Annons:

Nya Dagbladet skiftar fokus i rapporteringen

Hotet från bankerna

Uppdaterad december 14, 2022, Publicerad december 14, 2022 – av Jan Sundstedt

Som en följd av Länsförsäkringar Banks verksamhetshotande eskalering mot mediebolaget bakom Nya Dagbladet, där man låst kontot för utlandsbetalningar och hotar att inom kort helt stänga ner bankkontot med frågor kring ”penningtvätt” och ”finansiering av terrorism” som förevändning, kommer redaktionen nu att lägga om sitt fokus.

Vi kommer att gå till motangrepp och bemöta hotet från bankerna. Det är hög tid att de ställs till svars för sitt långvariga maktmissbruk, säger nyhetschefen Isac Boman som meddelar att rapporteringen på tidningen mot den bakgrunden kommer att se annorlunda ut framöver.

Boman, som är utbildad nationalekonom med fokus just på maktkoncentrationen hos bankerna under sin forskning vid Åbo Akademi, konstaterar att inte bara han själv utan hela redaktionsledningen liksom övriga medarbetare sedan tidigare varit väl medvetna om den typ av maktmissbruk som förekommer inom banksfären.

– Vi har rapporterat om denna allvarliga problematik under många år, så ur den synvinkeln är det givetvis ingen överraskning att det nu råkar drabba oss. Det har kommit att genomsyra hela banksystemet, konstaterar Boman som tillägger att det måste till långsiktig lösning på det ökade hotet från bankerna och att det bara handlar om en kortsiktig lösning för mediebolaget att söka sig till en ny bank.

Annons:

Ytterst sett finns det ingen väg runt denna problematik. Förr eller senare måste någon ta striden på en offentlig arena, och det kommer vi att göra nu.

Mediehusets vd och Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson konstaterar att bankernas maktfullkomliga förehavanden gör det allt svårare för oberoende journalister och politiska opinionsbildare att verka enligt fundamentala demokratiska spelregler även i Sverige.

Om det inte finns förutsättningar att bedriva fri journalistik i Sverige på grund av bankernas egenmäktiga förfarande är allt annat av sekundär betydelse för vår verksamhet, säger han.

Andersson förklarar att man nu tvingas in i en svår situation, men ämnar driva denna fråga på alla områden, publicistiskt såväl som juridiskt.

Det här handlar om något mycket mer än Nya Dagbladets framtid. Ytterst handlar det om huruvida rättsstatsprinciper och fundamentala demokratiska grundbultar ska gälla i Sverige och om det ska finnas praktiska förutsättningar för att bedriva fri och oberoende journalistik överhuvudtaget.

Isac Boman tillägger att det ingalunda innebär ett slut för rapporteringen, men att man måste ha en realistisk strategi för att hantera situationen.

Även om vi har vuxit rejält och etablerat oss som den bredaste oberoende dagstidningen i Sverige är våra resurser ofantligt små jämfört med jättarna. Därför vill vi förbereda NyD-läsarna på att detta fokusskifte kommer att göra att andra typer av bevakning måste stå åt sidan och att det blir färre artiklar i tidningen den närmaste tiden.

Boman betonar att han ingalunda är nedslagen över situationen, utan tvärtom är övertygad om att rättvisan på ett eller annat sätt kommer att landa på deras planhalva.

Det här är en Davids strid mot Goliat, men det moraliska rättesnöret står helt på vår sida och vi är dessutom övertygade om att vi med detta fall kan kasta ett starkt ljus på ett absolut oacceptabelt maktmissbruk inför den breda allmänheten. Bankernas samvetslösa beteende är något som fått pågå alldeles för länge och det måste få ett slut, avslutar han.

 


 

Så ser rapporteringen ut på Nya Dagbladet framöver

De redaktionella resurserna kommer hädanefter i första hand att läggas på att rapportera om utvecklingen av affären med Länsförsäkringar och en granskning av banksystemet överlag.

