Annons:
Annons:

Allt du behöver veta om gurkört

Publicerad 10 januari 2023 – av Markus Andersson

Den lättodlade växten gurkört har historiskt varit känd för att ge mod och lycka. Örten är inte bara vacker att se på utan även en växt som drar till sig bin, kan användas i matlagning och bakning, samt även har vissa medicinska egenskaper.

Gurkört har genom historien blivit känd för att kunna ge lycka, trösta, ge mod samt att driva bort sorgsenhet. På keltiska kallades exempelvis örten för ”borrach”, vilket betyder ”mod” och på walesiska kallades den ”llawenlys” som betyder ”glädjens ört”. I Homeros epos Odysséen är drycken nepenthe, som sägs kunna skänka glömska vid sorg, gjord av gurkört, enligt naturfilosofen Plinius den äldre och botanikern Pedanius Dioskorides.

Till korsfararna brukade man lägga i gurkörtsblommor i en avskedsbägare för att ge dem mod. Även många inom tornerspelen bar blomman broderad på sina sjalar. Modern forskning tyder på att den frigör adrenalin, det mänskliga modets upphov.

Blommans blå färg brukade också ofta användas av målare för jungfru Marias klädsel.

Annons:
Foto: Birgit Steven-Lahno/Unsplash

Allmän info om gurkört

Gurkört (Borago officinalis) är en art ur familjen strävbladiga växter och kommer från medelhavsområdet. I Sverige infördes växten av munkar under medeltiden och odlas idag som trädgårdsväxt. Den betraktas dock ibland som ogräs då den sprids lätt. Den är ettårig och har en kraftig stjälk.

Hela växten är hårig och bladen kan vara grågröna. Blommorna är blå, men det finns också en vitblommig sort som kallas ”Alba”.

Hur odlar man gurkört?

Örten trivs bäst i solen, men kan också odlas i halvskuggigt läge. Den är lättodlad och kan under våren planteras direkt i jorden. Det fungerar mindre bra i kruka. Gurkört trivs också bra i torrare och mer näringsfattig jord men får den för mycket näring och vatten kan plantorna bli långa och rangliga.

När plantorna är små kan de flyttas med lätthet, men när de vuxit till sig får de djupa rötter och mår inte bra av att flyttas. Gurkört drar till sig bin, humlor och fjärilar och man kan därför med fördel odla den intill exempelvis bönor som kan behöva extra hjälp med pollineringen. Den kan även odlas tillsammans med jordgubbar och smultron för ömsesidig positiv påverkan.

Den kan även användas för att locka bort gräshoppor från exempelvis citronmeliss. Den hjälper även till att ge mer näring till jorden.

Foto: Henry Perks/Unsplash

Gurkört som läkemedel

Örten innehåller kalcium, kalium och mineralsalter och har länge används som medicinalväxt. Än idag används oljan som utvinns ur fröna i läkemedel och kosmetika. Växten kan dock vara allergiframkallande och man bör aldrig konsumera större mängder, eftersom det då finns risk för leverskador. Den ska heller inte konsumeras när man är gravid eller ammar.

Om man tar andra läkemedel bör läkare rådfrågas innan man tar gurkört. Barn bör heller inte konsumera örten.

Ett omslag med avkok på bladen ska kunna hjälpa mot svullnader och blåmärken. Fröna innehåller ett ämne som ska kunna lindra premenstruella besvär, klimakteriebesvär och psoriasis.

Örten ska också kunna verka laxerande vid magbesvär samt lindra bronkit, influensa, artrit och även eksem. Gurkörten verkar även lugnande på nervsystemet vid stress och trauma.

Övriga användningsområden av gurkört

Gurkört har en svag smak av gurka och kan användas i matlagning. Både blad och stjälkar kan användas som spenat. Blommorna används ofta som dekoration vid bakning. Det är också vanligt att frysa in blommorna i isbitar och sedan använda till bål eller drinkar.

Blommorna kan läggas i sallad och då bladen innehåller mineralsalter fungerar de bra i en saltfri kost.

Örten är bra mot torr hy och kan tillsättas i exempelvis en hemmagjord ansiktsmask. Den har också en lätt antiinflammatorisk effekt och fungerar därför bra mot hudirritationer och även som munvatten.

