Annons:

Nya rönen: Så kan hjärnan manipuleras till ökad social kompetens

Uppdaterad mars 1, 2023, Publicerad maj 12, 2022 – av Sofie Persson

Ny forskning på möss har visat att neuroner i hjärnan påverkar interaktioner mellan individer och även är avgörande när det kommer till gruppers sociala beteende. Man menar att studiens resultat är mycket användbara för att förstå mänskliga relationer och även vid forskning kring autism och schizofreni, och att man genom manipulation av neuronerna rentav kan påverka en individs sociala interaktion.

Studien, som är publicerad i Nature av ett team forskare vid Massachusetts General Hospital, har identifierat neuroner i hjärnan som påverkar interaktioner mellan individer, vilket har en avgörande roll när gruppers sociala beteende formas.

S. William Li, huvudförfattare för studien, menar att sociala interaktioner hos människor och djur har en framträdande roll inom sociologi, ekologi, psykologi och statsvetenskap, och vidare att upptäckten kommer att vara mycket användbar inte bara för studier kring mänskligt beteende, utan även för forskning gällande bland annat autism och schizofreni.

– Vilka processer i hjärnan som driver det komplexa dynamiska beteendet hos sociala grupper är fortfarande dåligt förstådda, delvis eftersom stora delar av neurovetenskaplig forskning hittills har fokuserat på beteendet hos par av individer som interagerar ensamma. Här kunde vi studera beteendet hos grupper genom att utveckla ett paradigm där stora grupper av möss spårades trådlöst över tusentals unika konkurrenskraftiga gruppinteraktioner, säger Li.

Annons:

Forskarna upptäckte att djurens sociala rankingsystem i gruppen är kopplat till neuronerna i hjärnan. Med hjälp av resultaten från mätningarna har man sett samband med hur djuren tar olika beslut beroende på vilken information neuronerna ger och även på vilken nivå djurets rankning är i gruppen. 

– Tillsammans innehåller dessa neuroner anmärkningsvärt detaljerade representationer av gruppens beteende och deras dynamik när djuren tävlade tillsammans om mat, förutom information om tillgängliga resurser och resultatet av deras tidigare interaktioner", förklarar Li.

Forskarna bakom studien menar även att man kan manipulera neuronerna och därmed öka drivkraften och kontrollera hur framgångsrika djuren ska vara i situationer där det handlar om konkurrens och överlevnad – utan att påverka annat i hjärnan.

Förutom att ge insikter om gruppbeteende och konkurrens i olika sociologiska eller ekonomiska situationer och andra miljöer, kan identifiering av nervcellerna som kontrollerar dessa egenskaper hjälpa forskare att designa experiment för att bättre förstå scenarier där hjärnan fungerar på annorlunda sätt.

– Många tillstånd manifesterar sig i avvikande socialt beteende, som sträcker sig över många dimensioner, inklusive ens förmåga att förstå sociala normer och att visa handlingar som kan passa den dynamiska strukturen hos sociala grupper, säger Li. Att utveckla förståelse för gruppbeteende och konkurrens har relevans för dessa neurokognitiva störningar, men fram tills nu har denna del av hjärnan i stort sett varit outforskad.

Man menar att upptäckten kommer att vara mycket användbar för observationer och studier kring mänskligt beteende, men även för forskning gällande bland annat autismspektrumstörningar och schizofreni - som kännetecknas av ett förändrat och avvikande socialt beteende.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

De äter svamp och ser små människor

Publicerad september 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med svampen Lanmaoa asiatica till vänster och en liten människoliknande figur i gräs till höger

Människor som förgiftats av svampen Lanmaoa asiatica beskriver påfallande likartade syner av små människor och fantasigestalter – även i geografiskt och kulturellt skilda miljöer. Trots de återkommande rapporterna vet forskarna fortfarande inte vilket ämne i svampen som orsakar hallucinationerna eller hur det påverkar hjärnan.

