Annons:

Kommentar: Mer splittring att vänta i Frankrike efter valet

Efter utstuderat och taktiskt manövrerande lyckades vänsteralliansen Nya folkfronten få flest mandat, följt av den impopuläre president Macrons borgerliga partigrupp. En socialistisk/liberal allians med en minoritetsregering kommer dock att bli värdelös i praktiken och bara skapa ännu mer splittring i det franska samhället.

Publicerad juli 8, 2024 – av Jenny Piper
Emmanuel Macron
Emmanuel Macrons borgerliga partigrupp fick något överraskande näst flest mandat
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Efter gårdagens franska parlamentsval, där valdeltagandet minskade i den andra omgången, står den otippade vänsteralliansen Nya folkfronten som vinnare efter taktiska tillbakadraganden av hundratals kandidaturer efter första valomgången där Nationell samling stod som segrare. Den impopuläre president Macrons grupp kom oväntat tvåa i den slutgiltiga valomgången, medan Nationell samling, som enligt alla opinionsmätningar skulle vinna valet, kom först på tredje plats (slumpen?).

En socialistisk/liberal allians med en minoritetsregering kommer att bli en värdelös regering som kommer att skapa ännu mer splittring i det franska samhället.

Nationell samling var ändå nöjda med resultatet och partiledaren Jordan Bardella, hyllade det viktigaste genombrottet i historien för sitt parti och skyllde vinstförlusten på en ”allians av vanära” mellan Macrons parti och vänsterkoalitionen för att förhindra en seger för Nationell samling.

Partiets tidigare ledare Marine Le Pen sade att hon hade för mycket erfarenhet för att bli besviken över ett resultat där partiet fördubblat antalet parlamentsledamöter samt konstaterade att partiets slutliga seger bara är försenad.

Annons:

Ledaren för det franska partiet Patrioterna, Florian Philippot, sade efteråt att Frankrike nu kommer att fortsätta med sitt stöd till Ukraina.

– När det gäller Frankrikes bistånd till Ukraina kommer ingenting att förändras, tyvärr. Paris kommer att fortsätta beväpna och finansiera Kiev och underordna det franska folket EU, Nato och USA. Det är osannolikt att de franska myndigheternas retorik om Ryssland kommer att förändras. Ingen av kandidaterna ville ändra något i relationerna med Moskva.

Enligt SVT:s utrikesreporter Ida Linde har detta val kallats för en folkomröstning om "högerextremismen" i Frankrike och att man nu kan säga att "högerextremismen" förlorade. När massmedia återkommande stämplar ett parti eller en kandidat som "högerextremistisk" försvårar det rejält att vinna ett val, något som inte är något unikt för det franska valet utan används regelbundet som taktik av media för att manipulera väljarna.

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Miljonfiasko i Estlands vapenstöd till Ukraina – ministern lämnar

Kriget i Ukraina

Publicerad september 4, 2026 – av Emil Fjellstedt
Estlands försvarsminister Hanno Pevkur talar med USA:s dåvarande försvarsminister Lloyd Austin.
Hanno Pevkur i möte med USA:s dåvarande försvarsminister Lloyd Austin 2022. Nu avgår han efter Estlands ammunitionsaffär.

Estlands försvarsminister Hanno Pevkur avgår efter en vapenaffär där omkring 70 miljoner euro betalades i förskott för artillerigranater till Ukraina. Pengarna gick till en leverantör utan tidigare erfarenhet av granatproduktion, medan leveranserna enligt estniska myndigheter varit ofullständiga och bristfälliga.

Affären rör det italienskregistrerade bolaget Datasel S.R.L., som ägs av det indiska företaget Neco Defence Munitions. Estlands statliga försvarsinvesteringscenter RKIK tecknade det första avtalet i augusti 2024 och förde då över 15 miljoner euro. I oktober följde ytterligare en förskottsbetalning på drygt 10 miljoner euro.

Trots förseningar och problem slöts ytterligare två avtal samma år. Förskotten växte därmed till omkring 70 miljoner euro. Enligt estniska public service-bolaget ERR hade varken Datasel eller dess ägare tidigare tillverkat granater. Grundläggande kontroll av leverantören tycks alltså inte ha följt med i den brådskande jakten på ammunition till kriget i Ukraina.

