Annons:

Våldet i Kiev

Oroligheterna i Ukraina fortsätter. Sammandrabbningarna mellan kravallpolisen och demonstranterna har den senaste dagarna krävt hundratals människoliv.

Uppdaterad november 5, 2019, Publicerad februari 19, 2014

[slider id='15575' name='Protester Kiev']

Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 43 620,00 SEK 58% Mål: 75 000,00 SEK

Senaste nytt i Ukraina är att den fängslade oppositionspolitikern Julia Tymosjenko ska friges. Det uppger Russia Today.

Samtidigt har president Janukovitj, oppositionsledarna och representanterna för Ryssland och EU kommit överens om att lösa den ukrainska krisen.

 

Nya Dagbladet liverapporterade under onsdagen och torsdagen:

 

17.16: Vita huset uppmanar direkt president Janukovitj att dra tillbaka de säkerhetsstyrkor som är stationerade på Självständighetstorget i centrala Kiev.

Annons:

17.00: Nyhetsbyrån AP citerar obekräftade uppgifter som gör gällande att 70 aktivister/demonstranter omkommit under torsdagen.

16.56: Det börjar nu ringlas långa köer kring bensinstationerna i Ukraina, rapporterar BBC News.

16.52: Uppgifterna om 100 döda i dagens sammandrabbningar kommer från CNN som citerar oppositionen.

16.34: Samtalen mellan Tysklands, Frankrikes och Polens utrikesministrar och Viktor Janukovitj är avslutade, skriver Russia Today.

16.23: Enligt BBC:s reporter på plats i Kiev har oroligheterna lugnat ner sig aningen från i morse.

16.20: Inrikesdepartementet säger sig inte veta vad som hänt med de 67 poliser som tagits tillfånga under dagen, skriver TT.

16.11: Regeringen anklagar oppositionen för att ha brutit den vapenvila som förhandlades fram i går natt.

15.51: Vladimir Putin skickar, enligt Reuters, ett ryskt medlarteam till Ukraina för att förhandla med oppositionen.

15.47: Upprorsmakare försöker storma presidentbyggnader i Kiev. Uppgifterna kommer från Russia Today.

15.26: Enligt CNN ska 100 personer ha dött under torsdagen och över 500 skadats.

15.14: Tre europeiska utrikesministrar är på väg för att träffa president Janukovytj, enligt BBC.

15.09: Bild som visar den totala förödelsen av Självständighetstorget i Kiev jämfört med för två år sen.

 

15.05: Danmarks utrikesminister tror att EU inför sanktioner i dag på torsdagen, rapporterar SVT. Sanktionerna bör både riktas mot myndighetspersoner och "extremister på gatan", anser han.

14.53: Enligt Kyiv Post har 46 människor avlidit i sammandrabbningarna under torsdagen.

14.46: President Barack Obama varnar för att Ukraina kan leda till ett nytt Kalla kriget.

14.39: Filmklipp visar hur krypskyttar skjuter mot kravallpolisen från husfönster.

14.34: Enligt engelskspråkiga Kyiv Post har cirka 60 poliser tagits tillfånga av demonstranter i en byggnad i Kiev.

14.30: Ytterligare två medlemmar tillhörande det ultranationalistiska partiet Svoboda har avlidit i sammandrabbningarna, uppger partiet på sin Facebooksida.

14.27: Russia Today rapporterar att säkerhetspolisen i Kiev nu har tillstånd att "skjuta i självförsvar".

14.23: Dödssiffran under torsdagen har nått 25 döda, varav 17 demonstranter. Detta enligt uppgifter till nyhetsbyrån AFP.

14.16: EU tycks ha enats om sanktioner mot Ukraina, bland annat ett vapenembargo mot landet, uppger BBC.

14.13: The New York Times Jim Roberts om händelserna i Ukraina ur ett geopolitiskt synsätt.

 

14.06: Volodymyr Makeyenko, borgmästare i Kiev, har enligt Al-Jazeera lämnat president Janukovytjs parti "Regionernas parti".

14.01: Tre polismän har bragts om livet och cirka 50 skadats under torsdagen än så länge, skriver Russia Today och citerar regeringens uppgifter.

13.54: Oppositionen anklagar regeringen för att skjuta mot demonstranterna på Frihetstorget med krypskyttar.

13.50: Ett nyhetsteam tillhörande Russia Today har blivit beskjutna av vad man beskriver vara "demonstranter".