Svampen säljs och äts som mat i Yunnan i Kina. Den hör hemma på matmarknaden och i köket, men vägen från råvara till måltid rymmer en förgiftningsrisk. Om den inte tillagas ordentligt kan den som äter bli illamående, kräkas och få hallucinationer.

Reaktionen behöver inte komma medan maten står på bordet. De neuropsykiatriska symptomen börjar ofta först 12–24 timmar efter måltiden. När synerna väl uppträder är det ett särskilt motiv som återkommer: små människor och färgstarka fantasigestalter, som tycks ta plats i den vanliga omgivningen.

Colin Domnauer är doktorand vid University of Utah och studerar svampars mångfald och evolution, med fokus på släktet Lanmaoa. År 2024 hörde han berättelser från en ursprungsbefolkning i norra Filippinernas Cordilleraområde om en matsvamp som ibland fick människor att se små gestalter. Liknande rapporter fanns sedan tidigare från Yunnan och Papua Nya Guinea.

Det var det tredje oberoende fallet där en vild svamp kopplades till syner av små människor, säger Domnauer i universitetets intervju.

Likheterna gav honom en hypotes: kanske låg samma svamp bakom synerna på de olika platserna. Men ännu visste han inte om det var samma art.

Domnauer menar att figurerna vanligen beskrivs som 3–30 centimeter höga, ibland som clowner, alver eller andra färgstarka sagoväsen. De tycks röra sig i den verkliga omgivningen och samspela med det som finns där. Enligt honom beskriver omkring 90 procent av de drabbade sådana figurer.

Berättelserna rymmer både förundran och obehag. Domnauer berättar om en professor i Yunnan som såg leende figurer marschera under bordsduken och lyfte den gång på gång för att studera dem. En äldre man i Papua Nya Guinea uppgav däremot att de små gestalterna retade honom och att han försökte jaga bort dem.

Från berättelser till DNA

För att pröva hypotesen reste Domnauer till Yunnan och norra Filippinerna och samlade in exemplar. DNA-analyserna gav sedan forskarlaget besked: svamparna från de båda platserna tillhörde samma art.

Det visade sig att Kinas jian shou qing och Filippinernas sedesdem båda var samma art. Det var mycket överraskande, eftersom vi då trodde att arten bara fanns i Kina, säger Domnauer i intervjun.

Svampen bakom rapporterna från Papua Nya Guinea är däremot fortfarande oidentifierad, eftersom inget exemplar samlades in där.

Den bredare kartläggningen av släktet redovisas i studien i Mycologia. Forskarna sekvenserade hela arvsmassan hos 53 exemplar, däribland 21 typexemplar, och jämförde 1 515 gener som förekommer i en enda kopia. Det gjorde släktskapen tydligare och gav en säkrare grund för artbestämningen.

Arten klarlagd – ämnet återstår

Arvsmassan gav också möjlighet att söka efter vad som framkallar synerna. Forskarna hittade inte de kända generna för tillverkning av psilocybin eller ibotensyra. Enligt universitetets redogörelse påvisades inte heller några kända psykoaktiva ämnen.

Det pekar mot att ett annat, hittills okänt psykoaktivt ämne kan vara inblandat. Något sådant ämne har dock ännu inte isolerats eller identifierats kemiskt. För Domnauer är likheten mellan berättelserna en viktig ledtråd:

Nu har tre helt oberoende kulturer rapporterat samma specifika typ av hallucination, och två av fallen har kopplats till samma DNA-verifierade svampart, säger han.

Hur förgiftningen yttrar sig har undersökts i en retrospektiv studie. Forskarna gick i efterhand igenom samtliga 81 patienter som under 2023 kom till akutmottagningen vid Yunnans First People's Hospital med förgiftningen, för att kartlägga symptom och vårdförlopp. Patienterna var 14–84 år gamla. Hos 56, eller 69,1 procent, var synhallucinationer det första symptomet.

Illamående förekom hos 54,3 procent och kräkningar hos 44,4 procent. Medianvårdtiden var tre dagar. Inga dödsfall eller skador på organfunktionen rapporterades i denna patientgrupp.

