Polis utsattes för stenkastning i Stockholmsförorten Husby natten till torsdagen. Sammanlagt sattes även tre bilar i brand under natten.
Räddningstjänsten vågade först inte åka och släcka bilbränderna sedan en polisbil utsatts för stenkastning, skriver DN.
– Vi har ringt två gånger till 112 och fått veta att de fick åka tillbaka eftersom de kastat sten på dem, säger vittnet Bo Hogland till tidningen.
Det ska ha rört sig om ett 50-tal ungdomar som ställde till med stök i Husby under natten. Polisen har inlett en förundersökning om våldsamt upplopp men inte gripit någon ännu. Ingen ska ha kommit till skada i oroligheterna.
Annons:
Under maj månad i år var Husby och andra Stockholmsförorter i blickfånget då våldsamma kravaller och upplopp rasade i förorterna, med stenkastning mot polis och räddningstjänst som följd och flera bilbränder.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Magdalena Andersson (S) lämnade på måndagsmorgonen tillbaka sonderingsuppdraget till talmannen. Hon pekar själv ut Vänsterpartiets besked att rösta på moderaten Andreas Norlén som talman som det som avgjorde, trots att S, V, MP och C har majoritet i riksdagen.
Magdalena Andersson lämnade under måndagen tillbaka sonderingsuppdraget, tio dagar efter att hon fått det.
På en pressträff sade hon att Vänsterpartiets besked om talmansvalet var det som avgjorde.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet har tillsammans 176 mandat, mot 173 för Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna.
Annons:
Andersson menade ändå att det i nuläget saknas förutsättningar för henne att bli statsminister.
— Jag kan konstatera att det inte i nuläget finns någon möjlighet för mig att bilda en regering, sade hon enligt SVT.
Andersson pekar på traditionen att det största partiet i en regering innehar talmansrollen, och hävdar att det nu finns en "ny konstellation i riksdagen" bestående av Vänsterpartiet och Moderaterna. Uttalandet är hennes tolkning och inte ett fastslaget samarbete.
Norlén omvald
V-ledaren Nooshi Dadgostar förnekade att partierna bildat ett nytt block och kallade S-beskedet något märkligt.
Vice partiledaren Ida Gabrielsson sade att Vänsterpartiet inte bytt statsministerkandidat.
— Vi har varit väldigt tydliga med att vi aldrig kommer rösta på någon annan än Magdalena Andersson, sade hon.
Senare under måndagen valdes Andreas Norlén (M) om till riksdagens talman.
I den slutna omröstningen fick han 200 röster. Socialdemokraternas kandidat Johanna Haraldsson fick 146. En röst förklarades ogiltig.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Andelen lågstadiebarn som använder sociala medier har fallit tydligt på ett år. Resten av bilden är mindre dramatisk: bland äldre barn är minskningen liten, och åtta av tio svenskar fastnar i slöscrollandet.
Internetstiftelsen publicerade på måndagen rapporten Svenskarna och internet 2026. Där sjunker andelen lågstadiebarn som använder sociala medier från 91 procent 2025 till 80 procent i år. Det är den största förändringen i hela gruppen 8–19 år.
Undersökningen gjordes av Novus i januari 2026, med 3 776 svarande i studiens första del.
Stiftelsen formulerar sig försiktigt om vad raset betyder. Det är "markant färre lågstadiebarn som använder, eller som har börjat använda, sociala medier", skriver den. Rapporten bedömer också att fler yngre barn "sannolikt inte fått börja använda" Tiktok, Snapchat, Instagram och Youtube.
Annons:
Även på mellanstadiet minskar användningen, men mindre. Där skriver stiftelsen att det eventuellt kan bero på att barnen som nu nått mellanstadieåldern ännu inte har börjat i samma utsträckning som tidigare årskullar – snarare än att barn har slutat.
Tonåringarna är kvar
Från högstadiet och uppåt använder i princip alla sociala medier. Rapporten ser visserligen en tendens till minskning bland högstadieungdomar sedan 2024, men någon flykt från plattformarna handlar det inte om.
De fem största tjänsterna bland 8–19-åringar är Youtube, Snapchat, Roblox, Tiktok och Instagram. Ingen tjänst ökar i princip, men flera minskar. Spelplattformen Roblox går mot strömmen, har på ett år passerat både Tiktok och Instagram och ökar bland gymnasieungdomar.