Läsarna får räkna med en klart begränsad rapportering på andra områden. Redaktionen lovar att man, så snart andrummet efter striden med banken tillåter, ska återgå till den breda rapportering som är tidningens signum.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nya EU-regler flyttar bankmakten – och formar vilka banker invånarna kan använda

Hotet från bankerna

Publicerad augusti 26, 2026 – av Emil Fjellstedt
Christine Lagarde bredvid ECB:s eurosymbol och centralbankens högkvarter i Frankfurt.
Christine Lagarde och ECB:s högkvarter i Frankfurt.

EU:s nya bankdirektiv CRD VI ger medlemsstaterna mindre utrymme att själva avgöra hur banker från länder utanför unionen får arbeta på deras marknader. Samtidigt byggs den europeiska tillsynsapparaten vidare med gemensamma regler, rapportering och kontroll från EU-organ. Det är inte ett fullständigt maktövertagande från Bryssel. Riktningen är däremot tydlig: banktillsynen flyttas steg för steg från nationellt handlingsutrymme till ett gemensamt europeiskt system.

Från den 11 januari 2027 ska EU-länderna enligt CRD VI kräva att berörda banker och företag från tredjeländer etablerar en auktoriserad filial om de vill börja eller fortsätta erbjuda vissa kärntjänster i landet. Det gäller bland annat insättningar, krediter och garantier.

Direktivet riktas formellt till medlemsstaterna. Men formuleringen är bindande: de nationella myndigheterna ska inte längre fritt avgöra om en tredjelandsbank får sälja sådana tjänster direkt över gränsen. De ska tillämpa en EU-bestämda tröskel om lokal etablering och tillstånd.

Nationella myndigheter blir verkställare

Det är en viktig skillnad mellan att ha nationell tillsyn och att ha nationell beslutanderätt. Finansinspektioner och nationella centralbanker kommer även fortsättningsvis att handlägga en stor del av tillsynen. Men CRD VI sätter ramarna för vad de måste kräva av banker utanför EU, vilka undantag som finns och hur gränsöverskridande verksamhet ska klassificeras.

Artikel 21c kräver en filial och auktorisation i den relevanta medlemsstaten. Undantag finns när kunden själv tar kontakt med banken, för transaktioner mellan banker och inom en företagsgrupp samt för viss investeringsverksamhet. Men den nationella tillsynsmyndigheten kan inte välja bort huvudregeln av politiska eller konkurrensmässiga skäl. Den blir i stället den lokala myndighet som genomför en gemensamt beslutad europeisk marknadstillträdespolitik.

Det innebär att ett land som vill behålla en friare modell för exempelvis schweiziska, brittiska eller amerikanska bankers tjänster till lokala kunder får betydligt mindre spelrum. För banken blir alternativen i huvudsak att etablera en filial, använda ett EU-dotterbolag eller avstå från delar av marknaden.

En växande europeisk tillsynsstruktur

CRD VI ska ses i ett större sammanhang. EU:s bankunion bygger redan på en integrerad arkitektur där Europeiska centralbanken, ECB, och nationella tillsynsmyndigheter arbetar under gemensamma regler. Enligt EU-rådet övervakar ECB nationella myndigheters tillsyn av mindre banker och har direkt tillsyn över de betydande bankerna i euroområdet.

ECB:s egen beskrivning är tydlig: mindre banker granskas direkt av nationella myndigheter, men under ECB:s överinseende; betydande banker står under ECB:s direkta tillsyn. ECB har också en exklusiv roll när banklicenser beviljas i de länder som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen.

Den Europeiska bankmyndigheten, EBA, har samtidigt uppgiften att utveckla och säkra ett enhetligt regelverk. I juli 2025 rapporterade EBA att den inte såg skäl att rekommendera ändringar i artikel 21c, trots att myndigheten konstaterade att effekterna av förbudet mot direkt tillhandahållande av tjänster från tredjeländer är svåra att mäta.

