Annons:
Annons:

Svenska matpriser höjs – igen

Publicerad 4 augusti 2022 – av Markus Andersson
Priserna på många livsmedel fortsätter att skena.

Under juli månad steg priserna på livsmedel i genomsnitt med 1,5 procent – mer än under hela 2021. Experter konstaterar att man inte sett en liknande utveckling sedan 80-talet.

– Det kanske inte låter så mycket, men det är väldigt mycket. Ser man till enskilda produkter och kategorier har ökningen varit betydligt högre, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, som jämför priser i dagligvaruhandeln.

Kostnaden för lantkorv och avokado ökade med cirka tio procent den gångna månaden och priserna på basvaror som ost och mjölk höjdes med sju respektive fem procent.

Den senaste höjningen innebär att matpriserna sedan januari i år har ökat med i genomsnitt 10,3 procent och orsaken påstås vara skenande kostnader för råvaror, energi och transporter - någonting som tillskrivs coronapandemin, kriget i Ukraina och en allmänt svag svensk krona.

Annons:

Sedan början av året har matfett blivit mer än 25 procent dyrare och kyckling 24 procent dyrare – någonting som också märks i plånböckerna hos vanligt folk.

– Kronfågels kycklingfilé har gått från 106 kr till 134 kronor, det är en ökning med 27 procent. Det är det som är verkligheten för konsumenterna, konstaterar Mazur.

Sverige är heller inte ensamma om att se allt högre priser på livsmedel. Siffror från OECD vittnar om att matpriserna i medlemsländerna ökade med 13,3 procent under juni – den största ökningen sedan 1975.

Enligt Ulf Mazur tyder allting på att maten kommer att fortsätta bli allt dyrare och att den genomsnittliga matprisökningen troligtvis hamnar på cirka 15 procent under 2022. Han pekar också på att vissa kostnadsökningar ännu inte slagit igenom i svenska butiker och att vissa varor som blivit dyrare att tillverka ännu inte blivit prishöjda – exempelvis barnmat och drycker.

– Det är förvånande att priset på drycker inte höjts ännu med tanke på att priset på energi och råvaror gått upp och att aluminium, plast och kartong som används till förpackningar blivit dyrare. Dessutom krävs det ju ofta mycket transport för drycker.

Mazurs tips till konsumenter är att hålla koll på extrapriser och utifrån dessa planera veckans matsedel.

– Om man ser att gurkan kostar 30 kronor styck kanske man inte ska köpa gurka den veckan utan istället välja en annan grönsak.

– Det kommer att bli väldigt mycket tuffare för folk. Till syvende och sist är det alltid konsumenten som får betala, förklarar han vidare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ny elprischock väntar i vinter – södra Sverige drabbas hårdast

Energikrisen

Publicerad 17 november 2026 – av Redaktionen
Kraftledningsstolpe och elledningar ovanför frostklädda träd mot en ljusblå vinterhimmel.
Bixias vinterprognos pekar på stora prisskillnader mellan norra och södra Sverige.

Elhandlaren Bixia varnar för ovanligt höga elpriser i vinter. Systempriset i Norden väntas under december–februari bli cirka 1,70 kronor per kilowattimme, något högre än under elpriskrisen 2022–2023, och södra Sverige ser ut att drabbas värst.

Enligt TT är det hushåll och företag i södra Sverige som ser ut att få det tyngst, eftersom tyska och danska elpriser smittar av sig där, uppger nyhetsbyrån.

Dyrast blir det i elområde SE4, som omfattar Skåne, Blekinge och delar av Halland och Småland. Där väntas priset under vintermånaderna landa på 1,80 kronor per kilowattimme.

Längre norrut, i SE3 med storstadsområdena Stockholm och Göteborg samt Mälardalen, pekar prognosen på 1,50 kronor. I SE1 och SE2, i princip norr om Dalälven, väntas betydligt lägre nivåer på cirka 70 öre.

Annons:

"Men osäkerheten är ovanligt stor och priserna kan svänga kraftigt åt båda håll", säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia, i pressmeddelandet enligt TT.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nordiska storbolagens elplan kan höja svenska priser

Energikrisen

Publicerad 16 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Vindkraftverk i Vattenfalls vindpark Stor-Rotliden över ett skogslandskap med snö.
Vattenfall är ett av energibolagen bakom Nordic Compass energispår, där nya förbindelser och energihubbar föreslås. Vindparken Stor-Rotliden på arkivbilden är inte en av de föreslagna hubbarna.

Några av Nordens största bolag vill binda ihop ländernas elsystem med fler kablar och nya knutpunkter för el. Tanken är att elen ska flöda dit den betalar sig bäst, och för hushållen i södra Sverige kan det betyda att kontinentens dyra el får ännu större genomslag.

Planerna lades fram när nätverket Nordic Compass höll sitt första toppmöte i Göteborg den 5 november. Fler än 200 företagsledare och politiker deltog, och Finlands president Alexander Stubb invigde mötet.

Bakom Nordic Compass står fler än 40 nordiska företag, stiftelser och organisationer. I gruppen för energifrågor sitter bland andra Vattenfall, Statkraft, SKF och Alfa Laval. Industribolaget berättar att gruppen presenterade planer på nya energihubbar som ska knyta ihop de nordiska länderna.

I Göteborgs-Posten presenteras förslaget som ett sätt att sänka elpriset.