Delar av leveransen nådde ett mellanlager i ett europeiskt land, men RKIK bedömde den som ofullständig och av otillräcklig kvalitet. Estland avslutade avtalen och kräver tillbaka de förskottsbetalade pengarna i en rättslig tvist.

Tar politiskt ansvar

Pevkur meddelade den 2 september att han lämnar posten efter kritik mot försvarets och RKIK:s hantering. Han säger att han tar politiskt ansvar för verksamheten inom sitt departement, men förnekar personligt ansvar för upphandlingen.

Försvarsministern har sagt att han kände till avtalen men inte läste dem. Han har hänvisat till att upphandlingar och kontraktsförhandlingar hanteras av RKIK, medan ministern fattar det övergripande beslutet att stödja Ukraina militärt.

Den tidigare RKIK-chefen Magnus-Valdemar Saar har å sin sida uppgett att större beslut inte fattades utan försvarsdepartementets ledning. Pevkur har beskrivit affären som en högriskanskaffning i en situation där granater söktes via mellanhänder på en hårt pressad marknad.

EU-medel kan krävas tillbaka

En del av förskottsbetalningarna finansierades genom EU:s europeiska fredsfacilitet, som används för militärt stöd till Ukraina. EU-kommissionen granskar nu ärendet tillsammans med estniska myndigheter.

Kommissionens talesperson Christian Wigand har sagt att det ännu inte är klarlagt om Estland måste betala tillbaka medel till fonden. Pevkur hävdar att det inte bör uppstå någon kostnad för estniska skattebetalare om upphandlingen har genomförts med tillräcklig omsorg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: SD:s kapitulation: Etniska svenskar kan bli minoritet – bara kulturen blir kvar

Etnisk undanträngningspolitik

Jimmie Åkesson säger att svenskar inte ska bli minoritet – men tömmer samtidigt ordet på dess etniska och historiska innebörd. Därmed lämnar SD det svenska folkets kontinuitet utanför sin nationalism, skriver Markus Andersson.

Publicerad september 3, 2026 – av Markus Andersson
Jimmie Åkesson talar i Riks studio under en diskussion om svensk identitet.
Jimmie Åkesson utvecklar sin syn på svensk identitet och har gett frågan om etniska svenskars framtida majoritetsställning i Sverige en önskvärd klarhet – vi är utbytbara.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Det avgörande beskedet kom inte när Jimmie Åkesson talade om språk, försörjning eller svenska sociala koder. Det kom när frågan preciserades: Spelar det någon roll om den svenska kulturen och de svenska traditionerna lever vidare, men människorna i Sverige inte längre ser ut som den historiska majoritetsbefolkningen?

Åkessons svar var att hudfärg inte spelar någon större roll – ”det spelar faktiskt ingen roll”. Därmed drog han den yttersta konsekvensen av Sverigedemokraternas så kallade öppna svenskhet. Etniska svenskar kan bli en minoritet i sitt eget land, så länge en framtida befolkning säger sig bära svenska normer, värderingar och traditioner.

Åkessons besked är ingen randanmärkning i ett annars nationalistiskt resonemang, utan själva slutpunkten för den nationalism som SD har valt och nedgraderats till vad man nu kallar "socialkonservatism".

Kulturen frikopplas från folket

I intervjun hos Riks säger Åkesson först att han håller med om att svenskar inte får bli minoritet i Sverige. Men han tillägger omedelbart att detta ”inte nödvändigtvis” har en etnisk aspekt. Det handlar enligt honom om identitet, värderingar, normer och sociala koder.

Partiets officiella linje säger samma sak. I SD:s principprogram definieras nationen genom kultur, språk, identitet och lojalitet – inte genom historisk nationstillhörighet eller genetisk grupptillhörighet. Den som föds in i en annan nation kan enligt partiet aktivt välja att uppgå i den svenska.

Att en enskild människa med utländsk bakgrund kan assimileras och bli svensk är inte den avgörande stridsfrågan. Den avgörande frågan är om denna individuella möjlighet innebär att det saknar betydelse vad som händer med det folk som har byggt landet, burit språket och fört kulturen vidare mellan generationerna.