För att undersöka vad som händer i kroppen jämförde en metabolomikstudie från 2025 ämnesomsättningen hos 20 förgiftade patienter och 20 friska kontrollpersoner. Bland patienterna hade 75 procent hallucinationer, 60 procent illamående och 45 procent kräkningar. Forskarna fann 914 ämnesomsättningsprodukter vars nivåer skilde sig mellan grupperna och förändringar bland annat i kroppens energiproduktion, men mekanismen bakom förgiftningen förblev oklar.

Det lilla urvalet och svårigheter att identifiera ämnesomsättningsprodukterna begränsar slutsatserna. Något specifikt motgift finns inte; vården behandlar symptomen och stödjer kroppens funktioner. Domnauer hoppas att jakten på svampens verksamma ämne också ska ge insikt i hur synerna uppstår:

Om svampen innehåller ett ämne som tillförlitligt kan framkalla dessa hallucinationer skulle det kunna bli ett mycket kraftfullt verktyg för att förstå mekanismerna bakom dem, säger Domnauer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Möss tappade fett utan att äta mindre

Publicerad augusti 31, 2026 – av Markus Andersson
Vit laboratoriemus i händer med blå skyddshandskar
Den aktuella TOFA-studien genomfördes på hanmöss med kostinducerad fetma.

Ett experimentellt ämne fick hanmöss med kostinducerad fetma att minska kraftigt i vikt under fyra veckor. Djuren åt lika mycket som tidigare och förlorade främst fett, medan forskarna inte såg någon statistiskt säkerställd minskning av den fettfria massan.

Ämnet kallas 5-tetradecyloxy-2-furoic acid, förkortat TOFA. Det utvecklades under namnet RMI 14,514 på 1970-talet som ett möjligt läkemedel mot höga blodfetter. Tidiga försök visade att det kunde hämma kroppens nybildning av fettsyror och sänka blodfetterna hos flera djurarter.

TOFA nådde aldrig kliniska studier på människor. Äldre djurstudier visade en förhållandevis hög gräns för akut giftighet, men också möjliga varningssignaler vid längre behandling.

I en äldre studie på råttor, publicerad 1981, hämmades tillväxten vid den högsta dosen. Forskarna såg också en mild ansamling av fett i levern vid två av dosnivåerna, men förändringen försvann efter avslutad behandling. En annan studie från 1978 beskrev ovanliga förändringar i leverns och njurarnas peroxisomer, små celldelar som bland annat deltar i nedbrytningen av fettsyror.

Forskningen om ACC-hämmare fortsatte med andra ämnen, men läkemedelsklassen har haft ett återkommande problem: flera kandidater har i stället höjt triglyceriderna i blodet och därmed väckt oro för hjärt-kärlrisker. TOFA tycktes inte ge samma effekt, men användes under de följande årtiondena främst som ett forskningsverktyg. Dess påverkan på energiförbrukningen och PPAR-systemet hade inte tidigare undersökts i samband med fetma.

Ny studie på möss

Forskare vid bland annat University of California, Berkeley, har nu testat TOFA mot fetma och andra ämnesomsättningssjukdomar hos möss. Resultaten, som publicerats i tidskriften Science Advances, visar att ämnet kan minska fettmassan utan att djuren äter mindre.

I huvudförsöket fick tio möss TOFA och tio möss en kontrollbehandling. Samtliga var hanmöss som först hade fått en fettrik kost i sju veckor. Ämnet gavs via en sond till magsäcken två gånger om dagen under fyra veckor.

Vikten började sjunka när behandlingen sattes in. Vid försökets slut hade TOFA-gruppen gått ner omkring 18 procent, trots att födointaget inte hade förändrats. Mätningar av kroppssammansättningen visade en kraftig minskning av fettmassan, men ingen statistiskt säkerställd förändring av den fettfria massan.