Tiktok når samtidigt sin toppnotering i just gymnasieåldern, där 81 procent använder appen.
Tjugo gånger fler mår sämre
Med slöscrollandet ser det annorlunda ut. Åtta av tio svenskar fastnar i passivt scrollande på mobilen. Hela 44 procent svarar att de mår sämre av det, mot 2 procent som mår bättre.
Kvinnor fastnar oftare än män, och fler kvinnor mår dåligt av det. Värst drabbade är unga kvinnor mellan 20 och 34 år. De flesta beskriver slöscrollandet som en tidstjuv som ger dåligt samvete.
Hälften av svenskarna lockas av en digital detox, och uppemot var tredje har redan tagit en. Mer än fyra av tio vill inte. Ett av de främsta skälen är att det upplevs som för svårt eller omöjligt, eftersom digitala verktyg ses som nödvändiga i vardagen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Maria Darwish är doktorand i "genusvetenskap" vid Örebro universitet. Till höger en vanlig skogspromenad, den typ av motiv som studien läser som signal när det publiceras i utvalda kanaler.
Örebro universitet presenterar en genusvetenskaplig avhandling som ett sätt att förstå varför unga män lockas av forskarens egen definition av "högerextremism". Studien mäter inte det. Den tolkar bilder i utvalda kanaler, där vardagliga motiv som djur, familj och friluftsliv läses tillsammans med symboler som forskaren själv betecknar som fascistiska.
Pressmeddelandet som universitetet publicerade den 21 september har en rubrik som lovar ökad förståelse för varför unga män lockas av "högerextremism". Bakom texten står Maria Darwish, doktorand i genusvetenskap vid Örebro universitet och knuten till Centrum för feministiska samhällsstudier. Enligt universitetet har hon gått igenom 11 107 bilder från 41 kanaler som hon beskriver som "ekofascistiska", insamlade 2020–2025.
"Ekofascism" är inget etablerat eller entydigt begrepp. Universitetet skriver självt att forskningen saknar en gemensam definition och att det i avhandlingen används som ett spektrum av idéer, inte som en tydlig ideologi. När pressmeddelandet ändå talar om att upptäcka "extremism" även när den inte syns som uttalat hat, är det Darwishs och universitetets språk, inte en fastslagen beskrivning av vanligt friluftsliv.
Universitetet citerar Darwish: "Vi behöver kunna upptäcka extremism även när den inte syns som uttalat hat". Om hatet inte syns blir frågan vad skolor och myndigheter då ska leta efter. En skogspromenad, en familj eller ett djur.
Annons:
Begreppen är hennes
Avhandlingen heter Gender, nature and positive affect och består av tre bildstudier och en litteraturöversikt. Metoden är det hon kallar multimodal kritisk diskursanalys. Projektet Positiv affekt i ekofascistisk ideologi och propaganda pågår 2020–2026 vid Centrum för feministiska samhällsstudier. Där är feministisk och intersektionell teori utgångspunkten, och kön anges som det primära analytiska perspektivet.
Det är en typisk inramning i den här sortens genusforskning, ibland kallad woke: sunda och vardagliga motiv behandlas som politiska signaler. Darwish säger inte att en skogspromenad i sig är "extremism". Hon hävdar att samma motiv, när de publiceras i kanaler hon redan har valt ut, kan få vardagliga känslor att bära en ideologi. Skillnaden är avgörande, och den försvinner lätt i universitetets rubrik.
Bilderna kommer från redan utvalda kanaler
Urvalet redovisas på sidorna 103–105 i avhandlingen. Kanalerna valdes bland sådana som enligt Darwish uttryckligen använder "ekofascism" eller symboler hon kopplar dit. Därefter breddades materialet med kanalernas egna vidarepubliceringar.
Vanliga naturbilder har alltså inte plockats ur det allmänna flödet och stämplats. De kommer från kanaler som redan valts för sin ideologi. Avhandlingen medger att bildernas betydelse beror på det sammanhanget, och att den offentliga kommunikationen kan vara tillrättalagd.
