Annons:

LO:s mediehus lanserar ”vänstersajt”

Publicerad 2 mars 2022 – av Jan Sundstedt
Vänsterprofilen Lotta Ilona Häyrynen är redaktör för Nya Mitten.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 55 150,00 SEK 74% Mål: 75 000,00 SEK

Ett nytt projekt som lanseras av den fackliga paraplyorganisationen LO ska ”dra den politiska kartan vänsterut”. Redaktören för sajten "Nya mitten", Lotta Ilona Häyrynen, tycker att det idag saknas starka vänsterröster i samhällsdebatten.

– Avsaknaden av starka vänsterröster i samhällsdebatten har dragit den politiska kartan åt höger. Det ska Nya Mitten göra någonting åt. En sann politisk mitt kan aldrig vara fackföreningsfientlig till exempel. Nya Mitten ska vara ett självklart nav i debatten. Alla skribenter kommer inte att tala med en röst, men riktningen kommer att vara tydlig, menar Häyrynen i ett pressmeddelande.

Man hävdar vidare att man framför allt ska samla ”unga skribenter” som diskuterar politik, välfärd och arbetsliv och att innehållet ska vara ”lika vasst som bildande.”

LO Mediehus grundades 2014 av den fackliga paraplyorganisationen Landsorganisationen i Sverige. Syftet uppgavs då vara att samla LO-förbundens tidningar under samma tak och förbättra och effektivisera arbetet med dessa.

Annons:

Sedan tidigare består LO Mediehus av titlarna Arbetet, Elektrikern, Fastighetsfolket, Handelsnytt, Kommunalarbetaren, Målarnas facktidning och Sekotidningen. Innehållet på opinionssajten Nya Mitten kommer också att publiceras i dessa facktidningar, meddelar man.

Klart är att stort fokus ligger på feminism och antagonism gentemot Sverigedemokraterna. På löpsedeln syns i skrivande stund, den 1 mars, rubriker som "Du och din kuk kan dra åt helvete, jag jobbar nu" och anklagelser om att SD är kopplade till Kreml.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Dubbelt så vanligt med påtryckningar om partival i utsatta områden

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad Idag 11:38 – av Emil Fjellstedt
Gula, vita och blå valsedlar i ett ställ bredvid en kvinna med huvudduk sedd bakifrån vid ett tåg.
Nio procent i utsatta områden uppger påtryckningar om partivalet, jämfört med fyra procent i övriga Sverige. Arkivbilder; kvinnan har ingen belagd koppling till undersökningen.

Nio procent av de boende i utsatta områden uppger att de själva utsattes för påtryckningar att rösta på ett visst parti eller en viss kandidat inför valet 2026. I övriga Sverige gäller det fyra procent.

Siffrorna kommer från en eftervalsundersökning som Indikator Opinion har gjort på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan, som publicerar resultaten i en delrapport. Datainsamlingen pågick 25 september–8 oktober 2026. Totalt svarade 1 643 personer i områden som Polismyndigheten klassar som utsatta och 1 871 i övriga Sverige.

Med påtryckningar menades försök att påverka någons partival så att personen inte kände sig helt fri att välja själv. Vanliga politiska argument och rekommendationer räknades inte.

Att rösta annorlunda än familjen

Undersökningen mäter också synen på normerna i bostadsområdet. I utsatta områden svarar 26 procent att det inte är särskilt eller inte alls accepterat där de bor att rösta på ett annat parti än familj, släkt och vänner. I övriga Sverige är siffran 15 procent.

Frågan gäller hur de svarande ser på området, inte om de själva har utsatts. Samtidigt anser 53 procent i utsatta områden att det är helt eller delvis accepterat att rösta annorlunda, mot 65 procent i övriga Sverige.

Sju procent i utsatta områden uppger dessutom att de under valrörelsen märkte av påtryckningar mot människor i bostadsområdet från större släkt- eller familjenätverk, religiösa församlingar eller trossamfund, eller etniska eller kulturella föreningar. I övriga Sverige gäller det två procent.

Åtta procent av de svarande med svensk bakgrund i utsatta områden uppger att de märkt sådana påtryckningar mot människor i bostadsområdet, jämfört med sju procent av dem med utländsk bakgrund.

Bland unga mellan 18 och 29 år är egna erfarenheter av påtryckningar ungefär lika vanliga i båda grupperna: nio procent i utsatta områden och tio procent i övriga Sverige.

— Egna erfarenheter av påtryckningar är vanligare i utsatta områden sett till samtliga svarande. Men bland unga ligger andelarna nära varandra. Det är en viktig del av bilden, säger Ahmed Abdirahman, samhällsanalytiker och vd för Stiftelsen Järvaveckan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fängelseexpansion kan kosta skattebetalarna 85 miljarder om året

Ökade otryggheten

Publicerad Igår 13:55 – av Jan Sundstedt
Hallanstaltens byggnader bakom säkerhetsstängsel.
Kriminalvården räknar med ett kraftigt utökat behov av anstalts- och häktesplatser till 2045. Hallanstalten på en arkivbild från 2009.

Kriminalvårdens kostnader kan enligt en färsk prognos komma att tredubblas från nuvarande 24 miljarder om året till 80–85 miljarder 2045. Prognosen räknar även med ett kraftigt utökat behov av cirka 45 000 anstalts- och häktesplatser.