Kroppsvikten påverkas på två sätt: genom att ta in färre kalorier eller genom att göra av med mer energi. GLP-1-läkemedel verkar nästan helt på det första, så vi riktade in oss på det andra, säger studiens huvudförfattare Anders Näär, professor i metabolisk biologi och nutrition vid UC Berkeley, i ett pressmeddelande.

Ökade energiförbrukningen

TOFA blockerar två enzymer, ACC1 och ACC2, som deltar i kroppens nybildning av fett. Samtidigt aktiveras receptorerna PPAR-alfa och PPAR-delta, som styr gener kopplade till fettförbränning och energiförbrukning.

I ett separat försök ökade mössens energiförbrukning med upp till 18 procent utan att de rörde sig mer eller fick högre kroppstemperatur. Forskarna såg också lägre blodsocker- och insulinnivåer, minskade blodfetter och förbättrade tecken på fettlever.

Aldrig testat på människor

Studien omfattade enbart hanmöss. TOFA har aldrig testats på människor och varken säker dos eller möjliga biverkningar är kända. Mätningen av fettfri massa omfattar dessutom mer än skelettmuskler och bevisar därför inte att ämnet skyddar muskelmassan.

Tre av forskarna har ekonomiska intressen i ReRx Therapeutics, som utvecklar läkemedel med koppling till studien. Flera författare står också bakom patentansökningar om TOFA vid ämnesomsättningssjukdomar.

Forskarna planerar nu försök på större djur. Näär varnar samtidigt för att köpa TOFA på nätet och prova ämnet på egen hand.

Det här befinner sig på ett mycket tidigt förkliniskt stadium, säger han till C&EN.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kroppen har en egen karta över kittlighet

Publicerad augusti 26, 2026 – av Jan Sundstedt
En hand kittlar ett barn under fotsulan
Fotsulorna hörde till de mest kittliga områdena i studien, tillsammans med halsen, armhålorna och magen.

Armhålorna, magen och fotsulorna hör till kroppens mest kittliga områden. En ny studie visar att samma mönster återkommer hos unga vuxna från tre olika kulturer – och ger nytt stöd åt en idé som Charles Darwin lanserade redan på 1800-talet.

De flesta känner igen reaktionen: ett finger mot fotsulan eller sidan av magen kan utlösa både skratt och en omedelbar vilja att komma undan. Men varför vissa kroppsdelar reagerar så starkt har länge varit något av en gåta.

För att komma närmare svaret lät forskarna 448 personer mellan 18 och 30 år beskriva sina erfarenheter av kittling. Deltagarna hade kinesisk, nederländsk eller grekisk kulturell bakgrund och fick färglägga kroppskartor för att visa var de var mest kittliga.

Resultatet var förvånansvärt samstämmigt. Halsen, armhålorna, magen och fotsulorna återkom som särskilt känsliga områden i alla tre grupperna.

Det som förvånade oss var inte bara att samma områden var kittliga, utan också hur starkt detta kroppsliga mönster återkom mellan kulturer och till och med mellan individer. Detta tyder på att kittlighet har en igenkännbar kroppslig organisation, säger Konstantina Kilteni, forskare vid Karolinska institutet och Radboud Universiteit, i ett pressmeddelande.

Kittlighet har ett eget kroppsmönster

Deltagarna fick också markera var på kroppen de var känsliga för vanlig beröring, smärta och njutning. När forskarna jämförde kartorna gick kittligheten att skilja från de andra upplevelserna.

Armhålorna, sidorna av bålen och fotsulorna var särskilt viktiga för mönstret. När deltagarna beskrev kittling från en intim partner tillkom även ljumskarna och insidan av låren.

Forskarna använde maskininlärning för att kontrollera om mönstret höll även när modellen testades på deltagare som inte ingått i träningen. Det gjorde det. Resultatet talar för att kittlighet inte bara är en starkare form av vanlig beröringskänslighet, utan en egen kroppslig upplevelse.

Darwins gamla idé fick stöd

I studien, som publicerats i Nature Human Behaviour, prövades fem olika förklaringar. Forskarna undersökte bland annat om kittlighet kunde kopplas till tunn hud, många känselnerver, kroppens mest sårbara områden eller platser som förknippas med njutning.

