Annons:

Tidigare SD-ledamot anklagas för att läcka information till vänsterextremister

Publicerad december 15, 2021 – av Redaktionen
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 4 825,00 SEK 6% Mål: 75 000,00 SEK

Den tidigare Sverigedemokratiske riksdagsledamoten Pavel Gamov anklagas nu av flera anonyma källor för att vara en informatör som läcker känslig information till vänsterextremister och etablissemangsmedier.

Det är Nordfront som rapporterar att Pavel Gamov som 2017 tvingades lämna SD och blev politisk vilde inte bara har gått på möten med kända vänsterextrema profiler som AFA-grundaren Mathias Wåg och Henrik Johansson från ”Inte Rasist, men…”, utan också har delat med sig av känslig information om nationalister till den extrema vänstern.

Enligt källor till Nordfront har Gamov själv för flera personer erkänt att han gått på möten med kända antinationalistiska företrädare ”som hämnd” för att han blev utesluten ur SD och påstås därefter ha läckt ut känslig information i massmedia i syfte att skada en tidigare partikamrat och få denne utesluten.

Den tidigare SD-politikern anklagas för att vid ett flertal tillfällen ha fotograferat personers mobilskärmar och privata chattloggar för att få hållhakar på dem.

Annons:

– Vi fick info från en dåvarande medarbetare att Gamov hade skärmdumpat något på dennes telefon utan dennes vetskap, och att det därför inte fanns något förtroende för Gamov som person. Vi trodde väl att det rörde sig om en personlig konflikt, men med åren har man hört om fler liknande incidenter som tyder på att något annat varit bakgrunden, säger Dan Eriksson från föreningen Det fria Sverige.

Gamov påstås också ha skapat ett omfattande register över nationalister och invandringskritiker, bestående av skärmdumpar, inspelade samtal och annan privat information för att i framtiden ha hållhakar på dessa.

Även ordföranden för SD:s ungdomsförbund, Tobias Andersson har varnat för beteendet i en intern Facebookgrupp och uppmanat medlemmar att inte låta sig utpressas eller hotas av Gamov.

De senaste åren har Gamov varit engagerad först i podden Lögnarnas tempel och sedan med Exakt24 och Nya Tider och som medlem i Alternativ för Sverige.

Att döma av Nordfronts källor tyder dock mycket på att den tidigare riksdagsmannen fortsatt läcka känslig information om andra nationalister under det gångna året. Man pekar bland annat på att extrema vänstergrupperingar vid flera tillfällen kommit över hemlig information som bara Gamov och ett fåtal andra personer känt till och att detta lett till att nationalister utsatts för uthängningar,  smutskastningskampanjer, vandalism och skadegörelse.

”Sammanfattningsvis har alltså vänsterextremisterna som Gamov hade kontakt med 2017 av en händelse alla kommit över och publicerat information som endast Pavel Gamov och en handfull andra personer har haft tillgång till. Flera av personerna som drabbats av informationsläckaget är övertygade om att det är Gamov som är källan och flera av de utsatta är också sådana som Gamov kan ha ansett sig ha haft personliga konflikter med”, noterar man.

Nordfront har sökt Pavel Gamov för en kommentar om anklagelserna, men han har valt att inte höra av sig. Tidningen betonar också att alla anklagelser inte "går att bevisa till 100 procent" men att vittnesmålen "sammantaget ger en väldigt tydlig bild som bara de mest blinda kan blunda för".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Riksrevisionen sågar polisen: Två fällande domar för människohandel på fem år

Publicerad Idag 13:29 – av Emil Fjellstedt
Svensk polisbil vid Nybroplan i Stockholm
Polisen fick in 422 anmälningar om människohandel för sexuella ändamål på fem år. Två fall ledde till fällande dom.

Polisen fick in 422 anmälningar om människohandel för sexuella ändamål under åren 2021–2025. Bara två fall ledde till fällande dom. Samtidigt använder gränspolisen tips om prostitution för att hitta kvinnor att sätta i förvar och avvisa, visar en ny granskning från Riksrevisionen.

Rapporten, RiR 2026:18, publicerades den 24 september. Slutsatsen är att Migrationsverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inte arbetar effektivt för att förebygga, upptäcka och utreda människohandel för sexuella ändamål.

Huliganer och sadelstölder går före

Polisen har ingen nationell styrning av arbetet. De specialiserade spaningsgrupperna har upplösts. En finns kvar, i region Bergslagen.

I region Väst arbetar två utredare med människohandel och koppleri, och de är inte fredade. Samma region har åtta utredare mot fotbollshuliganer och fyra mot sadelstölder. Flera intervjupersoner uppger att det illustrerar vilken prioritet människohandel har.