Kriminalvården skriver i sin senaste prognos att man på sikt bedömer behovet av antalet platser till 45 000.

I dag finns cirka 13 000 platser att tillgå, och en plan finns för att bygga ut dem till 20 000 till 2035.

Prognosen höjer dessutom den tidigare bedömningen. I våras räknade myndigheten med 34 000 platser, nu med 11 000 fler. Kostnaderna följer med uppåt.

Kriminalvårdens utgifter bedöms stiga från 24 miljarder kronor 2026 till 80–85 miljarder kronor om året 2045.

Siffran gäller den årliga totalkostnaden, inte en engångssumma för byggandet av nya anstalter.

Straffrättsreformen den främsta orsaken

Enbart ändringarna i påföljdssystemet ger enligt uppskattningar närmare 24 000 ytterligare intagna.

— Vi kan behöva motsvarande fem Kumlaanstalter om året för att klara av den här kapacitetsökningen, säger Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten.

Orsaken är straffrättsreformen. Reformen slopar mängdrabatten, vissa strafflindringsgrunder ska bort, domstolarna ska oftare döma i den högre delen av straffskalan och trefjärdedels frigivning ska gälla även för straff under sex år.

Flera av de beslutade straffskärpningarna saknar ännu datum för ikraftträdande.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver till SVT Nyheter att Moderaterna driver på för att avskaffa mängdrabatten senast 2029, samtidigt som säkerheten och det återfallsförebyggande arbetet på anstalterna förväntas hålla god kvalitet.

Enligt Gunnar Strömmer kräver det en fortsatt kraftig expansion och "en lång rad andra åtgärder och beslut". Han säger att regeringen måste tänka nytt i flera delar för att lösa uppgiften.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Släppte igenom Karps stora skogsköp – nu JO-anmäls myndigheten

Globalismens framfart

Publicerad Igår 13:11 – av Emil Fjellstedt
Splitmontage med svensk tallskog till vänster och Alex Karp till höger.
ISP JO-anmäls efter att ha lämnat anmälan om Alex Karps skogsförvärv utan åtgärd. Skogen på bilden är en svensk genrebild och visar inte hans mark.

En privatperson har JO-anmält Inspektionen för strategiska produkter, ISP, för att myndigheten lät Palantir-chefen Alex Karps köp av 15 000 hektar skog i Härjedalen passera. Hon anser att beslutet strider mot lagen om utländska direktinvesteringar.

Myndigheten har anmälts till Justitieombudsmannen, JO, uppger skattefinansierade statskanalen SVT. Anmälaren menar att ISP brustit i riskanalysen och att beslutet innebär säkerhetsmässiga risker.

Hon pekar på köparens bakgrund:

"En utländsk aktör, djupt förankrad i utländsk försvars- och underrättelseindustri, får kontroll över omfattande, sammanhängande landområden och naturresurser i strategiskt känsliga delar av landet", skriver hon.

Anmälan gäller ISP:s beslut enligt direktinvesteringslagen. I slutet av september blev det känt att Karp köpt marken i Storsjö av skogsbolaget SCA via det nybildade bolaget Cladonia Skog AB.

Anmälan om utländsk direktinvestering lämnades till ISP den 10 augusti, och myndigheten fattade sitt beslut den 27 augusti. ISP lämnade anmälan utan åtgärd, eftersom det "inte finns anledning att anta" att köpet är en sådan direktinvestering som kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet eller på allmän ordning eller allmän säkerhet.

Beslutet omgavs först av fullständig sekretess. ISP kunde inte ens bekräfta att ärendet fanns hos myndigheten, och först efter att SVT Jämtland överklagat lämnades beslutet ut.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tre tillslag i utredningen om valfusk

Valet 2026

Uppdaterad Igår kl 12:55, Publicerad Igår 11:22 – av Jan Sundstedt
Polisavspärrningsband till vänster och vita och gula valsedlar i ställ till höger.
Noa genomförde husrannsakningar på tre adresser i Borlänge inom valfuskutredningen. Arkivbilderna visar inte tillslagen.

Noa, polisens nationella operativa avdelning, genomförde på tisdagen husrannsakningar i utredningen om misstänkt valfusk i Borlänge. Åklagarmyndigheten bekräftar insatsen samt att polisen gjort beslag.

Polisen slog till mot tre lägenheter i Tjärna Ängar och Jakobsgårdarna under tisdagsmorgonen, skriver Expressen.

Enligt uppgifter gick civilklädda poliser in i lägenheterna och lämnade platserna i civila bilar från Noa.

Åklagarmyndigheten bekräftar

Myndigheten skriver att Noa genomförde husrannsakningarna med stöd av polis från region Bergslagen och att polisen gjorde olika beslag.

Pressmeddelandet nämner inga adresser och åklagaren vid Riksenheten mot korruption, Oskar Edvardsson, uppger att beslagen kan vara intressanta för utredningen om valfusk i Borlänge. Nästa steg är analys av beslagen.

Oskar Edvardsson säger att förundersökningssekretessen hindrar honom från att kommentera vad beslagen består av.

Åklagarmyndigheten uppger att man återkommer i ärendet när det finns mer att lämna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.