SD:s svar är i praktiken ja. Om kulturen kan läras in och identiteten kan väljas, blir folket utbytbart. Svenskheten förvandlas till ett kulturellt kontrakt som vilken tillräckligt anpassad befolkning som helst kan underteckna.

En kultur kan inte frikopplas från det folk som har skapat, burit och överlämnat den mellan generationerna utan att till slut förändras till något annat.

En nationalism utan rätt till kontinuitet

Åkesson har rätt i att kultur, gemensamma normer och lojalitet är nödvändiga för ett fungerande samhälle. Han har också rätt i att medborgarskap och faktisk nationell tillhörighet inte är samma sak. Under intervjun framhåller han att första generationens invandrare ofta har mycket svårt att bli svenska och att verklig assimilering kräver lång tid och kontakt med människor som redan har en svensk identitet.

Men detta gör motsägelsen större, inte mindre. Om assimilering är en lång process som kan ta flera generationer, och om stora grupper gör den svårare, kan inte den historiska majoritetsbefolkningens ställning samtidigt avfärdas som irrelevant. Utan en stabil svensk majoritet finns det till slut inte heller någon självklar majoritetskultur att assimileras in i.

Än märkligare blir motsägelsen när SD numera uttryckligen vill att brott med motiv kopplade till offrets ”svenska etnicitet” ska kunna bedömas som hatbrott. Partiet erkänner alltså den svenska etniciteten när svenskar utsätts för brott, men avstår från att försvara samma grupps rätt att förbli majoritet i sitt historiska hemland.

Dubbelheten gör svenskheten till ett politiskt redskap. Etniciteten finns när den kan användas i ett vallöfte om svenskfientlighet, men löses upp när frågan gäller folkets långsiktiga fortbestånd.

”Folkutbyte” utan folket

Så sent som 2024 skrev Åkesson att det pågår ett folkutbyte och att ett Sverige som människor känner igen håller på att ersättas av något annat. Men även då var han noga med att definiera utbytet kulturellt och inte etniskt.

Det skapar en uppenbar begreppsförvirring. Om en befolkning kan ersättas demografiskt utan att folket anses utbytt, så länge efterföljarna tar över vissa normer och högtider, har ordet folk förlorat sin historiska betydelse. Kvar blir ett administrativt och kulturellt medlemskap som staten och politiken kan omdefiniera.

Samma linje återkom i Åkessons vårtal 2026, där han förklarade att svenskheten inte sitter i hudfärgen eller någon annan kroppsdel. Nu har han också klargjort vad den formuleringen betyder när den förs hela vägen till den demografiska frågan: Det historiska folket behöver inte bestå som majoritet.

AfS formulerar motsatsen

Som kontrast publicerade Alternativ för Sverige ett kort budskap efter intervjun. Partiet skriver att svenskar ”aldrig någonsin” får acceptera att bli minoritet i sitt eget land och kopplar detta till kravet på ett omfattande återvandringsprogram.

Man kan invända mot AfS:s politik, dess genomförbarhet eller dess sätt att formulera frågan. Men någon oklarhet om principen finns inte. Där SD talar om en öppen svenskhet som kan överleva en fullständig demografisk omvandling, säger AfS att ett folk också har rätt till kontinuitet och ett eget historiskt hemland.

Skillnaden är inte kosmetisk. Den går till nationalismens kärna. Är nationen endast en uppsättning värderingar och kulturella vanor, eller är den också ett historiskt folk med band mellan döda, levande och ännu ofödda generationer?

SD har gjort sin egen nationalism ofarlig

Sverigedemokraterna vill gärna tala om att Sverige ska förbli Sverige. Partiet kampanjar om återvandring, svenskfientlighet, assimilation och en stramare migrationspolitik. Allt detta kan påverka utvecklingens hastighet och minska de mest omedelbara konflikterna.

Men när partiledaren får den principiella frågan om etniska svenskar får bli minoritet finns ingen röd linje. Det finns inget mål om att det svenska folket ska förbli majoritet och ingen vilja att ens definiera vad en sådan kontinuitet skulle innebära.

Kapitulationen inför den samhällsomvandling som partiet påstår sig vilja stoppa är därmed fullständig. Man försvarar svenska traditioner, men inte nödvändigtvis de svenskar som har skapat dem. Man försvarar ett kulturellt skal, men avstår från att slå fast att folket inuti det har en självklar rätt till framtiden.

