Annons:
Annons:

Frederik X är nu kung av Danmark

Uppdaterad 17 januari 2024, Publicerad 15 januari 2024 – av Sofie Persson

Frederik X är nu kung av Danmark. Drottning Margrethe har skrivit under sin abdikering och överlåtit tronen till sonen.

Tronskiftet skedde vid ett statsråd klockan 14 på söndagen, då tidigare drottning Margrethe undertecknade en förklaring om sin abdikation inför statsråden, statssekreteraren samt nu kung Frederik och kronprins Christian.

– Gud bevare kungen, säger Margrethe efteråt, rapporterar danska statskanalen DR.

Senare klev kung Frederik X ut på balkongen vid Christiansborgs slott där statsminister Mette Fredriksen proklamerade tronskiftet.

Annons:

– Den kronprins som nu blir vår regent är en kung vi känner, en kung vi tycker om och en kung vi litar på, säger hon.

Kung Frederik X hyllade sin mor i sitt första tal som kung, och sa att det är ett "ansvar jag tar på mig med respekt, stolthet och stor glädje".

– Förbundna, förpliktigad för konungariket Danmark, säger han.

Drottning Margrethe har varit regent i Danmark sedan 14 januari 1972, hon har därmed suttit på tronen i 52 år och är den längst regerande monarken i Danmarks historia.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Läkemedelsexporten lyfter Danmark till EU:s tillväxttopp

Danmarks ekonomi

Publicerad Idag 06:39 – av Markus Andersson
Novo Nordisks huvudkontor i Bagsværd med en böjd fasad och en blå företagsskylt i förgrunden till höger.
Läkemedelsbolaget Novo Nordisks huvudkontor i Bagsværd.

Danmark väntas få EU:s högsta BNP-tillväxt i år, men nästa år väntas Sverige växa snabbare än grannen. Det framgår av EU-kommissionens höstprognos, där läkemedelsexport driver Danmark medan svensk tillväxt bygger på hemmamarknaden.

Danmark placeras främst bland de 27 medlemsstaterna med 4,5 procent 2026, medan Sverige väntas växa 2,8 procent och hela EU 1,4 procent.

Nästa år vänder rangordningen mellan grannländerna. Sverige väntas då växa 2,2 procent och Danmark 2,0 procent. Siffrorna är prognoser, och omkörningen gäller tillväxttakten.

Drivkrafterna skiljer sig åt. Dansk tillväxt bärs av exceptionellt stark läkemedelsexport under första halvåret, medan svensk tillväxt enligt kommissionen kommer från bred inhemsk efterfrågan, med högre hushållskonsumtion och investeringar.

Annons:

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

PST: Terrorförsök i Norge är sannolika

Ökade otryggheten

Publicerad Igår 06:55 – av Markus Andersson
En norsk flagga mot en blå himmel.
PST:s tidigare huvudkontor i Oslo på en arkivbild från 2006. Den norska säkerhetspolisen bedömer nu terrorförsök som sannolika utan att höja hotnivån.

Norska säkerhetspolisen PST bedömer nu att terrorförsök i Norge är sannolika under det kommande året. Den samlade hotnivån ligger ändå kvar på tre av fem.

Myndigheten pekar ut extrema islamister och högerextremister som den största terrorrisken i och mot Norge.

— Det finns goda skäl att vänta sig försök till terrorhandlingar från de här miljöerna i Norge under det kommande året, säger PST:s kontraterrorchef Ane Mannsåker Roald till NRK.

Extrema islamister i Norge bildar i högre grad grupper och nätverk, både fysiskt och digitalt. Utvecklingen i extremt våldsamma nätsamfund väcker också oro.

Annons:

Säkerhetspolisen ser dessutom ett växande inslag av element från starkt våldsförhärligande nätverk inom nihilistisk extremism, en mindre och avgränsad del av de extremt våldsamma nätmiljöerna. Att nihilistiska extremister försöker sig på terrorangrepp i Norge det kommande året bedöms som möjligt.

Redan i augusti såg PST tätare kontakter mellan extrema islamister och varnade för att minderåriga kan radikaliseras snabbare än tidigare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Oenighet om ryskt Nato-krav på Finland

Kriget i Ukraina

Publicerad 17 november 2026 – av Jan Sundstedt
Finlands blåvita flagga och blå Natoflaggor vajar mot en klarblå himmel.
Finlands och Natos flaggor utanför Finlands utrikesministerium den 4 april 2023, dagen då landet blev medlem i alliansen. Arkivbild.