Det går fint att torka örten eller frysa in. Blommorna kan också kanderas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nordkaparen riskerar att dö ut – nu minskar beståndet igen

Publicerad Idag 08:36 – av Jan Sundstedt
En nordkapare sticker upp sitt mörka huvud med ljusa hudpartier ur havet.
Det akut hotade beståndet av nordkapare uppskattades till 382 individer 2025. Arkivbild.

Den akut hotade nordkaparen minskade till omkring 382 individer 2025, ned 1,8 procent från den reviderade skattningen på 389 för 2024. Nedgången kommer efter flera års långsam ökning.

Skattningen tas fram av forskare vid New England Aquarium och amerikanska havsmyndigheten NOAA och presenteras av North Atlantic Right Whale Consortium, enligt akvariets pressmeddelande. Felmarginalen är 11 valar. Antalet reproduktiva honor ligger kvar på 73, och beståndet ligger 20 procent under toppen på 483 år 2011.

Kalvningssäsongen 2025–2026 är en annan sak. Då föddes 24 kalvar, flest sedan 2009. Hoten består ändå: hittills i år har två döda valar upptäckts och åtta fall av människoorsakade skador registrerats, sju intrasslingar i fiskeredskap och en fartygskollision. Hanen Division hittades död utanför North Carolina i januari efter en allvarlig intrassling som spårades till kanadensiskt snökrabbsredskap.

I USA har representanthuset samtidigt antagit ett lagförslag som skjuter upp vissa skyddsregler.

Annons:

— Valarna har inte råd att vänta längre på ett tillräckligt skydd, säger Heather Pettis, som leder akvariets forskningsprogram om nordkapare och är ordförande i konsortiet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Höga PFAS-halter kvar i svenska uttrar

Publicerad Igår 07:20 – av Markus Andersson

Svenska uttrar bär fortfarande på höga halter av PFAS, de långlivade miljögifter som bland annat finns i brandskum och textilier. Flera av ämnena har sjunkit, men andra fortsätter att öka, och uttrarnas samlade giftbörda ligger kvar.

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har analyserat levrar från 447 uttrar som hittats döda i Sverige mellan 1970 och 2020. Studien, publicerad i Environmental Pollution, speglar alltså utvecklingen fram till 2020, inte dagens nivåer.

Bilden är kluven. PFOS, som fanns i störst mängd, ökade fram till slutet av 1990-talet och har sjunkit sedan dess, liksom flera andra av de 15 ämnen som mättes.

PFOA och PFNA har däremot ökat under hela perioden. Eftersom ämnena är olika farliga vägde forskarna halterna efter giftighet, och räknat så har uttrarnas totala belastning inte gått ned.

Annons:

Varningen är inte ny. Redan i januari 2023 visade en rapport från museet, om miljögifter och läkemedel i 187 uttrar insamlade 1977–2020, att PFAS-halterna inte minskat sedan ökningen avtagit.

Okänd källa i Jämtland

Var uttern har levt avgör vilka gifter den bär. PFOS var uppmätt i högre halter i det tätbefolkade södra Sverige, där tätorter och industri ofta pekas ut som källor. PFNA var i stället förhöjt i glesbygden i nordväst.

— PFNA, som tillhör de mest hälsofarliga PFAS-ämnena, uppvisar särskilt höga halter hos uttrar från Jämtland. Här har vi tyvärr ännu inte kunnat identifiera någon tydlig källa, säger Suzanne Faxneld, huvudförfattare och forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

En möjlig förklaring, enligt forskarna, är att ämnet följer med luften och nederbörden långt från utsläppen och på så vis når även avlägsna vatten.

Övervakningen står utan pengar

Uttern finns i hela landet och samlar som toppredator på sig höga halter av miljögifter. Därför är den enligt Faxneld en utmärkt mätare av hur gifterna sprids, men arbetet kan inte fortsätta som förut.

— Tyvärr saknas just nu fortsatta finansiella medel för övervakning av utter, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lägre halter av PFAS i Englands floder – men finns kvar i miljön

Publicerad 13 november 2026 – av Markus Andersson
Themsen i förgrunden med Westminsterbron, Westminsterpalatset och Big Ben i London.
Halterna av PFOS och PFOA har minskat i engelska floder, men ämnena bryts ned mycket långsamt. Arkivbild från Themsen i London.

Halterna av evighetskemikalierna PFOS och PFOA har fallit tydligt i Englands floder. Lägre halter betyder ändå inte att ämnena har försvunnit ur miljön.

