Annons:
Annons:

Brottsligheten ökar i Sverige

Ökade otryggheten

Publicerad 25 januari 2024 – av Jan Sundstedt
Fall av misshandel mot både kvinnor och män ökade under förra året.

Under 2023 rapporterades över 1,5 miljoner brott i Sverige - en ökning med fyra procent jämfört med föregående år, enligt färsk preliminär statistik från Brå.

Efter två år av minskning återvände brottsstatistiken till en uppåtgående trend och bedrägeribrotten sticker ut med en ökning på hela 22 procent.

Bedrägeribrotten var den mest framträdande kategorin som sköt i höjden under 2023, visar färsk statistik från Brå. På tio år har denna typ av brott skenat med hela 53 procent. Särskilt alarmerande är ökningen av kortbedrägerier och bedrägerier genom social manipulation, med 44 respektive 36 procent.

Bedrägeri genom social manipulation involverar bedragare som kontaktar individer, ofta genom telefon, och lurar dem att utföra handlingar som gynnar bedragaren ekonomiskt.

Annons:

– Bedrägeri genom social manipulation är en typ av bedrägeri där bedragaren tar kontakt med en person, exempelvis genom ett telefonsamtal, och vilseleder den att göra något som syftar till att ge bedragaren ekonomisk vinning. Ett vanligt tillvägagångssätt är att bedragare utger sig för att vara en banktjänsteman eller myndighetsperson, säger Matheus Eriksson, statistiker, Brå.

Fler misshandlas

Brott mot person ökade också något, där misshandel stod för en betydande del och det för misshandel mot både kvinnor och män registrerades signifikanta ökningar, särskilt när det gällde misshandel av bekanta. Statistiken vittnar om att misshandel av obekanta var den vanligaste typen av anmäld misshandel mot män, medan misshandel av bekanta var vanligast vid anmälningar mot kvinnor.

Kvinnor misshandlas ofta av bekanta. Foto: Pexels

Även om brott mot person ökade visade vissa brottstyper inom denna kategori en nedåtgående trend. Anmälda brott om sexuellt ofredande minskade med sex procent. Minskningen var där som mest påtaglig bland brott mot kvinnor och flickor. Det kan vara värt att notera att dessa brott utgör en mindre del av den totala brottsstatistiken.

En tredjedel av de anmälda våldtäktsbrotten mot kvinnor (5 019) avsåg våldtäkter utförda av en närstående i parrelation. Motsvarande andel för våldtäkt mot män (280) låg på 14 procent. Totalt anmäldes 8 993 våldtäkter, vilket innebar en minskning med två procent.

Ökning av butiksstölder

Stöld- och tillgreppsbrott minskade övergripande med tre procent, men med en intressant skiftning i mönstret. Medan anmälda cykelstölder minskade markant, något som kan ha sin förklaring i att många brottsutsatta låter bli att anmäla cykelstölder, ökade anmälda butiksstölder med hela tio procent.

Enligt Brå kan detta fenomen delvis förklaras av det ökade användandet av en särskild e-tjänst som underlättar anmälningar av misstänkta butiksstölder.

– Under 2023 har det blivit lättare för butiksinnehavare att anmäla misstänkt stöld i butik med hjälp av en särskild e-tjänst, vilket kan ha bidragit till ökningen i statistiken, säger Matheus Eriksson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

PST: Terrorförsök i Norge är sannolika

Ökade otryggheten

Publicerad 18 november 2026 – av Markus Andersson
En norsk flagga mot en blå himmel.
PST:s tidigare huvudkontor i Oslo på en arkivbild från 2006. Den norska säkerhetspolisen bedömer nu terrorförsök som sannolika utan att höja hotnivån.

Norska säkerhetspolisen PST bedömer nu att terrorförsök i Norge är sannolika under det kommande året. Den samlade hotnivån ligger ändå kvar på tre av fem.

Myndigheten pekar ut extrema islamister och högerextremister som den största terrorrisken i och mot Norge.