SD:s öppna svenskhet gör därmed partiets nationalism fullständigt ofarlig för den ordning som har drivit fram den demografiska förändringen. Så länge framtidens befolkning lär sig språket, följer lagarna och antar en godkänd svensk identitet kan processen fortsätta – och partiet kan ändå hävda att Sverige har förblivit svenskt.

För väljare som anser att svenskarna inte bara är bärare av utbytbara normer, utan ett historiskt folk med samma rätt till kontinuitet som andra folk, är beskedet tydligt. Sverigedemokraterna företräder inte längre den självklara principen.

På den här punkten kan man inte vara annat än glasklar:

Svenskar existerar otvivelaktigt som etnisk grupp och vi européer skall nu och i framtiden utan det minsta ursäktande dominera kontinenten som är vår civilisations vagga och urhem!

 

Markus Andersson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kvinnor och barn dödade i amerikansk robotattack mot iranskt bröllop

USA:s krig i Mellanöstern

Uppdaterad september 3, 2026, Publicerad september 3, 2026 – av Markus Andersson
Ett svårt skadat bostadshus med hål i taket och bråte på gården i Sirik i Iran.
Huset i Sirik där en bröllopsfest pågick när en robot träffade området den 1 september 2026.

En misstänkt amerikansk robotattack träffade ett bostadshus där en familj firade bröllop. Iranska Röda halvmånen uppger att fyra människor dödades och minst 67 skadades.

Angreppet inträffade på tisdagskvällen i kustorten Kuhestak i Sirik vid Hormuzsundet. Fiskaren Ali Mallahi firade sin dotters bröllop i huset tillsammans med ett stort antal gäster.

Associated Press rapporterar att bilder från platsen visar ett stort hål i taket, sönderslagna väggar och bråte över gården. Bland spillrorna låg skor som tillhörde bröllopsgästerna.

Roboten förstörde husets innertak fullständigt, sade Mallahi till iransk statlig television.

Iranska myndigheter namnger de döda som två kvinnor, 50 och 43 år gamla, samt två barn på fyra och 16 år. En människorättsorganisation uppger att splitter dödade 16-åringen vid ett kommunikationstorn omkring 100 meter från huset, snarare än inne på bröllopsfesten.

USA granskar uppgifterna

USA:s centralkommando har inte bekräftat att amerikanska styrkor träffade huset. Talesmannen Tim Hawkins säger att militären känner till uppgifterna och granskar dem.

USA:s militär angriper aldrig civila, sade Hawkins till BBC.

President Donald Trump beskrev tisdagens anfall mot Iran som ”stora och kraftfulla”. Enligt centralkommandot riktade USA attackerna mot luftvärn, radarsystem och marina tillgångar i södra Iran.

Vapenexperten N.R. Jenzen-Jones har granskat bilder av vapendelar som iranska medier kopplar till platsen. Han bedömer att delarna kommer från ett amerikanskt flygburet precisionsvapen, troligen en styrd bomb av typen JSOW. Centralkommandot ville inte kommentera hans slutsats.

Iran kräver internationell granskning

Irans FN-representant Gholamhossein Darzi kräver att säkerhetsrådet fördömer attacken och ställer USA till svars. Han beskriver angrepp mot civila, däribland barn, som ett brott mot krigets lagar.

Iranska Röda halvmånen har också vänt sig till Internationella brottmålsdomstolen och begärt en oberoende utredning. Organisationen uppger att kvinnor och barn utgör flertalet av de skadade.

Uppgifterna om antalet skadade varierar. Röda halvmånens första meddelande angav 50 skadade, medan iransk statlig television och nyhetsbyrån Irna senare rapporterade minst 67. Fyra dödsfall återkommer i de senaste uppgifterna från flera iranska källor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rysslands nya jetdrönare pressar Ukrainas luftförsvar

Kriget i Ukraina

Uppdaterad september 3, 2026, Publicerad september 3, 2026 – av Emil Fjellstedt
Skärmdump från en teknisk genomgång där en jetdriven drönare flyger över ett militärfordon
Skärmdump som visar en teknisk genomgång av den jetdrivna Geran-serien. Exakt drönarmodell kan inte fastställas enbart från bilden.