Tyska Bild uppger att ryska samtalskretsar vill se Finland lämna Nato i förhandlingarna om Ukraina. Kremls talesman Dmitrij Peskov förnekar att något sådant krav har ställts.

Bild skriver att förslaget lades fram för europeiska företrädare under samtalen i Abu Dhabi. Förslaget ska enligt uppgifterna även innebära att Nato inte får ha baser i de baltiska staterna.

Tidningen betonar att det gäller ett inofficiellt förslag från ryska samtalskretsar, inte Kremls officiella fredsplan.

Dmitrij Peskov avvisade på fredagen Bilds uppgifter inför journalister, uppger Interfax.

Annons:

— Jag känner inte till något sådant. Nej, det har inte framförts. Det har naturligtvis inte varit tal om något sådant, sade han.

Finlands försvarsminister Antti Häkkänen sade enligt Yle att sådana krav inte är en förhandlingsfråga och att Ryssland vet det. Utrikesminister Elina Valtonen sade att Natomedlemskap avgörs av Finland och alliansen.

Ryske presidenten Vladimir Putins utrikespolitiske rådgivare Jurij Usjakov bekräftade på torsdagen att Moskva vill ha Natos militära närvaro tillbaka på 1997 års nivå.

Förändrad militär närvaro är dock inte i sig ett krav på utträde.

Ett land kan ha färre utländska soldater och baser och ändå vara medlem i Nato. Finland gick med i Nato 2023 och Sverige i mars 2024.

Uppgiften om ett finländskt utträde kommer från Bild, ett påstående som Kreml alltså dementerar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Miljonrån mot Pokémonbutik i Danmark

Uppdaterad 16 november 2026, Publicerad 16 november 2026 – av Jan Sundstedt
En rödvit pokéboll ligger bland utbredda Pokémonkort. Arkivbild.
Efter rånet i Lyngby har Rogerz tagit bort sina dyraste samlarkortsprodukter från butikerna. Arkivbild.

Maskerade män rånade på söndagen samlarkortsbutiken Rogerz i Lyngby Storcenter och tog Pokémonkort för preliminärt omkring en miljon danska kronor. Nu plockar kedjan bort sina dyraste produkter från samtliga butiker.

Rånet anmäldes klockan 11.15 på söndagen, mitt under köpcentrets öppettid.

Enligt Nordsjællands Politi var de maskerade männen redan inne i centret vid tidpunkten för rånet. Där krossade de en monter med medhavda verktyg och gick målinriktat på ett paket med Pokémonkort.

Personalen hotades med ett pistolliknande föremål, men ingen har enligt rapporterna kommit till skada. Polisen har inte fastställt att det var ett riktigt skjutvapen.

Annons:

Rånet tog omkring en minut. Uppgifterna går isär om rånarna var tre eller fler till antalet.

— Det har varit mycket målinriktat, säger vakthavande befäl Thomas Ratzlaff.

Polisen kallar rånet "allvarligt och omfattande" och pekar på "en viss planering och kapacitet".

Flyktbilen, en röd Mazda, hittades på Hellerupvej, 10–15 minuters körning från centret, och togs om hand för teknisk undersökning.


Kedjan rensar hyllorna

Rogerz, som även har butiker i Rødovre Centrum och Field's, meddelade på Facebook att alla så kallade high-end-produkter tas bort.

Produktinlägg har också försvunnit från kedjans sociala medier, "enbart av hänsyn till våra medarbetares säkerhet", skriver butiken.

"Det ska alltid vara en trygg plats att vistas på för både kunder och medarbetare", skriver Rogerz.

Pokémonkort är lätta att frakta och sälja vidare, förklarar spelexperten Thomas Bense.

— Det är ett samlarobjekt, men det är också ett investeringsobjekt.

Priserna har skjutit i höjden även i Sverige. I september betalade en samlare en miljon kronor för ett enda kort, vilket han själv kallar ett rekord.

Enligt söndagens rapportering i danska medier har ingen misstänkt ännu gripits. Thomas Ratzlaff sa på eftermiddagen att polisen lägger betydande resurser på utredningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.