— Det finns goda skäl att vänta sig försök till terrorhandlingar från de här miljöerna i Norge under det kommande året, säger PST:s kontraterrorchef Ane Mannsåker Roald till NRK.

Extrema islamister i Norge bildar i högre grad grupper och nätverk, både fysiskt och digitalt. Utvecklingen i extremt våldsamma nätsamfund väcker också oro.

Annons:

Säkerhetspolisen ser dessutom ett växande inslag av element från starkt våldsförhärligande nätverk inom nihilistisk extremism, en mindre och avgränsad del av de extremt våldsamma nätmiljöerna. Att nihilistiska extremister försöker sig på terrorangrepp i Norge det kommande året bedöms som möjligt.

Redan i augusti såg PST tätare kontakter mellan extrema islamister och varnade för att minderåriga kan radikaliseras snabbare än tidigare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Paris begränsar skolprotester efter våld och skadegörelse

Ökade otryggheten

Publicerad 16 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Uniformerade poliser och civila samlade på trottoaren utanför lycée Hélène-Boucher i Paris.
Polis vid lycée Hélène-Boucher i Paris under skolprotesterna tidigare i november.

Paris polis har förbjudit oanmälda samlingar inom 100 meter från tio gymnasier och fem högskoleplatser, från måndag till fredag. Studentfacket UNEF kallar beslutet repression och går till förvaltningsdomstol.

Förbudet gäller den 16–20 november och riktar sig mot tåg och samlingar som inte anmälts enligt lagen. Beslutet undertecknades den 13 november av polisprefekturen och presenterades på söndagen av Paris polischef Patrice Faure.

Bland gymnasierna finns Charlemagne, Fénelon och Carnot. Högskoleplatserna är fem, fördelade på fyra lärosäten: Sorbonne Université, Université Paris Cité, Panthéon-Sorbonne och Panthéon-Assas.

Polisen motiverar i beslutet förbudet med blockader, skadegörelse, bränder och våld mot skolpersonal. Poliser ska ha beskjutits med fyrverkerimortyrer och brandanordningar, och sedan rörelsen startade uppger polisen att 1 548 personer gripits.

Annons:

Blockaderna genomförs enligt polisen oftast av en minoritet av eleverna. De ska också ha väckt ilska bland föräldrar som vill att störningarna upphör, vilket lett till konfrontationer.

Facket går till domstol

UNEF anklagar prefekten för att "en gång till" välja repression av mobiliseringen. I ett inlägg på X skriver facket att man går till förvaltningsdomstol och lägger till: "Vi tänker inte låta det ske."

UNEF säger enligt RT att beslutet inte definierar vad en samling är. Det lämnar enligt facket avgörandet åt poliserna på plats och öppnar för kontroller, visiteringar, böter och massgripanden.

Protesterna började i september, då elever började blockera skolor. Demonstranterna säger sig kräva bättre undervisningsvillkor. Rörelsen har sedan vuxit till bredare demonstrationer, med stöd av fackföreningar och gula västar, som enligt organisatörerna riktar sig mot levnadskostnaderna. Samtidigt har protesterna kantats av kravaller, bränder och plundring i bland annat Paris, Limoges, Marseille, Lyon och Lille.

Lördagen den 14 november var femte lördagen i rad med protester i Frankrike. Enligt inrikesministeriet deltog 106 000 människor i landet, varav 24 000 i Paris, och 219 greps. Både deltagarantalet och antalet gripna var lägre än tidigare veckor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tusentals skolor bombhotade i flera europeiska länder

Ökade otryggheten

Publicerad 12 november 2026 – av Jan Sundstedt
Elever sitter i ett klassrum, sedda bakifrån, med en lärare vid tavlan
Genrebild av klassrumsundervisning. Bilden föreställer inte någon av skolorna i artikeln.

Omkring 6 300 italienska skolor fick på onsdagen motta bombhot, och flera skolor lät eleverna lämna byggnaderna. Myndigheterna kallar hoten bluff, men hotmejlen störde undervisningen runt om i Italien.