Upplysningen förtjänar att tas på allvar. EU inför en struktur som kan påverka konkurrens, tillgång till kredit och utbudet av internationella banktjänster, samtidigt som den egna bankmyndigheten säger att effekten är svår att kvantifiera. När osäkerheten är stor är den rimliga följdfrågan varför tröskeln för marknadstillträde ändå höjs på unionsnivå.

Mer kontroll, men inte ett totalt övertagande

Det vore fel att påstå att medlemsstaterna har förlorat all kontroll över sina banker. Nationella tillsynsmyndigheter sköter fortsatt många dagliga uppgifter och har en särskild roll för bland annat mindre banker och tredjelandsfilialer. CRD VI är dessutom ett direktiv, vilket innebär att reglerna genomförs genom nationell lag.

Men det nationella genomförandet sker inom en allt tätare EU-ram. EU avgör de centrala kraven, ECB kan utöva direkt tillsyn eller överinseende, och EBA formar det gemensamma regelverket och rapporteringssystemet. Den nationella nivån blir därför i högre grad en genomförandeled i en överstatlig konstruktion än en självständig regulator med full frihet att utforma marknadstillträdet.

Vem betalar för den nya gränsen?

Förespråkarna lyfter finansiell stabilitet och ett jämnare regelverk. Målen är reella, särskilt efter bankkriserna i euroområdet. Men varje ny tillståndströskel har också en kostnad: en utländsk bank som inte vill bygga lokal organisation och möta nya krav kan lämna marknaden. Då minskar antalet alternativ för hushåll, företag och investerare – även när det inte finns någon misstanke om oegentligheter.

CRD VI förbjuder inte privatpersoner att äga konton i andra länder. Men reglerna ger EU:s institutioner större makt över villkoren som avgör vilka banker som får erbjuda vissa tjänster till invånare inom unionen. EU kommer inte att utse en enskild kunds bank, men kan genom filialkrav och gemensamma auktorisationsramar stänga ute banker som inte accepterar den europeiska modellen. För en kund vars bank väljer att lämna marknaden blir den praktiska följden ändå densamma: färre val, högre trösklar och mindre nationellt inflytande över den egna bankmarknaden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stoppa eliten – ta ut dina pengar från banken!

Hotet från bankerna

Tobias Lindström menar att samordnade uttag från banker kan ge vanliga människor ett påtryckningsmedel mot den politiska eliten – men varnar för att verktyget måste användas varsamt.

Uppdaterad augusti 23, 2026, Publicerad augusti 23, 2026 – av Tobias Lindström
Tre dekorerade grisar under orden ”Alla djur är jämlika, men vissa djur är mer jämlika än andra”.
Tre dekorerade grisar under det ändrade budordet i den animerade filmen Djuren på gården.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Jag tror att många, kanske de flesta, kan enas om att våra politiker har spårat ur.

De driver ändlösa krig och förstör våra samhällen i sina rika kompisars intresse – samma kompisar som har satt dem vid makten. Frågan är vad vi kan göra åt det – vårt politiska system är i bästa fall odemokratiskt, i värsta fall korrumperat eller till och med kapat. Vi, folket, har lite till inget inflytande.

Men det finns ett sätt att slå tillbaka: våra bankkonton.

Idén är enkel.

Gör som vi kräver – annars tar vi ut våra pengar. Om uttagen samordnas på rätt sätt krävs det inte mycket för att utlösa en bankrusning. Det kan räcka att fem till tio procent av befolkningen deltar.

Varför skulle det fungera? Bankerna har en viss mängd kontanter tillgängliga för snabba uttag, men när de pengarna tar slut tvingas de sälja andra tillgångar. Givet hur systemet är uppbyggt skulle det alltid skapa bekymmer, eftersom det aldrig finns tillräckligt med kontanter för att täcka alla uttag, men i dag skulle bankerna kollapsa på grund av sina orealiserade förluster.1

Varför bankerna är sårbara

Vad menar jag? Låt oss ta ett förenklat exempel.