13.47: Nyhetsbyrån AFP rapporterar att 56 personer har omkommit i sammandrabbningarna den senaste veckan.

 

Sammanfattning för onsdagskvällen:
Vapenvila har utlysts. Detta efter ett möte mellan president Janukovytj och oppositionens ledare.
President Janukovytj har sparkat sin arméchef och tillsatt en ny, mer radikal arméchef.
En delbetalning av Rysslands lån till Ukraina kommer att skjutas upp tills på fredag.
EU är nära att börja implementera olika slags ekonomiska sanktioner mot Ukraina.

 

20.33: "Det kommer att bli konsekvenser för de som går över gränsen i Ukraina", säger Barack Obama enligt Reuters.

20.28: Över 1 000 personer demonstrerar och kastar brandbomber mot polisens huvudkontor i staden Zhytomyr, väst om Kiev.

20.25: Nya uppgifter gör gällande att 426 personer sökt läkarvård efter de senaste dygnets sammandrabbningar. 277 personer behandlas fortfarande på sjukhus, rapporterar Russia Today.

20.16: "USA fördömer våldet i Ukraina i starkaste möjliga ordalag. Den ukrainska militären ska inte lägga sig i en konflikt som civila kan lösa", säger Barack Obama enligt Reuters.

20.08: Enligt Russia Today har Vladimir Putin och Angela Merkel samtalat via telefon. De ska båda vara överens om att man ska vidta alla möjliga åtgärder för att förhindra att våldet i Ukraina trappas upp.

20.02: Kanada stänger nu sin ambassad i Kiev helt. Enligt BBC News stänger Storbritannien sin ambassad för besökare.

19.58: Irländska RTÉ skriver att regnet nu börjar falla över Självständighetstorget, men bränderna är inte i närheten av att slockna

19.46: I staden Chmelnytskyj, 34 mil från Kiev, välter demonstranterna en buss för att skapa barrikader, rapporterar BBC News.

19.40: Al-Jazeera rapporterar att Janukovytjs nya val av arméchef, Adm Yuriy Ilyin, är mer hårdför än sin föregångare. Ännu har ingen offentlig förklaring getts till bytet.

19.37: USA överväger att ställa sig bakom EU:s ekonomiska sanktioner mot Ukraina, rapporterar flera medier.

19.31: En delbetalning av Rysslands lån till Ukraina kommer att skjutas upp tills på fredag på grund av tekniska problem. Det ska enligt Reuters röra sig om 2 miljarder dollar.

19.27: USA:s president Barack Obama kommer att diskutera krisen i Ukraina i samband med att han besöker Mexiko senare under kvällen.

19.19: Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kräver enligt brittiska The Guardian att oppositionen tar avstånd från de radikala och "nazistiska" demonstranterna.

19.08: EU är nära att börja implementera olika slags ekonomiska sanktioner mot Ukraina, enligt Reuters.

19.05: Ukrainas försvarsdepartement är beredda att skicka fallskärmsjägare till Kiev för att försvara regeringskontor och militäranläggningar, skriver BBC News.

19.03: Nyhetsbyrån AP rapporterar att president Janukovytj avsatt arméchefen Gen Zamana. Ersättaren är Adm Yuriy Ilyin.

18.59: EU-kommissionen uppger att ordföranden José Manuel Barroso har talat med Ukrainas president Viktor Janukovytj via telefon om situationen i Ukraina.

18.50: Carl Bildt delar ut skarp kritik mot Ryssland via sitt Twitterkonto.

 

18.44: Demonstranterna som intagit Självständighetstorget i centrala Kiev bränner bildäck, vilket lett till att delar av torget är helt täckt av brandrök, rapporterar Russia Today.

18.40: Säkerhetspolisen säger att den planerade antiterror-operationen kommer att genomföras i linje med de lagar som gäller i Ukraina mot terrorism.

18.36: Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har enligt nyhetsbyrån ITAR-TASS uppmanat EU-tjänstemän att använda sina kontakter inom den ukrainska oppositionen för att få till förhandlingar med regeringen.

18.33: Den ukrainska säkerhetspolisen har i ett uttalande sagt att man förbereder sig för en "antiterror-operation" mot demonstranterna, uppger Al-Jazeera.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

David Icke: Ytterligare två års inreseförbud – för mina åsikter

Hotet mot yttrandefriheten

Publicerad Idag 12:16 – av Emil Fjellstedt
David Icke i blågrön skjorta framför en bokhylla.
David Icke uppger att hans Schengenförbud förlängs med två år, medan EU-domstolen prövar rättsgrunden för den ursprungliga spärren.