Hotmejlet landade i de italienska skolornas inkorgar omkring klockan 9.50 på onsdagen, skriver La Repubblica.

Skolor i bland annat Rom, Milano, Neapel och Bologna avbröt lektionerna och skickade eleverna till uppsamlingsplatser.

Föräldrar fick hastigt lämna sina jobb och andra åtaganden för att hämta sina barn. Nensi Bego hämtade sin dotter på Mazzinis högstadieskola i Rom.

Annons:

— Min dotter Dafne började gråta eftersom barnen inte förstod vad som hände, och hon var fortfarande skakad när jag hämtade henne, säger Bego.

Hotmejlet bar signaturen "Mikhail Andropov, ledare för Vilayat av Misoginistan" och innehöll även ett hot mot premiärminister Giorgia Meloni. Meloni försäkrar att larmen inte medför någon fara och att polisen följer läget.

Samma signatur stod under bombhot som i fredags nådde redaktioner i Irland och Bulgarien.

Antonello Giannelli, ordförande för den italienska rektorsföreningen, varnar för följderna:

— Även om dagens hot uppenbart är bluff kan vi inte underskatta följderna av händelser som oroar hela skolgemenskaper och rubbar undervisningen, säger Giannelli.

Flera länder drabbade

Även skolor i Skottland och Nordirland fick liknande mejl. Myndigheterna bedömde hoten som bluff och rekommenderade fortsatt undervisning.

Polisen i Skottland kallade hoten för bluff och avrådde från utrymning enbart på grund av mejlen.


Också på Irland drabbades ett antal skolor av liknande hot.

Irländsk polis utreder hoten mot skolor i bland annat Cork och södra Dublin, dagarna före två EU-toppmöten i Dublin.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Taxichaufförer vid Arlanda misstänks ha låst in och hotat kunder

Ökade otryggheten

Publicerad 8 november 2026 – av Jan Sundstedt
Arlandas terminal 5 med fordon längs angöringsvägen och bagagevagnar till vänster under en mulen himmel.
Resenärer från Arlanda ska ha mötts av hot när de protesterat mot höga betalningskrav. Arkivbild utan belagd koppling till de misstänkta chaufförerna.

Minst två taxichaufförer misstänks ha hotat och låst in kunder vid Arlanda som protesterat mot betalningskrav på omkring 15 000 kronor. En av männen sitter nu häktad.

Chaufförerna ska ha blivit hotfulla när kunderna ifrågasatte beloppen, låst bildörrarna och vägrat släppa ut passagerarna före betalning, enligt uppgifter till Schibstedägda Aftonbladet.

Kammaråklagare Johanna Strid har tidigare berättat att målsägandena beskrivit en hotfull stämning när de ifrågasatt beloppet.

Kunder som vägrat betala har enligt uppgifterna körts iväg i taxibilen.

Annons:

Polisen har under en längre tid tagit emot flera anmälningar med liknande berättelser. Kartläggningen visade ett mönster som ledde till två chaufförer i Stockholmsområdet.

Männen misstänks ha riktat in sig på resenärer vid Arlanda flygplats och lurat dem att betala stora summor för resorna.

Brottsmisstankarna gäller händelser mellan augusti 2024 och september 2026 på flera orter, bland annat Sigtuna, Stockholm, Solna, Eskilstuna och Ludvika.

En misstänkt häktad

En av männen häktades i slutet av oktober och omhäktades på torsdagen. Han misstänks för olaga frihetsberövande och fem fall av bedrägeri.

Mannen som släpptes på fri fot är fortfarande misstänkt, men vilka brott misstankarna gäller är oklart.

— Båda är fortsatt misstänkta för brott, säger Strid.

Åklagaren utesluter inte heller att fler personer kan vara misstänkta för olaga frihetsberövande.

— Det kan vara så att det finns en annan misstänkt också avseende just den misstanken.

Fler resenärer kan också ha drabbats utan att ha vänt sig till polisen.

— Det finns misstanke om att det finns målsäganden som inte ännu anmält, säger Johanna Strid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.