Föreställ dig att du äger ett hus vars värde har fallit till, säg, 1 000 000 kronor. Samtidigt är du skyldig banken 2 000 000 kr från när du köpte det. I det läget sitter du på 1 000 000 kr i så kallade icke-realiserade förluster. Tekniskt sett är du illa ute, men så länge huspriset stiger igen är allt okej.

Men om du tvingas sälja, till exempel på grund av att du har förlorat jobbet, blir det en katastrof: du kan inte längre betala dina skulder.

Detsamma gäller banker.

Om de tvingas sälja tillräckligt mycket till förlust innebär det game over, vilket till exempel var det som hände med Silicon Valley Bank 2023. Och när vi tar ut pengar ur våra bankkonton tvingas de sälja sina tillgångar för att betala vad de är skyldiga.

Det betyder att vi, folket, kan slå mot eliterna där det svider mest: vi kan få banksystemet att kollapsa om vi inte får igenom våra krav.

Det har hänt tidigare.

Bankuttag användes exempelvis för att driva igenom den engelska reformlagen 1832. Människor tog ut sina insättningar under parollen ”To Stop the Duke, go for gold”. På en vecka betalade Bank of England ut 25 000 000 dollar, vilket räckte för att regeringen skulle ge vika. (s. 21, Hull, 1929)

Vi måste vara försiktiga med vad vi önskar oss.

Men jag tror detta är ett verktyg som vi har förbisett alltför länge.

 

Tobias Lindström


1 Fortune skrev exempelvis i maj 2025 att bankerna har 500 miljarder dollar i orealiserade förluster (hämtad den 25 januari 2026).

Hull, John Thomas. Reform Movements and Ideas. Saskatchewan: s.n., 1929. Pamflett nr 2 i en serie föreläsningar vid Co-operative School, som hölls i juni 1929 vid University of Saskatchewan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Handelsbanken spärrade 96-årings BankID

Hotet från bankerna

Uppdaterad augusti 10, 2026, Publicerad augusti 10, 2026 – av Jan Sundstedt
Illustrationsmontage av äldre kvinna med mobiltelefon och BankID-app.
Illustrationsmontage av äldre kvinna med mobiltelefon och BankID-app.

Handelsbanken har spärrat BankID för en 96-årig kvinna på Åland efter att sonen hjälpt henne med bankärenden. Familjen uppger att återaktivering kräver en resa till ett bankkontor i Stockholm – trots att kvinnans hälsotillstånd gör resan riskfylld.

Yvonne De Geer Hancock har bott på Åland i fem år och behöver rullator för att förflytta sig. Artros i fingrarna gör också mobiltelefonen svår att hantera, varför sonen Michael Hancock bistår med räkningar och andra vardagsärenden.

Problemen med banken började när moderns bankkort plötsligt slutade fungera. När sonen Michael ringde banken för att fråga varför kortet spärrats fick han, enligt familjen, frågor om en betalning på 65 euro.

När familjen dagen därpå återigen kontaktade banken, upptäckte man att även BankID hade spärrats. Följden blev att Yvonne inte längre kunde identifiera sig digitalt eller på egen hand nå sina banktjänster.

Michael berättade att han använt moderns BankID för att logga in och försöka reda ut orsaken.

BankID är personligt och får enligt rådande regelverk inte användas av någon annan. En regel som i grund och botten får anses sund, mot bakgrund av exempelvis åldringsbedrägerier.

Familjen fick besked om att ett nytt BankID kräver ett besök på bankkontor i Stockholm. Ett utgånget pass har samtidigt försvårat möjligheten att återaktivera BankID på distans.

Michael Hancock uppger att moderns läkare bedömt en resa från Åland till Sverige som olämplig och potentiellt farlig. Hufvudstadsbladet skriver att kvinnan kan visa läkarintyg om riskerna.

Komplicerat regelverk försvårar

Handelsbanken anger på sin webbplats att kunder utan fungerande BankID kan använda internetbanken med inloggningskort och kortläsare eller besöka ett kontor.

För digital aktivering krävs giltigt svenskt pass eller nationellt id-kort, och bankkontor godtar inte utländska id-handlingar.

