än så.

– Det finns ett stort mörkertal, det konstaterar även Socialstyrelsen i sin rapport. Det beror på att många grupper inte hamnar i statistiken. Säger man upp sitt kontrakt innan man blir vräkt, hamnar man inte i vräkningsstatistiken, förklarar Jonas Rydberg.

”Svenska modellen har kraschat”

Han menar att mycket av problemet bottnar i en bristfällig bostadspolitik och argumenterar för att dagens bostadsmarknad inte är anpassad till moderna livsvillkor – särskilt inte för ensamstående föräldrar.

– Vi lever inte på samma sätt som vi gjorde för 50 år sedan. Men bostadsmarknaden har inte hängt med. Det är inte ovanligt att man är ensamstående med barn i en lägenhet. Många som kommer till oss har inte råd med ett långvarigt hyreskontrakt, det har vi sett under en längre tid.

Generalsekreteraren riktar även kritik mot den svenska modellen för bostadsförsörjning, som bygger på en generell politik snarare än riktade insatser.

– Sveriges bostadsförsörjningspolitik bygger på en allmän bostadsförsörjning utan särskilda insatser. Har man låg lön ska det finnas tillägg som bostadsbidrag och det ska finnas en variation av lägenheter. Men det funkar inte. Andra länder har mer och mer gått över till särskilda insatser där man exempelvis bygger lägenheter med lägre hyror eller där staten i vissa fall går in och subventionerar hyror.

– Vi kan konstatera att den svenska modellen har kraschat. Bostadsbidraget har utarmats för länge sedan. Nettolönen hos vissa grupper har inte hängt med. Det som byggs är inte prisrimligt, och alla kommer inte åt beståndet. Det är det stora problemet, tillägger han.

Passiva politiker

Regeringen har lanserat en hemlöshetsstrategi och gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda ökningen av vräkningar samt föreslå åtgärder. Men Sveriges Stadsmissioner menar att detta inte är tillräckligt.

– Problemet är att det är duttpolitik, det blir inget genomslag. Politiken lyssnar, men de har inte en förmåga att göra något gemensamt över blockgränserna, säger Jonas Rydberg.

Organisationen efterlyser därför mer omfattande satsningar – bland annat fler prisvärda bostäder och ett förstärkt bostadsbidrag – för att även utsatta och ekonomiskt svaga familjer ska få en chans till trygghet och en fast punkt i tillvaron.

Socialstyrelsens definition av hemlöshet innefattar fyra olika situationer:

1. Akut hemlöshet
Personen befinner sig i en omedelbar nödsituation och övernattar på härbärgen, akutboenden, skyddade boenden eller liknande. Hit räknas även de som sover utomhus, i trappuppgångar, offentliga miljöer, bilar, tält eller andra tillfälliga platser utan tak över huvudet.

2. Institutionsvistelse eller stödboende
Personen är intagen på exempelvis kriminalvårdsanstalt, HVB-hem, SiS-institution, familjehem eller stödboende, och ska lämna inom tre månader – men har ingen ordnad bostad att flytta till. Även personer som redan borde ha lämnat men inte gjort det på grund av bostadsbrist ingår här.

3. Långsiktiga boendelösningar via kommunen
Personen bor i ett boende som kommunen har ordnat, till exempel en träningslägenhet, referenslägenhet eller med socialt kontrakt. Dessa boenden är tillfälliga lösningar för personer som inte kommer in på den vanliga bostadsmarknaden, ofta med särskilda regler eller tillsyn.

4. Egenhändigt ordnat men tillfälligt boende
Personen bor utan eget kontrakt hos vänner, släktingar eller bekanta, eller har ett korttidskontrakt som inneboende eller i andra hand. Ofta sker detta efter att individen sökt hjälp från socialtjänsten för sin boendesituation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Moderaternas ungdomsförbund: Höj pensionsåldern för att finansiera Sveriges upprustning

Välfärdskollapsen

publicerad 15 2025
– av Jan Sundstedt
Att höja pensionsåldern för att finansiera den svenska försvarssatsningen förväntas inte tas emot väl at väljarkåren.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Som Nya Dagbladet rapporterat har svenska politiker fattat beslut om att låna minst 300 miljarder till vad som beskrivs som den ”största upprustningen sedan kalla kriget”.

Muf:s ordförande, Douglas Thor, stödjer helhjärtat militärsatsningen – men betonar att denna borde bekostas av äldre svenskar genom att pensionsåldern höjs.

De styrande politikerna är överens om att det är rimligt att låna motsvarande 50 000 kronor för varje svensk i arbetsför ålder till militärprojektet, och bedömare har konstaterat att det till stor del blir framtida generationer svenskar som får betala för de beslut som fattas idag.

– Det är klart att det kommer bli så att framtida generationer får ta en större smäll än om vi bara skulle gå på årets budget. Men det känns också rimligt att framtida generationer är med och finansierar en återuppbyggnad för den kommer också att gynna dem, kommenterade exempelvis Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, och fortsatte:

– Det är helt enkelt så att de kommer att få betala lite mer skatt till en följd av det här. De kommer att få betala skatter för att finansiera vår återbetalning av de här lånen.

”I längden kommer alla att betala”

Precis som de övriga etablissemangspartiernas ungdomsförbund hyllar moderata Muf militärsatsningen, men anser att äldre svenskar måste stå för en större del av kostnaden – inte yngre generationer.