Människohandel är ett upptäcktsbrott, men det uppsökande arbetet omfattar i huvudsak en eller ett par av de 46 webbplatser som Jämställdhetsmyndigheten har identifierat. De mest besökta har mellan 30 000 och 150 000 unika svenska besökare i månaden.

Förundersökning inleddes i omkring 80 procent av ärendena. Nästan alla lades ner utan åtal. Mediantiden var 35 dagar, och en fjärdedel lades ner inom en vecka. Några av de tillfrågade beskriver nedläggningarna som ett sätt att kontrollera arbetsbördan.

Förvar i stället för skydd

Gränspolisen använder underrättelser om prostitution som tips för att hitta kvinnor att ta i förvar och avvisa. I ett urval från 2024 och 2025 ingick 126 kvinnor från Thailand, Nigeria, Ukraina, Rumänien och Colombia. I drygt en tredjedel av fallen fanns tydliga indikationer på prostitution.

Besluten motiveras bland annat med att kvinnan "försörjer sig genom prostitution och anses därmed utgöra hot mot allmän ordning och säkerhet". Återreseförbuden inom Schengen är i snitt tre år, i nio fall fem år. Normalfallet är enligt Migrationsverket två år.

Riksrevisionen konstaterar att hanteringen försvårar identifieringen av offer och strider mot Sveriges internationella åtaganden.

— Potentiella brottsoffer förlorar sina rättigheter och Sverige bryter mot internationell rätt, säger Riksrevisionens projektledare Linda Jönsson till SVT.

Josephine Appelqvist grundade hjälporganisationen Talita 2004.

— Kvinnor i prostitution är alltid utsatta. Men eftersom de blir avvisade så hinner de aldrig få rätt hjälp eller stöd, säger hon till SVT.

Vittnen i stället för målsägande

När människohandel utreds som koppleri ökar risken att den utsatta får status som vittne i stället för målsägande, och därmed sämre rätt till skydd och stöd. Riksrevisionen vill att regeringen utreder om den som säljer sex som utgångspunkt ska ses som målsägande, och om avvisningsreglerna kan ändras så att fler offer identifieras.

Polisen ställde inte upp på intervju med SVT men skriver att man går igenom rapporten och ser över hur arbetet kan stärkas. Svar ska lämnas senast den 24 december.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tingsrätten friar mannen som tände eld på Egons hår – brottet preskriberat

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 09:48 – av Jan Sundstedt
Egon Malmgren i närbild, bredvid en ruta från bussen där en tändare hålls mot en mans huvud.
Egon Malmgren, 73, fick håret antänt på en buss i Nacka i februari 2020. Nacka tingsrätt friade mannen på tisdagen, eftersom femårsfristen hade löpt ut.

Den gängkriminelle mannen erkände att han tänt eld på Egon Malmgrens hår på en buss i februari 2020. Ändå frikände Nacka tingsrätt på tisdagen mannen, eftersom femårsfristen redan hade gått ut. Ärendet hade dessförinnan lagts ned två gånger, och rättegången sköts upp.

Åklagaren gick till domstol med åtal för försök till grov misshandel, ett brott med tio års preskriptionstid.

Tingsrätten bedömde i stället gärningen som misshandel av normalgraden, där fristen är fem år, skriver skattefinansierade SVT.

— Det känns nästan som ett hån mot mig med allt vad jag varit igenom, säger Egon Malmgren, 73.

Trots frikännandet måste mannen betala 9 200 kronor i skadestånd. Egon Malmgren hade dock begärt 51 200 kronor.

Kränkningsersättningen hade enligt tingsrätten blivit dubbelt så stor om brottet skett efter den 1 juli 2022, rapporterar Mitt i.

— Hur kan man ha preskriptionstider som gynnar de misstänkta och missgynnar brottsoffren?, frågar sig Egon Malmgren.

Februari 2020

Söndagen 2 februari 2020 åkte Egon, tidigare journalist på Sveriges Radios Ekot, buss 474 från Ösbydalen mot Slussen på väg till ett födelsedagskalas. I höjd med trafikplats Orminge kände han hårtopparna resa sig.

Han upptäckte då att hans hår brann, och slog sig själv med handflatorna för att släcka elden, varpå busschauffören evakuerade bussen. Övervakningskamerorna på bussen fungerade inte, så polisen lade ned förundersökningen efter fyra dagar.

Fem år före den nu färska domen i målet, den 22 september 2021, återupptog polisen utredningen. Utredarna hade då beslagtagit en mobil i ett grovt vapenbrott och hittat ett 17 sekunder långt klipp från bussen.