Myndigheten Environment Agency publicerade på torsdagen den 12 november en rapport över PFAS, så kallade evighetskemikalier. Mellan 2016 och 2025 minskade PFOS i engelska floder med cirka 30 procent och PFOA med 29 procent. PFOS-halten i sötvattensfisk föll med cirka 49 procent.

Myndigheten bedömer att restriktioner och riktade åtgärder från regeringen har bidragit till nedgången. PFOS är sedan 2010 i det närmaste förbjudet i Storbritannien, PFOA sedan 2020.

David Megson, forskare i miljökriminalteknik vid Manchester Metropolitan University, kommenterar resultatet i myndighetens pressmeddelande.

Annons:

— Det är fantastiskt att se hur långt vi har kommit de senaste tio åren, och rapporten visar vilka stora framsteg som gjorts, säger han.

Lägre halter betyder dock inte att ämnena har förstörts. Rapporten medger att den sammanlagda mängden i miljön sannolikt är oförändrad, uppger BBC. Eftersom PFAS bryts ned extremt långsamt har ämnena spätts ut och spolats mot havet.

Tusentals ämnen återstår

PFOS och PFOA är bara två av omkring 15 000 PFAS-ämnen. Cirka 200 av dem används ofta. Myndigheten skriver att giftigheten hos många av dem är oklar, och att rapporten stärker argumentet för att reglera hela gruppen i stället för ett ämne i taget.

Kemiindustrin har länge motsatt sig det. Branschen hävdar att det saknas eller finns begränsade belägg för att övriga PFAS är giftiga, och att vissa har livsviktiga användningar, till exempel i medicinsk utrustning.

Environment Agency testar nu regelbundet för ytterligare 60 PFAS för att kartlägga föroreningarna i landet. Regeringen har dessutom meddelat att den ska börja mäta halter i människors kroppar.

Ett av få sätt att förstöra PFAS för gott är förbränning vid mycket hög temperatur, och det finns i dag två lämpliga anläggningar i landet.

— Det finns mycket kvar att göra, och rapporten är en viktig grund för utredningar som ska få förorenarna att betala för de skador de har orsakat, säger Megson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Biologer har hittat svensk regnskog

Publicerad 12 november 2026 – av Redaktionen
Montage med mossklädda träd och frodig grönska i tropisk regnskog till vänster och en flygbild av finsk höstskog med barrträd

Biologer har identifierat ett område i västra Jämtland som uppfyller kriterierna för boreal regnskog. Sällsynta lavar och mossor avslöjar skogstypen, och mer kan finnas i länet.

I granskogen i Frostviken i västra Jämtland växer mossor och lavar som kräver mycket fuktiga miljöer. Fynden av dem gör att skogen kan klassas som boreal regnskog.

Boreal regnskog har lite gemensamt med tropikerna. Det handlar om nordlig granskog i ett fuktigt, oceaniskt mikroklimat, där det är artsamhällena av mossor och lavar som skiljer ut skogstypen.

Bakom identifieringen står svenska och norska biologer, rapporterar Sveriges Radio. Fyndet är ännu inte vetenskapligt publicerat. Om det publiceras blir Sverige ett av få länder i världen med dokumenterad nordlig regnskog.

Annons:

Kan finnas på fler håll

Länsstyrelsen i Jämtlands län har länge känt till den så kallade suboceaniska granskogen, som finns från Åredalen upp mot Västerbotten.

Per Hedberg, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen, säger till P4 Jämtland att skogstypen kan finnas i betydligt större delar av länet.

— Det kan vara liksom tiotusentals hektar. Alltså det är extremt stora arealer faktiskt, säger han.

Siffran är hans uppskattning, och någon färdig kartläggning ligger inte bakom den. Hedberg beskriver artsamhällena som unika i världen.

Miljökonsulten Raul Vicente, som arbetar vid stiftelsen Pro Natura, beskrev inventeringar av liknande miljöer i västra Sverige, nära norska gränsen, i ett seminarium vid forskningscentret CIBIO.

Enligt seminariebeskrivningen tyder inventeringarna på en tidigare okänd undertyp av boreal regnskog. Artsamhällena liknar väldokumenterade norska miljöer, med stora förekomster av specialiserade och globalt sällsynta lavar, lavlevande svampar och mossor. Fynden väcker nya frågor om utbredningsgränser och vilka skogar som bör prioriteras i naturvården.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.