Fem europeiska länder – Finland, Polen, Estland, Lettland och Litauen – har meddelat att de planerar att dra sig ur Ottawakonventionen från 1997, som förbjuder antipersonella minor.

Besluten har dock väckt mycket hård kritik från människorättsorganisationer och överlevare som varnar för att det är civilbefolkningen som kommer att drabbas allra hårdast.

I mitten av april blev Lettland det första landet att formellt rösta för att lämna avtalet, som har över 165 undertecknare. Beslutet beskrivs som ett historiskt steg bakåt av aktörer som arbetar för att bekämpa användningen av minor.

– Det känns som ett slag i ansiktet, säger Zoran Ješić i en intervju med The Guardian. Han förlorade sitt högra ben i en mina under Bosnienkriget och nu leder UDAS, en organisation för överlevare för landminor.

– Personminor gör hemska saker mot oskyldiga människor. De tillhör en liten grupp vapen, inklusive kemiska och biologiska vapen, som är så avskyvärda att de aldrig får användas igen, fortsätter han.

Ješić var 21 år gammal och soldat i den bosniska armén när han trampade på en mina i en skog.

– Som jag senare hörde var det vår egen mina. Poängen är att när man lägger en mina i marken vet man aldrig vad som kommer att hända. Kommer den att vänta på ens egna soldater, civila eller fienden? Oftast skadas dina egna.

”Handlar om krigets normer”

Och statistiken bekräftar hans påståenden. Varje år är 70–85 % av alla dödade eller skadade av minor civila. Nästan hälften av offren är barn – en påminnelse om vapnens bristande förmåga att skilja mellan stridande och oskyldiga.

Alma Taslidžan från organisationen Humanity & Inclusion, som arbetar med funktionsnedsatta och sårbara grupper, uttrycker oro för att besluten kan skapa en farlig dominoeffekt:

– Det här är verkligen en vändpunkt för oss. Det handlar inte bara om landminor. Det handlar om normer som är skrivna för krigssituationer – vi är rädda att detta kommer att leda till en försvagning av den internationella humanitära rätten, som har som första skyldighet att skydda civila.

I mars publicerade försvarsministrarna i Estland, Lettland, Litauen och Polen en gemensam deklaration där de hänvisade till kriget i Ukraina och ökade säkerhetshot.

”Genom detta beslut skickar vi ett tydligt budskap: våra länder är förberedda att använda alla nödvändiga åtgärder för att skydda våra säkerhetsbehov”, stod det att läsa.

Lithuania, Poland, Latvia and Estonia have announced their withdrawal from the Ottawa Convention on Anti-Personnel Mines. pic.twitter.com/cwrgTYZRTl

— Lithuanian MOD (@Lithuanian_MoD) March 18, 2025

Varnar för myter om ”smarta minor”

Finland, som delar en över 1 300 kilometer lång gräns med Ryssland, anslöt sig senare till gruppen och premiärminister Petteri Orpo menade att utträdet skulle ge landet ”möjlighet att förbereda sig på säkerhetslägets förändringar på ett mer mångsidigt sätt”.

Taslidžan betonar dock att även om hotbilden skulle vara verklig är valet av vapen ändå fel – just eftersom det är civila som kommer att drabbas hårdast.

– Att välja det mest urskillningslösa vapnet av alla för att säga att man ska försvara sitt land är fel. Säkerhet kan inte byggas med ett vapen som dödar slumpmässigt, som ligger kvar i marken långt efter att konflikten är över och som specifikt lemlästar civila.

Hon varnar också för myter om ”smarta minor” med självförstöringsmekanismer och påståenden om att dessa skulle vara säkra för civilbefolkningen.

– Det är bisarr information. Det finns ingen smart mina som kan tänka för sig själv och säga ’oj då, civila, nu exploderar vi inte’”.

Röda Korset: ”Extremt oroande”

Maya Brehm, juridisk rådgivare på Internationella Röda Korset, beskriver i sin tur utvecklingen som ”extremt oroande”.

– Från vårt perspektiv – och det delas av militära myndigheter – överskrids den begränsade militära nyttan av antipersonella minor långt av de fruktansvärda och långvariga humanitära konsekvenserna, betonar hon.

Norge, som också gränsar till Ryssland, har valt att stanna kvar i fördraget och utrikesminister Espen Barth Eide har uttryckt bedrövelse över Finlands beslut:

– Vi beklagat detta beslut. Om vi börjar försvaga vårt engagemang, gör det lättare för krigsförband att använda dessa vapen igen, eftersom det minskar stigmat, kommenterade han.

I Bosnien och Hercegovina, ligger uppskattningsvis 3 miljoner minor kvar i marken sedan 1990-talets krig och fortsätter att döda och lemläsa män, kvinnor och barn.

– Det här är ingenting som man bara kan lägga i marken och sedan ta upp igen när kriget är slut, förklarar Zoran Ješić dystert.