Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Goda läsare har ”distinkta drag i hjärnans anatomi” som övriga saknar. Det menar fonetikern Mikael Roll som också uppmanar svenskarna att träna upp sina hjärnor genom att läsa fler böcker.
– Bättre läsförmåga är kopplad till en större främre del av tinningloben i vänster hjärnhalva jämfört med höger, vilket gör det lättare att förstå ord och därmed att läsa, förklarar han.
Data från Statistiska Centralbyrån (SCB) visar att antalet svenskar som ägnar sig åt nöjesläsning minskar stadigt – förra året uppgav varannan man att de inte läser några böcker alls på fritiden. År 2008 till 2009 uppgav 40 procent av befolkningen över 16 år att de läste böcker varje vecka – en andel som 2021 sjunkit till 31 procent.
Mikael Roll forskar i neurolingvistik på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet och har analyserat data från drygt 1000 deltagare. Han pekar på att det i vänster hjärnhalva finns två områden som är helt avgörande för de språkliga förmågorna och att strukturen i dessa var annorlunda hos de svenskar som var duktiga på att läsa böcker.
Den ena regionen är den främre delen av tinningloben som hjälper till att associera och kategorisera olika typer av meningsfull information.
– För att förstå innebörden av ett ord som “ben” kopplar denna hjärnregion samman visuell, sensorisk och motorisk information, förklarar han.
Måste förstå språkljuden
Den andra regionen heter Heschls gyrus och är ett veck i den övre tinningloben där hörselbarken finns.
– Bättre läsförmåga är kopplad till en större främre del av tinningloben i vänster hjärnhalva jämfört med höger, vilket gör det lättare att förstå ord och därmed att läsa.
– Läsning är inte bara en visuell färdighet. För att kunna para ihop bokstäver med språkljud måste vi först vara medvetna om språkljuden, vilket är känt sedan länge i forskning om barns läsutveckling, fortsätter Roll.
Hjärnan är formbar
En tunnare vänster Herschls gyrus har tidigare kopplats ihop med dyslexi, men Roll gjorde också andra fynd.
– Min forskning visar att denna variation i hjärnbarkens tjocklek inte bara är en skillnad mellan personer med eller utan dyslexi. Den spänner över den större populationen, där en tjockare hörselbark korrelerar med mer skicklig läsning.
Han tror att en underliggande mekanism kan vara förekomsten av fler överlappande, interagerande nervceller som bearbetar information på ett mer sammanhängande sätt men betonar att fonologi är en komplex färdighet.
– Det är uppenbart att hjärnans struktur kan säga oss mycket om läsförmågan. Det är dock viktigt att notera att hjärnan är formbar - den förändras när vi lär oss en ny färdighet eller övar på en redan förvärvad, påpekar han.
"Plocka upp en bra bok"
Andra forskare vid Lunds universitet har tidigare observerat att tjockleken på hjärnbarken i språkområden faktiskt ökade hos unga vuxna som studerade språk intensivt, och på samma sätt kommer läsning sannolikt att forma strukturen i vänster Heschls gyrus och tinningloben.
– Så om du vill hålla din Heschls tjock och välmående, plocka upp en bra bok och börja läsa, uppmanar Mikael Roll som är orolig för vad som händer om läsningen blir allt mindre prioriterad.
– Vår förmåga att tolka världen omkring oss och förstå andras tankar skulle säkerligen minska. Med andra ord är den där mysiga stunden i soffan med en bok inte bara bra för dig – utan för mänskligheten, avslutar han.