Rysslands nya Geran-4 är snabbare, tyngre och svårare att hejda än de propellerdrivna drönare som Ukrainas luftförsvar har anpassats för. Systemet avgör inte kriget på egen hand, men visar hur den tekniska utvecklingen fortsätter att flytta styrkeförhållandet till Rysslands fördel.

Den ukrainska militära underrättelsetjänsten HUR har publicerat en genomgång av ett nedskjutet exemplar av Geran-4. Drönaren uppges väga omkring 850 kilo och bära en stridsspets på upp till 150 kilo. Den ska kunna nå cirka 500 kilometer i timmen, flyga på upp till 5 000 meters höjd och ha en räckvidd på omkring 450 kilometer.

Uppgifterna kommer från en krigförande parts underrättelsetjänst och alla prestandavärden har inte kunnat verifieras oberoende. Det fysiska fyndet visar dock ett tydligt teknikskifte: Geran-4 drivs av en mindre turbojetmotor och har en förstärkt flygkropp med fast integrerade vingar. HUR har identifierat två kinesisktillverkade motortyper i undersökta exemplar.

Från långsam måltavla till litet kryssningsvapen

De tidigare Geran- och Shahed-modellerna var relativt långsamma och kunde i många fall bekämpas med mobila kulsprutegrupper eller billiga genskjutningsdrönare. När farten ökar till flera hundra kilometer i timmen krymper tiden för upptäckt, målföljning och eldgivning. Flyghöjden gör samtidigt att flera av de billigaste motmedlen får svårare att nå fram.

Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskyj har enligt den ukrainska försvarssajten Militarnyi uppgett att jetdrivna drönare i vissa nyare ryska anfall utgjort omkring två tredjedelar av farkosterna. De ska ha använts i mindre antal än äldre modeller men ändå nått sina mål oftare. Det är ett viktigt erkännande eftersom bedömningen kommer från den sida som försöker skjuta ner dem.

Utvecklingen fortsätter den trend som Nya Dagbladet rapporterade redan 2025, då modifierade ryska drönare och svärmtaktik började tränga igenom det ukrainska luftförsvaret i högre grad.

En teknisk genomgång av Geran-4 och Geran-5 från flygkanalen Altitude Addicts.

Tvingar fram dyrare motmedel

Geran-4:s främsta betydelse ligger därför inte i någon enskild teknisk detalj, utan i hur den förändrar kostnadsbalansen. Ukraina utvecklar nu jetdrivna genskjutningsdrönare för att hinna ikapp de snabbare målen. Om enklare system inte räcker återstår betydligt dyrare luftvärnsrobotar, samtidigt som Ryssland kan blanda jetdrönare med långsammare Geran-varianter, skenmål och robotar.

Öppna källor som granskat utbyggnaden av fabriksområdet i Alabuga bedömer att Ryssland förbereder storskalig produktion. Militarnyi har med hänvisning till satellitbilder och ryska uppgifter beskrivit en möjlig kapacitet på omkring 3 000 Geran-4 och Geran-5 per månad. Den exakta siffran är osäker, men utvecklingen ligger i linje med den bredare ryska försvarsproduktionen.

HUR har samtidigt identifierat 105 utlandstillverkade komponenter i Geran-4. Det visar att Ryssland fortfarande är beroende av importerad elektronik och motorer, men också att sanktionerna hittills inte har stoppat landets förmåga att ta fram nya system och föra dem från konstruktion till stridsanvändning.

Teknikskiftet talar för förhandlingar

En ny drönarmodell avgör inte ensam utgången i Ukraina. Geran-4 illustrerar däremot ett större problem för Kiev och dess västliga stödgivare: varje nytt motmedel möts av en rysk anpassning, samtidigt som Ryssland har större industriell uthållighet och kan pressa fram en ogynnsam byteskvot för luftförsvaret.

Det försvagar föreställningen att fortsatt utnötningskrig i sig ska vända utvecklingen till Ukrainas fördel. Ju längre kriget fortsätter, desto mer tid får Ryssland att skala upp nästa generation av billigare och svårare mål. Den tekniska verkligheten gör därför seriösa fredsförhandlingar mer brådskande – inte mindre.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.