Annons:

El från Sverige till Danmark

Huvudförslaget är att länderna kopplas samman med nya kablar och en stor vindkraftpark i mitten, som ska leverera 1 500 megawatt till varje land, rapporterar Omni.

Christian Rynning-Tønnesen, som ansvarar för energifrågorna i Nordic Compass, beskriver tanken utan omsvep: elen ska gå från den marknad där priset är lägst, till exempel från Sverige till Danmark. Nästa steg är samtal med industrin och regeringarna.

Kontinenten sätter priset i söder

För svenska elkunder är det just där problemet ligger. När billig svensk el lättare kan säljas till grannländer med dyrare el ökar efterfrågan på den, och priserna tenderar att närma sig varandra.

Svenska kraftnät beskriver hur handelskapaciteten med grannländerna och kontinenten har ökat de senaste åren. Följden är att priserna i södra Sverige i allt högre grad bestäms av kontinentens priser, medan norra Sverige styrs av tillgången på vatten- och vindkraft.

Myndighetens chefsstrateg Niclas Damsgaard konstaterar att fler ledningar inte räcker för att jämna ut skillnaderna. Södra Sverige behöver också ny elproduktion som kan köras när elen behövs.

Fler kablar kan alltså ge danska elkunder billigare el. Men när mer billig svensk el säljs söderut riskerar hushållen i södra Sverige att få se sina elräkningar stiga.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mercedes fryser investeringarna i Tyskland – fabriker kan stängas

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

Publicerad 13 november 2026 – av Redaktionen
Mercedes-Benz-fabriken i Sindelfingen med Mercedesstjärnan på taket.
Mercedes-Benz-fabriken i Sindelfingen i Böblingen.

Den krisande tyska biltillverkaren Mercedes-Benz stoppar alla ytterligare investeringar i Tyskland. Ledningen undersöker nu vilka fabriker som kan behöva stängas.

Beskedet kommer i en intervju på bolagets intranät och i ett internt meddelande som Reuters tagit del av på torsdagen. Ledningen kan inte enas med fack och personalrepresentanter om lägre arbetskostnader.

Mercedes har i månader pressat de anställda att hitta besparingar. I september varnade produktionschefen Michael Schiebe för att två tyska fabriker kan stängas om inget förändras. Förra månaden blev bolaget den tredje stora tyska biltillverkaren, efter Volkswagen och BMW, att sänka årsprognosen, med hård konkurrens från Kina och höga kostnader som bakgrund.

— Ledningen har gemensamt beslutat att stoppa alla ytterligare investeringar i de tyska anläggningarna, säger styrelseledamoten Michael Schiebe.

Annons:

Trots många intensiva samtal ser ledningen ingen väg framåt med facken.

— Vi tvingas nu noggrant undersöka vilka tyska anläggningar som kan behöva stängas om vi inte lyckas åstadkomma en förändring av kostnadsstrukturen, säger Schiebe.

Styrelseledamoten Britta Seeger skriver i meddelandet att alla vill undvika stängningar till varje pris, men att ledningen nu måste undersöka stängningsalternativet närmare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya pensionsvillkor ska ge fler år med tjänstepension

Publicerad 12 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Uppgörelsen om pension, försäkring och omställning berör både arbetare och tjänstemän inom det privata näringslivet.

PTK, LO och Svenskt Näringsliv kom på måndagen överens om pension, försäkring och omställning. Tjänstemän med ITP 1 ska få tjänstepension under fler år än tidigare.

Uppgörelsen berör över två miljoner privatanställda arbetare och tjänstemän. Ändringen i ITP 1 gäller bara de tjänstemän som har just den tjänstepensionen.

PTK meddelar att inbetalningarna från 1 januari 2028 börjar vid 24 års ålder i stället för 25.

Inbetalningarna fortsätter sedan till 67 i stället för 66, så den som börjar jobba tidigt eller jobbar längre får fler år med tjänstepension.

Annons:

ITP 2 lämnades utanför förhandlingarna, eftersom pensionsnivån där redan är bestämd på förhand.

Byggbranschen byggbolag bostadsmarknaden
Uppgörelsen om pension, försäkring och omställning berör både arbetare och tjänstemän inom det privata näringslivet. Foto: Perawit Boonchu/iStock.

Förbättrat skydd mot arbetsskador

Arbetsskadeförsäkringen TFA blir bättre när självrisken och gränsen för minsta utbetalning tas bort, samtidigt som ersättningen vid kortare skador och förlorad inkomst förbättras.

Föräldrapenningtillägget flyttas till en försäkring, vilket gör det tryggare att byta jobb eftersom tid hos flera arbetsgivare inom Svenskt Näringslivs avtalsområden kan räknas ihop.

Tjänstemän får också lättare att tillgodoräkna sig tidigare anställningar när de söker stöd från omställningsorganisationen TRR eller avgångsersättning, ett ekonomiskt stöd vid arbetslöshet.

Avgångsersättningen ska dessutom inte längre ha någon nedre åldersgräns, som i dag ligger på 40 år.

Parterna ska också tillsammans se över hur avtalen om pension, försäkring och omställning kan utvecklas vidare.

Uppgörelsen är gjord mellan de centrala organisationerna, och i måndagens pressbesked framgår att varje fackförbund nu ska ta ställning tillsammans med sin motpart på arbetsgivarsidan.

Först när de berörda förbunden och arbetsgivarna har skrivit under är avtalen helt klara.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.