Nederländerna förlänger David Ickes inreseförbud i Schengenområdet med ytterligare två år, enligt Icke själv. Den brittiske författaren uppger att han därmed stängs ute i sex år sedan 2022, och att förbudet kan bli permanent om han inte byter åsikter.

Beskedet kom enligt Icke på måndagen i ett brev från Nederländernas minister för asyl och migration, som han uppger är vice premiärministern Bart van den Brink. Icke skriver att han fortfarande betraktas som en "potentiell fara för allmän ordning" och en "känd spridare av konspirationsteorier".

Han skriver också att det har gjorts klart att han förblir utestängd på obestämd tid om han inte ändrar sina åsikter. Förbudet är registrerat i Schengens gemensamma informationssystem SIS och gäller därför i samtliga Schengenländer, Sverige inräknat.

Icke har publicerat utdrag ur brevet i en egen engelsk översättning från nederländskan. Enligt hans återgivning motiverar ministeriet beslutet med att "öppet och okritiskt diskutera konspirationsteorier kan leda till social acceptans av antisemitism, främlingsfientlighet ... och rasism".

Som belägg för att han inte har ändrat sig pekar brevet enligt Icke på två videor från den 1 oktober 2026. Den ena är ett samtal med hans advokat Jeroen Pols om rättsprocessen. Av det framgår, enligt brevet, att Icke "inte har någon kontroll över sina idéer, föreställningar och beteenden".

Icke kallar beslutet ett angrepp på åsiktsfriheten.

"Om det hade skrivits i Kina eller Nordkorea skulle ingen bli förvånad, men det här är Nederländerna och EU", skriver han.

Från demonstration till svartlistning

Förbudet går tillbaka till 2022, då Icke bjöds in att tala vid en demonstration i Amsterdam mot regeringens coronapolitik. Stadens borgmästare, polis och åklagare uppmanade då arrangörerna att ställa in hans medverkan med hänvisning till "antisemitiska och sårande uttalanden", rapporterade BBC.

Tre motdemonstrationer anmäldes. Amsterdampolisen skrev en rapport om att det inte kunde uteslutas att hans besök skulle leda till ordningsstörningar. Utifrån rapporten och uttalanden i hans böcker, tal och dokumentärer registrerade ministern honom i SIS i två år, enligt Nederländernas högsta förvaltningsdomstol Raad van State.

Icke uppger att förbudet infördes under Mark Rutte 2022 och därefter har förnyats två gånger: under den regering där Geert Wilders parti ingick 2024 och nu under Rob Jetten 2026. "Höger eller vänster spelar ingen roll", skriver han. Själv beskriver han det hela som att han gick med på att tala i 20 minuter vid ett fredsmöte och sedan åka hem.

Icke stängdes 2020 av från Facebook och Twitter för sina coronauttalanden.

Yttrandefriheten prövas i Luxemburg

Icke har överklagat registreringen och hävdar att den saknar grund, eftersom han inte är misstänkt för något brott. Raad van State ställde i juli 2025 frågor till EU-domstolen och pausade målet i väntan på svar.

Målet, C-469/25, förs under det fingerade namnet Henssen. Enligt EUR-Lex vill den nederländska domstolen veta om EU-förordningen uttömmande anger när ett land får registrera en utlänning i SIS, och om ett "potentiellt" hot mot allmän ordning alls räcker.

Den tredje frågan gäller vad som ska vägas in. Domstolen frågar uttryckligen om avsaknad av brottsmisstanke, yttrandefriheten, det sociala sammanhanget och proportionaliteten ska spela roll.

EU-domstolen höll muntlig förhandling i målet den 29 september, bekräftar domstolen. Dess besked tolkar EU-rätten men avgör inte förbudet. Den slutliga domen fäller Raad van State, och enligt Icke väntas svaret från Luxemburg först den 28 januari.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Moskva nobbar två månaders vapenvila inför ukrainskt val

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 11:33 – av Emil Fjellstedt
Sergej Lavrov vid mikrofoner till vänster och Volodymyr Zelenskyj talande vid toppmötet i Kiev till höger.
Kreml erbjuder ett anfallsuppehåll endast under en eventuell ukrainsk valdag, medan Zelenskyj kräver 60 dagars total vapenvila för att organisera val.