Banken har enligt familjen lovat att skicka ett nytt bankkort och fullmaktsblanketter, vilket kan ge sonen möjlighet att sköta delar av moderns ärenden. Frågan om hur Yvonne åter ska få digital legitimation är ännu olöst.

För många äldre fungerar BankID som nyckel till pension, skatter, vårdkontakter, försäkringar och betalningar. En spärr påverkar därför mer än relationen till banken.

Utan alternativ lösning kan vardagliga ärenden flyttas över på anhöriga, trots att användning av anhörigas digitala identitet är förbjuden. Fullmakt kan lösa betalningar, men ersätter inte möjligheten att legitimera sig digitalt hos myndigheter och privata tjänster.

Fallet visar hur ett säkerhetsingripande kan få långtgående följder för äldre kunder som saknar praktiska möjligheter att använda digital infrastruktur på egen hand.

Samtidigt är alternativen få när banken kontrollerar både kundens betalningsvägar och den digitala legitimation som krävs i vardagen.

Handelsbanken vill inte kommentera enskilda kundärenden men har framhållit att banken måste agera när någon annan än innehavaren använder personliga säkerhetslösningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

BankID-spärr slog ut företagaren Michael: ”Helt avskärmad”

Hotet från bankerna

Publicerad juni 14, 2026 – av Markus Andersson
Michael Fridebäck intervjuas i programmet Modiga Människor
Michael Fridebäck i samtal med Zoia Zakariasdotter.

Michael Fridebäck berättar i en intervju med Modiga Människor hur han från en dag till en annan förlorade tillgången till sina bankkonton och sitt BankID. Enligt Fridebäck ströps tillgången till lön, myndighetspost och företagets ekonomi i en kedja av digitalt beroende.

Fridebäck intervjuas av Zoia Zakariasdotter i programmet Modiga Människor. Samtalet kretsar kring hans konflikt med Nordea, en friande tingsrättsdom efter misstankar i samband med en transaktion samt hans fortsatta försök att få ut handlingar och driva en civilrättslig process mot banken.

Fallet ligger nära en större debatt om bankernas makt över grundläggande betalningsfunktioner. Finansinspektionen inledde i april en kartläggning av hur banker hanterar skyldigheten att erbjuda betalkonton, med hänvisning till att konsumenter riskerar att hamna i kläm mellan penningtvättsregler och rätten att delta i vardagens ekonomiska liv.

"Jag kommer inte in någonstans"

Enligt Fridebäck började allt den 18 april 2025, när hans bankkonton och BankID plötsligt spärrades utan förvarning. Han säger att han först trodde att problemet hängde ihop med tidigare frågor om Revolut, men att situationen snabbt blev långt mer omfattande.

Jag kommer inte in någonstans. Alltså jag är helt avskärmad, berättar Fridebäck i intervjun.

Han beskriver hur han vid tillfället arbetade från Cypern och hur bankens besked blev att han behövde resa till Sverige och legitimera sig på ett bankkontor. När han gjorde det, enligt egen utsago på ett Nordeakontor i Haninge, fick han ändå inte någon omedelbar lösning.

De ber mig vänta på det här brevet, säger han.

Brevet ska enligt Fridebäck ha innehållit en begäran om att han skulle redogöra för fem transaktioner. Kort därefter fick han besked om att kontona avslutats och att BankID skulle vara spärrat i tolv månader. Fridebäck vänder sig i intervjun mot att beslutet, som han beskriver det, fattades innan svarstiden löpt ut.

Lön och företagskonto låstes

Konsekvenserna blev enligt Fridebäck omedelbara. Lönen skickades tillbaka till arbetsgivaren, räkningar blev liggande och företagskontot blev otillgängligt. Han berättar också att utbetalningsavier i praktiken inte hjälpte eftersom de krävde digital identifiering eller banktjänster för att kunna lösas in.

Jag får inte ut min lön för den blir ju tillbakaskickad till min arbetsgivare. Jag kan inte betala mina räkningar. Jag kommer inte in någonstans, säger han.