Polisen skickade den färdiga utredningen till åklagare i december samma år. Dagen efter bad åklagaren Hanna Cardell om mobilfilmen och bedömde att film plus identifiering gav ett bra bevisläge för åtal.

Av oklar anledning återkom polisen därefter inte. Ärendet blev liggande i nästan tre år. Nackapolisen hänvisade till hög arbetsbelastning och till att ärenden med frihetsberövade gick först.

Dömd för mordförsök

I maj 2024 dömde Svea hovrätt mannen till tolv års fängelse för mordförsök efter sprängningen mot ett radhus i Hässelby 2023. Domstolen konstaterade kopplingar till Dalennätverket.

Nackapolisen lade därefter ned bussärendet.

— Då gjordes bedömningen att brottet på bussen inte skulle påverka hans påföljd, sade Martin Hämäläinen vid Nackapolisen till Mitt i i februari.

Först när Uppdrag granskning uppmärksammade fallet i november 2025 begärde Egon Malmgren överprövning. Polisen återupptog utredningen, och i februari 2026 väckte åklagaren åtal för försök till grov misshandel. Mannen nekade då.

I maj fick Egon vänta igen. Nacka tingsrätt sköt upp huvudförhandlingen eftersom den åtalade var målsägande i rättegången mot Foxtrot-toppen Poya Shafie, misstänkt för att ha planerat att mörda honom.

Ny tid sattes till den 10 september. Åklagare Anna Telg tyckte att det var fel att ställa in förhandlingen den 13 maj.

— Först blir jag utsatt för ett brott och sen drabbas jag av rättsväsendet, sade Egon Malmgren efter beskedet.

Vid rättegången i september deltog den åtalade mannen, Amin Kibuka Aschberg, via länk från anstalten.

Han erkände och bad Egon Malmgren om ursäkt.

— Jag kan konstatera att tingsrätten inte delar min bedömning att gärningen är att bedöma som försök till grov misshandel, säger åklagare Anna Telg till Mitt i.

Hon har nu tre veckor från den 22 september på sig att överklaga och ska först läsa domen i detalj.

Egon Malmgren är beredd att driva ärendet vidare till hovrätten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vänsterextrema Revolutionära frontens grundare åtalas för sparkar mot 16-åring

Vänsterextremismen i Sverige

Publicerad september 22, 2026 – av Markus Andersson
Två polisbilder av en vuxen man i keps och grön jacka vid ett stängsel. Till höger ligger han på marken med blod på händerna.
Joel Bjurströmer Almgren greps efter överfallet vid Aspuddens IP. Han åtalas för grov misshandel av en då 16-årig pojke, som enligt förundersökningen låg ner när sparkarna mot huvudet utdelades. Han nekar.

Joel Bjurströmer Almgren, 47, grundare av vänsterextrema Revolutionära fronten, åtalas för grov misshandel efter ett överfall på en då 16-årig pojke vid Aspuddens IP. Enligt förundersökningen ska han ha sparkat pojken i huvudet medan han låg ner. Han nekar.

Pojken hade kommit för att se IFK Aspudden-Tellus. På läktaren ska Bjurströmer Almgren och ytterligare en man först ha ropat på honom, sedan sprungit ikapp och slagit omkull honom. Därefter började sparkarna. Enligt förundersökningen deltog ett tiotal svartklädda. Bjurströmer Almgren ska ha utdelat upprepade sparkar mot huvudet, medan andra sparkade i ryggen och drog i tröjan. Sedan flydde de maskerade. Förloppet förefaller utpekat: de gick på en ensam pojke, inte tvärtom.

Åklagaren bedömer misshandeln som grov på grund av våldets omfattning och det numerära överläget. Pojken, i dag 17, klarade sig utan allvarliga skador, skriver Bonniertidningen Expressen. I förhör säger han: "Jag står kvar i helchock av att jag inte vet vad som händer, i nästa sekund ligger jag ner och får en massa slag." Matchen ställdes in. En polispatrull fanns redan på plats, men de flesta hann undan. Polisens bilder från gripandet visar blod på Bjurströmer Almgrens händer.

Samma man överföll den som avslöjade åtalet

Uppgifterna om sparkarna kommer från Mijo Eklund, 18, som skriver under namnet Lulle. Han publicerade delar av förundersökningen dagen innan övriga medier. Eklund blev själv överfallen av Bjurströmer Almgren och flera andra vänsterextremister vid Stockholms moské i oktober 2025, och filmade när det hände.