Siffran 11 107 är en summa, inte en närläsning av varje bild. Ur 41 kanaler tog hon fram 283 motiv som hon kallar representativa. Till dem kommer fem kompletta kanalarkiv med 10 824 bilder. En tidigare delstudie, som universitetet presenterade den 22 april 2025 tillsammans med Lucas Gottzén, byggde på omkring 300 bilder taggade med samma begrepp. Några bar odalruna. Där fanns alltså en uttalad politisk kontext, inte bara en människa i skogen.
Rubriken lovar mer än studien visar
Pressmeddelandet talar om varför unga män lockas. Avhandlingen innehåller ingen mätning av om unga män faktiskt påverkas av ett naturmotiv. Den tolkar bilder. Något test av rekrytering ingår inte.
Darwish har enligt universitetets personalsida en master från Oslo om vad hon kallar högerextremism, miljörörelse och maskulinitet. Hon har tidigare skrivit om "gullighet" och "den kontemplativa mannen". Som finansiär listar projektsidan Örebro universitet självt. Någon summa redovisas inte.
Nya Dagbladet söker Maria Darwish för en kommentar. Frågorna gäller vilken budget projektet haft och hur mycket universitetet självt skjutit till, vem som fattade finansieringsbeslutet, hur de 41 kanalerna och de 283 motiven valdes, samt om forskarna har gett skolor eller myndigheter några konkreta råd om hur en vanlig skogspromenad ska skiljas från det de kallar en extremistisk signal. Svaren kommer att föras in i artikeln när de finns.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
För första gången är en större andel pojkar än flickor behöriga till gymnasieskolans nationella program. Marginalen är 83,6 mot 83,4 procent, och var sjätte elev som gick ut nian i våras saknade behörigheten.
Siffrorna gäller elever som avslutade årskurs 9 våren 2026. Skolverket skriver i ett pressmeddelande den 24 september att skillnaden mellan könen har minskat under tio år. Myndigheten varnar samtidigt för att läsa in en bestående vändning i ett enda år.
"Den skillnad statistiken nu visar med större andel behöriga pojkar är dock liten, och utvecklingen ser olika ut i olika grupper. Därför är det viktigt att inte dra för stora slutsatser av ett enskilt års resultat", säger Anna Castberg, analyschef på Skolverket.
Bakom genomsnittet går utvecklingen åt olika håll. Bland elever med svensk bakgrund är pojkar för andra året i rad oftare behöriga än flickor. Bland elever med utländsk bakgrund är mönstret det motsatta: där är flickor fortfarande oftare behöriga.
Annons:
Föräldrarnas utbildning väger fortsatt tungt. Elever som har minst en förälder med eftergymnasial utbildning når oftare gymnasiebehörighet än elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå. Det gäller oavsett om bakgrunden är svensk eller utländsk.
Skillnaden syns också mellan skolor. På skolor i områden med stora socioekonomiska utmaningar är andelen behöriga 16 procentenheter lägre än på skolor i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.
Matematiken drar ned
Betygsstatistiken är blandad. Andelen elever med godkänt betyg ökade i 12 av grundskolans 17 obligatoriska ämnen. Störst var uppgången i svenska som andraspråk, 3,6 procentenheter.
I matematik går det åt andra hållet. Andelen med godkänt betyg minskade med 1,1 procentenheter, den största nedgången bland ämnena. Godkänt i matematik är ett av kraven för gymnasiebehörighet, så tappet slår direkt mot dem som ligger nära gränsen.
"Det är ofta matematiken det faller på när elever inte blir behöriga till gymnasiet. Det är därför särskilt bekymmersamt att vi ser försämrade resultat just här", säger Castberg.
För ett yrkesprogram krävs godkända betyg i matematik, engelska och svenska eller svenska som andraspråk, plus minst fem ämnen till. Ett högskoleförberedande program kräver minst tolv godkända ämnen.
Meritvärdet stiger ändå
Samtidigt ökade det genomsnittliga meritvärdet, räknat på 17 ämnen, med 1,2 poäng till 230,9 av 340. Skolverket påpekar att meritvärdet kan stiga även när andelen behöriga minskar, eftersom måtten beskriver olika saker.
Flickorna har fortfarande högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna, vilket de haft under hela mätperioden sedan våren 1998. Avståndet har aldrig varit så litet som i årets statistik.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