Kreml avvisar Volodymyr Zelenskyjs krav på 60 dagars total vapenvila inför ett ukrainskt presidentval. Moskva erbjuder i stället att avstå från anfall under själva valdagen, och bara då.

Beskedet kom på måndagen från Kremls talesperson Dmitrij Peskov, som enligt ryska RT sade till journalister att Kievs krav inte handlar om val utan om att vinna tid för att rusta upp och omgruppera armén.

— Om man i Kiev verkligen vill hålla val kommer Ryska federationens president att vara beredd att ge order om att inte genomföra anfall mot Ukraina just på valdagen, sade Peskov.

— I själva verket vill de inte hålla val i Kiev, det är helt uppenbart. De behöver 60 dagars vapenvila inte för att hålla val, utan för att omgruppera, hämta sig efter sina förluster och fortsätta kriget, fortsatte han.

Det rör sig om ett villkorat erbjudande. Något beslut om anfallsuppehåll har inte fattats, och Ukraina har inte utlyst något val.

Trump vill byta president i Kiev

Zelenskyjs krav kom i en intervju med amerikanska ABC på söndagen, sedan Donald Trump tackat Vladimir Putin för en affär om rysk diesel och samtidigt gått till angrepp mot den ukrainske presidenten.

— Zelenskyj kunde ha avslutat det här kriget många gånger, många, många gånger. Och han väljer att inte göra det. Jag tycker att det är dags för Ukraina att få en ny president, sade Trump.

Zelenskyj svarade i ABC-intervjun att frågan avgörs av ukrainarna själva, och vände sedan bollen tillbaka till Washington.

— Så snälla, säg till Putin: ge oss två månader, 60 dagars uppehåll. Total vapenvila i 60 dagar, så organiserar vi val, sade Zelenskyj.

Moskva betraktar Zelenskyj som illegitim. Enligt den ryska linjen gick hans mandatperiod ut för mer än två år sedan utan att nytt val utlysts, med hänvisning till krigslagarna.

Lavrov: Europa skulle skicka vapen

Peskov anklagade också Kiev för att ha försökt störa Rysslands parlamentsval i september, bland annat genom angrepp mot civil infrastruktur. Utrikesminister Sergej Lavrov sade att Zelenskyj inte förtjänar något andrum.

— Målet är mycket enkelt: att köpslå om tid för att få ett andrum. Under den perioden skulle Europa kunna förse honom med nya vapen för att fortsätta det terroristiska kriget mot det ryska folket, sade Lavrov vid en presskonferens i Moskva med Libanons utrikesminister Youssef Rajji.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Cyberattack slog ut kylningen i hundratals franska matbutiker

Publicerad Idag 10:46 – av Emil Fjellstedt
Nästan tomma frysskåp i en Intermarché-butik med en skylt som informerar om att frysta och färska varor tillfälligt är otillg
Efter cyberattacken stängdes berörda färskvaru- och frysavdelningar.

Hackare tog kontroll över kylsystemen i hundratals franska livsmedelsbutiker under natten till måndagen. Kylar och frysar tvingades in i en avfrostning som inte tog slut, och kedjorna har fått kassera färska och frysta varor för miljonbelopp.

Attacken riktades mot styrprogramvara från danska Danfoss, som butikerna använder för att fjärrstyra kylutrustningen. Normalt avfrostas frysar en kort stund varje natt. Den här gången beordrades enheterna att bli varma och förbli varma.

Intermarché och lågprismärket Netto uppger att 180 butiker drabbades och att ytterligare omkring 100 kopplades bort från internet i all hast. Coopérative U meddelar att över 100 av kedjans butiker angreps. Även Carrefour, Monoprix och E.Leclerc har drabbats. Carrefour uppger att kylarna i 80 av kedjans 6 000 butiker hackades.

Coopérative U:s vd Dominique Schelcher skrev på X att det är "extremt allvarligt och saknar motstycke" att angripa utrustning som är avgörande för fransmännens livsmedelsförsörjning.

Maten fick kastas

Mousquetaires-gruppen, som äger Intermarché, uppger att drabbad kylutrustning värmdes till 50 grader under sex timmar.

Personal som kom till butikerna på måndagsmorgonen möttes av varm luft från frysarna. Två butiker i Alsace redovisar enligt tv-kanalen BFMTV förluster på sammanlagt 270 000 euro. Intermarché varnar för att försäkringarna kanske inte täcker den här typen av skador.