Fridebäck beskriver den digitala låsningen som ett moment 22: utan BankID kunde han inte logga in på Kivra eller läsa sin myndighetspost, inte hämta kontoutdrag, inte hantera momsdeklarationer och inte enkelt öppna ett nytt konto. När banker bad om tidigare kontoutdrag blev kravet, enligt honom, i praktiken omöjligt att uppfylla.

Du kan alltså inte logga in på din post. Man har panik. Man kan inte göra någonting, säger han.

Han säger att följderna också drabbade hans aktiebolag. Bokslut, deklarationer och myndighetskontakter försenades, påminnelseavgifter och andra ärenden hopade sig och bolaget tappade enligt honom sitt värde.

Friande dom men fortsatt spärr

I intervjun berättar Fridebäck att han senare kallades till förhör med anledning av pengar som kommit in på kontot. Han säger att han nekade till brott och att tingsrätten därefter friade honom.

Jag blev helt friad av tingsrätten. Det står klart och tydligt i domen att jag inte hade en aning om – och inte heller kunde förväntas veta – var de här pengarna kom ifrån, säger han.

Trots detta fortsatte enligt Fridebäck bankens spärrar under lång tid. Han ifrågasätter särskilt varför BankID spärrades när kontot redan hade stängts, och beskriver BankID som mer än en banktjänst – en identitetshandling som numera krävs i stora delar av vardagslivet.

Om nu pengar kom från bedrägeri, som Nordea hänvisar till, då tycker jag att det är rätt att man spärrar ett konto under en kortare tid för att utreda. Men varför spärrar man mitt BankID? frågar han i programmet.

Fridebäck säger också att han drivit ärendet till Allmänna reklamationsnämnden, men att processen där enligt honom inte gick vidare eftersom banken inte lämnade ut de uppgifter han behövde. Han har även begärt ut uppgifter med stöd av dataskyddsförordningen, GDPR, och uppger att Integritetsskyddsmyndigheten inlett tillsyn mot Nordea efter hans anmälan.

FI: Kontoförlust kan få stora konsekvenser

Finansinspektionen har under våren lyft just risken att människor hamnar utanför vardagens ekonomiska liv när konton nekas eller avslutas. Myndigheten pekar på att banker ska motverka penningtvätt och kriminalitet, men också är skyldiga att erbjuda betalkonto till konsumenter.

FI framhåller att banker bör pröva alternativa riskreducerande åtgärder, som begränsningar i belopp eller tjänster, innan en kund helt nekas eller förlorar ett konto. I myndighetens formulering är ett betalkonto en förutsättning för att ta emot lön eller bidrag och betala räkningar.

Fridebäck menar att hans fall visar vad som händer när tillgången till centrala samhällstjänster knyts till bankernas system. Han säger att hundratals personer har hört av sig till honom med liknande erfarenheter, och hävdar att medier och politiker underskattar problemet.

Folk får inte lön. Folk kan inte betala sina räkningar. Man hamnar verkligen utanför samhället, säger han.

Vill få saken prövad offentligt

Fridebäck har nu stämt Nordea och beskriver i intervjun processen som "David mot Goliat". Han säger att banken erbjudit förlikning, men att han vill att frågan ska bli offentlig och prövas ordentligt.

Jag vill ha ett avgörande. Jag vill att det här går vidare. Jag vill att det ska bli offentliga handlingar, säger han.

Samtidigt beskriver han den personliga kostnaden som mycket hög. Processerna mot bank, myndigheter och domstol har enligt honom blivit ett heltidsarbete, samtidigt som företag och privatekonomi slagits sönder.

Mot slutet av samtalet säger Fridebäck att han inte kommer att ge upp. För honom handlar processen inte bara om den egna ersättningen, utan om att någon måste sätta stopp för ett system där bankernas beslut kan få samhällsomfattande följder.

Jag kommer inte vara tyst. Någon i beslutande ställning måste ta sitt ansvar. Någon måste till slut säga: nu räcker det, säger Michael Fridebäck.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.