Åtalet rapporterades under tisdagen av Fria Tider, som påminner om att vänstern hyllade honom med kampanjen #freejoel när han tidigare dömdes för att ha knivhuggit en politisk motståndare i ryggen. Den domen, från upploppet i Kärrtorp 2014, blev sex och ett halvt års fängelse, skriver Schibstedägda skvallertidningen Aftonbladet. Fria Tider har också rapporterat att Stockholms tingsrätt i december 2022 dömde honom till två års fängelse för grovt vapenbrott.

Flaskan är den andra åtalspunkten

I samma stämningsansökan åtalas han för misshandel efter att ha slagit en glasflaska i huvudet på en man i 23-årsåldern. Mannen säger i förhör att han försökte gripa in och då fick flaskan, och att den som slog hette Joel Bjurströmer Almgren, rapporterar Aftonbladet. Han är målsägande, inte åtalad. Bjurströmer Almgren nekar till båda punkterna. En annan man, 35 år, åtalas också. Båda har enligt Expressen vägrat svara på polisens frågor.

Åklagaren lämnar politiken utanför

Åklagare Josefine Lundström säger till Aftonbladet att hon inte för någon bevisning om tillhörighet.

– Jag för ingen bevisning till någon tillhörighet åt något håll, det finns ingen större anledning att utreda det i det här fallet. Det är ingen sådan grund till den här misshandeln, säger hon.

Det åtalet gäller är ändå sparkarna mot en pojke som låg ner. I förhör sade Bjurströmer Almgren bara:

– Jag är oskyldig.

Fria Tider uppger, med hänvisning till Lulle, att pojken några veckor senare fick ett hotbrev och att affischer sattes upp i trapphuset. Varken namn eller personnummer återges här.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

IAF: 814 miljoner kronor betalades ut felaktigt från a-kassorna

Publicerad september 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
Arbetsförmedlingens kontor i Malmö, med skylt och entré mot en stenlagd gata.
IAF uppskattar att 814 miljoner kronor betalades ut felaktigt från arbetslöshetsförsäkringen under 2025. Omkring 242 miljoner av dem spåras till handläggningen hos Arbetsförmedlingen och a-kassorna.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) uppskattar att 814 miljoner kronor betalades ut felaktigt från arbetslöshetsförsäkringen under 2025, vilket motsvarar 3,4 procent av de 24,4 miljarder kronor som betalades ut under året. Ungefär tre av fem felaktiga kronor har orsakats av de arbetssökande själva.

Uppskattningen kommer från IAF:s omfattningsstudie, som beslutades under tisdagen och har lämnats till regeringen. Det sammanvägda intervallet är 713–914 miljoner kronor. Myndighetens rapport bygger på registeranalyser och ärendegranskningar.

Tyngst väger felen hos de sökande, omkring 500 miljoner kronor. Merparten gäller förhållanden som inte har anmälts. Det vanligaste är att arbete inte har redovisats. Därefter följer fortsatt företagande, studier och vistelse utomlands under tid med ersättning.

— Mer än hälften av alla felaktiga utbetalningar beror på att arbetssökande lämnar fel uppgifter om inkomster, företagande eller studier. Det orsakar felaktiga utbetalningar som uppgår till 500 miljoner kronor - alltså en halv miljard kronor, säger Mathias Wahlsten.

Mellan 341 och 443 miljoner kronor av de sökandes fel bedöms kunna bero på misstänkt avsiktliga fel eller grov vårdslöshet. IAF understryker samtidigt att det inte går att bedöma om den andelen har förändrats sedan den förra omfattningsstudien 2021, eftersom metod och datamaterial skiljer sig åt.

Fel beslut trots korrekta uppgifter

Resten av felen uppstår i myndigheternas och kassornas egen hantering. Fel orsakade av Arbetsförmedlingen eller a-kassorna uppskattas till omkring 242 miljoner kronor. Den dominerande orsaken är att tillräckliga och korrekta uppgifter fanns – men att beslutet blev fel. Ett exempel är att en sökande uppgett studier till Arbetsförmedlingen utan att informationen förts vidare till a-kassan.

Fel som orsakas av a-kassornas egna bedömningar uppskattas till 66 miljoner kronor 2025, mot 19 miljoner kronor 2021. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Arbetsförmedlingens fel fortsätter enligt IAF att minska.

När samma risker jämförs som 2021 landar 2025 på 585 miljoner kronor och 2,5 procent, mot 564 miljoner kronor och 2,6 procent. IAF:s bedömning är att andelen felaktiga utbetalningar inte har förändrats i någon större utsträckning – den högre totalsumman förklaras främst av bättre studiekvalitet och bredare täckning av riskerna.

Ändå kvarstår ett nettofel på 327–357 miljoner kronor inom kassornas ordinarie kontrollområden, efter förväntade återbetalningar. IAF menar att kassorna behöver upptäcka felen tidigare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.