Åklagarmyndigheten i Paris har inlett en förundersökning om IT-brott. Utredningen ska bland annat fastställa sambandet mellan attacken och de bränder som har rapporterats i vissa butiker.

Gamla system utan säkerhetsstöd

De flesta drabbade enheterna var äldre modeller eller aktuella modeller med föråldrad firmware, uppger Danfoss. Styrsystemet AK-SM800 förklarades uttjänt 2021 och AK-SC355 fasades ut 2016. Inget av dem får längre säkerhetsuppdateringar. Även nyare AK-SM800A-system drabbades, men de körde gammal programvara.

Bolaget betonar att det länge har uppmanat kunderna att uppdatera systemen och byta ut de äldsta.

Redan i augusti publicerade säkerhetsföretaget Claroty en granskning av AK-SM 800A. Forskarna hittade tusentals styrgränssnitt som gick att nå direkt från internet, samt en dold inloggning med en daglig kod som kunde användas för att kringgå lösenordet. Danfoss åtgärdade bristerna i en ny programvaruversion. Det är inte känt om angriparna utnyttjade just dessa sårbarheter.

EU:s jordbrukskommissionär Christophe Hansen fördömde attacken på X: "Livsmedelsförsörjningen kräver mer uppmärksamhet på alla nivåer, eftersom livsmedel som vapen har blivit en verklighet."

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riyadhs flygplats träffad igen när kriget i Jemen trappas upp

Eskalationen i Mellanöstern

Uppdaterad Igår kl 14:41, Publicerad Igår 12:04 – av Emil Fjellstedt
Mörka rökpelare stiger över Sanaas internationella flygplats, med bebyggelse i förgrunden och berg i bakgrunden.
Rök stiger efter flyganfall mot Sanaas internationella flygplats i Jemen den 13 juli 2026.

Kung Khalids internationella flygplats i Riyadh har drabbats av ännu en dödlig attack, bara ett dygn efter lördagens angrepp. Den här gången slog en oidentifierad projektil ned i terminal 4.

En person dödades och elva skadades på söndagen, enligt Saudiarabiens civilflygmyndighet GACA.

Projektilen orsakade en brand i terminalen, enligt den saudiledda koalitionen i Jemen. Koalitionen säger också att luftvärnet sköt ned en kryssningsrobot nära flygplatsen och senare förstörde en drönare i Östprovinsen, rapporterar irländska RTÉ.

Flygplatsen har varit stängd sedan lördagen. GACA bedömer fortfarande skadorna.

Pilgrimer flydde i panik

Lördagens attack dödade tolv personer och skadade 309, enligt GACA. Bland de döda fanns fyra saudier, två bangladeshier och en medborgare vardera från USA, Egypten, Jordanien, Syrien, Palestina och Sudan, skriver Saudi Gazette. Sedan dess har Indiens ambassad meddelat att en skadad indisk medborgare avlidit, vilket höjer dödstalet till 13.

Saudisk statstelevision visade hur resenärer köade vid en gate inför resan till islams två heligaste platser. En orange blixt fick människor att fly i panik, medan delar av taket såg ut att rasa.

Enligt saudiska myndigheter var lördagens attack den tredje mot flygplatsen på en vecka. Huthierna har tidigare hävdat träffar mot flygplatsen.

Huthirörelsen tog på sig lördagens attack, liksom angrepp mot flygplatsen i Dammam och två anläggningar tillhörande oljejätten Aramco. GACA har bekräftat träffen i Dammam. Vem som låg bakom söndagens angrepp framgår inte av de källor som NyD har gått igenom.

Huthierna har samtidigt förnyat varningen mot att använda saudiska flygplatser. Huthistyrets utrikesministerium skriver att "värre är att vänta" om inte "den saudiska fienden" upphör med sin aggression och inblandning i Jemen.

Kriget blossar upp igen

Huthierna utkämpar ett markkrig i Jemen mot den saudistödda regeringen. Sedan huthierna förra månaden tog strategiska områden längs Röda havets kust har Saudiarabien trappat upp sitt militära engagemang, med flyganfall mot rörelsen och stöd till en motoffensiv.

Enligt huthierna genomförde saudiskt flyg 124 anfall i Jemen under ett dygn. President Donald Trump sade på lördagen att USA överväger att ansluta sig till de saudiska anfallen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.