– Att låna pengar är inte gratis. Kostnaderna skjuts på framtiden, vilket innebär att den yngre generationen ska betala. Vi är gärna med och bidrar, men det är orimligt att vi ensamma ska bära kostnaden, heter det.

Thors lösning är att höja åldern för när äldre kan börja ta ut sin pension från dagens 63 till 67 år.

– I dag kan man ta ut sin inkomst- och premiepension redan vid 63 års ålder. Vi anser att det är rimligt att höja den. En tänkbar ålder är 67 år, bekräftar Muf-toppen, som slår fast att en höjd pensionsålder är ett mycket bättre alternativ än att höja skatterna.

– I längden kommer alla att betala eftersom vi alla blir äldre. När vårt land tidigare har ställts inför svåra utmaningar har vi klarat det genom att arbeta mer, argumenterar Douglas Thor vidare.

Impopulär åtgärd

Att höja pensionsåldern för att finansiera militärsatsningar förväntas inte vara något särskilt populärt besked hos väljarna – men Thor menar att det inte spelar någon större roll.

– Det finns många frågor som tidigare varit otänkbara, men som man i det här allvarliga omvärldsläget omprövat. Bland annat har man omprövat lånefinansieringen. Det borde man kunna göra även när det gäller denna fråga.

Om äldre svenskar arbetade två år längre än idag skulle detta enligt Muf:s beräkningar innebära cirka 30 miljarder extra till statskassan årligen – ungefär hälften av det tillskott som behövs för att nå Tidöpartiernas mål om att lägga 3,5 procent av BNP på försvaret.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Regeringen sviker sitt eget folk – men fortsätter miljardregnet över Ukraina

Det nya kalla kriget

Bara i år kommer Kristerssons regering att skicka ytterligare 30 miljarder till Kiev. Trots att kriget i praktiken redan är förlorat fortsätter Sveriges regering att kasta skattebetalarnas pengar i sjön - och garanterar samtidigt att fler ukrainska soldater dör till ingen nytta.

publicerad 6 2025
– av Jenny Piper
Kristerssons regering har deklarerat att fortsatt stöd till Ukraina är dess högsta utrikespolitiska prioritet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Det känns som om våra beslutsfattare lever i någon sorts drömvärld, vitt skild från verkligheten som vi vanliga knegare befinner oss i. På presskonferenser och i utspel på sociala medier gör de inte annat än att slå sig själva för bröstet över sin förträfflighet, där det enda man hör är hur de gör skillnad med sina utredningar eller lagar, hur de gör Sverige mer ”tryggt” samt såklart sin skamliga utrikespolitik, där de verkar ha gjort det till en sport att bränna så mycket skattemedel som möjligt på det förlorade proxykriget i Ukraina.

Tänk om de för en gångs skull åtminstone försökte kommunicera direkt med folket och bekräfta våra problem. När såg vi senast någon minister tala till oss och säga att de förstår att vi kämpar med höga matpriser, elprischocker, tomma plånböcker, väntar i långa vårdköer, står utanför arbetsmarknaden, inte har råd att bo kvar i våra bostäder, lider när företaget går i konkurs, inte har råd med livsnödvändig medicin, inte har pengar till bensin etc., för att nämna några av alla saker som tynger oss? Samt när erkände våra politiker att de själva varit med och skapat kriserna – med löften om att ta tag i landet så att vi kommer på fötter? Inte någon gång sedan senaste valspurten, eftersom de inte bryr sig – det enda som intresserar dem är att gynna sin egen plånbok och framtida karriär.

När man betänker storleken på Sveriges Ukrainastöd och ser jämförelserna med vad det hade betytt för Svea rike och svenska folket om pengarna stannat här, undrar man ännu en gång vad det är för fel på invånarna i det här landet som inte reagerar och protesterar.

Samtidigt som vården måste spara flera miljarder och säga upp anställda, rättsväsendet saknar resurser att sätta dit det kriminella toppskiktet, skolorna inte kan utföra sitt uppdrag ordentligt eftersom de saknar finansiering, infrastrukturen är ett skämt, äldreomsorgen framstår som ett sorgligt kapitel, samt gemene man blir allt fattigare, har svenska makthavare nu skänkt över 90 miljarder skattekronor till Ukraina. Detta motsvarar mer än vad som spenderas på hela den svenska polisen på två år.

Sverige kommer bara i år att skicka 29,5 miljarder kronor, motsvarande:

– 200 000 svenskars årslöner (baserat på en genomsnittlig lön på 38 000 kr/månad).
– Malmö kommuns budget för tre år. (Enligt Malmö kommuns budget för 2024 uppgår de totala nettoutgifterna till cirka 29,5 miljarder kronor – vilket råkar vara exakt samma summa som Sveriges totala stöd till Ukraina under 2025.)
– Fem nya Karolinska Universitetssjukhus (enligt Karolinska sjukhusets egna rapporter om byggkostnader) – eller 20 år av underhåll för alla Sveriges sjukhus.

Det mest befängda är att Sverige, med Ulf Kristersson och Pål Jonson som frontfigurer framför en enig riksdag, fortsätter skicka vapenstöd när Ukraina i praktiken redan förlorat kriget – och fortsatta vapenpaket är likvärdiga med att kasta pengar i sjön, samt en garanti för att fler ukrainska soldater kan dö till ingen nytta. Varför är det ingen som ifrågasätter?

#vibetalar

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.