Ingen av dessa förklaringar räckte på egen hand. Starkast stöd fick i stället Darwins tanke att kroppsdelar som sällan berörs tenderar att vara mer kittliga. En möjlig förklaring är att oväntad kontakt framkallar en kraftigare reaktion.

Sambandet kan också förstärka sig självt: ett område kanske berörs mer sällan eftersom det är kittligt, samtidigt som den glesa beröringen gör det ännu känsligare. Forskarna bedömer därför att kittlighet sannolikt formas av flera saker samtidigt – kroppens känselsystem, tidigare beröring och det sociala sammanhanget.

Gåtan är inte löst

Studien bygger på en nätbaserad enkät och självrapporterade kroppskartor. Forskarna kittlade alltså inte deltagarna i ett laboratorium. Gruppen bestod dessutom enbart av unga vuxna från tre kulturella bakgrunder, vilket gör att resultaten inte utan vidare kan överföras till alla åldrar och kulturer.

Inte heller avsikt och samtycke undersöktes. Det är en viktig begränsning eftersom samma beröring kan uppfattas som lekfull i ett sammanhang och påträngande i ett annat.

Liknande kittlingsbeteenden och skrattliknande läten har observerats hos människoapor. Det är förenligt med att reaktionen kan ha mycket gamla evolutionära rötter, men studien visar varken att kittlighet är medfödd eller vilken funktion den i så fall fyller.

Vi vet fortfarande inte exakt vilken funktion kittlighet har, men likheterna stöder tanken att den är en evolutionärt bevarad egenskap, säger Konstantina Kilteni.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Måltidernas klockslag kan ha betydelse för livslängden

Publicerad augusti 25, 2026 – av Jan Sundstedt
Ett par äter frukost tillsammans vid ett köksbord.
Ett par äter frukost tillsammans.

Det är inte bara vad vi äter som kan ha betydelse för hälsan. En stor amerikansk studie pekar på att även tiden på dygnet kan hänga samman med hur länge vi lever.

Matdebatten handlar oftast om innehållet på tallriken – fett, socker, kalorier och näring. Forskare vid Huazhong University of Science and Technology i Wuhan ville i en studie som publicerats i European Journal of Clinical Nutrition i stället veta om också klockan spelar roll.

De följde 31 044 amerikaner från 40 års ålder som deltagit i en nationell hälsoundersökning. Deltagarna följdes i median 8,6 år. Under den tiden avled 7 129 personer.

Deltagarna fick uppge när de hade ätit under det senaste dygnet. Forskarna tog sedan hänsyn till skillnader i bland annat ålder, inkomst, rökning, motion, kost och hälsa.

Dagens första måltid stack ut

När forskarna jämförde grupperna framträdde ett tydligt mönster: ju senare den första måltiden intogs, desto högre var dödligheten. Gruppen som åt mellan klockan sju och åtta användes som utgångspunkt. Skillnaden var 10 procent för dem som åt mellan åtta och tio och 19 procent för dem som åt mellan tio och tolv. För dem som väntade till efter klockan tolv var dödligheten 29 procent högre.

Även dagens sista måltid verkade spela roll. Lägst risk sågs bland dem som åt mellan klockan 19 och 20. En måltid före klockan 19 var kopplad till 13 procent högre dödlighet, medan en måltid efter midnatt var kopplad till 27 procent högre dödlighet.

Forskarna räknade också på den förväntade livslängden från 50 års ålder. En första måltid efter klockan tolv var då kopplad till omkring 2,5 år kortare beräknad livslängd. För den som åt dagens sista måltid efter midnatt var skillnaden omkring 2,4 år.

Sen middag gav osäkrare resultat

En svaghet är att de flesta deltagarna bara fick redovisa ett dygn. Forskarna gjorde därför en extra analys av dem som hade lämnat uppgifter vid två tillfällen.

Sambandet med en sen första måltid fanns fortfarande kvar, om än något svagare. Resultatet för måltider efter midnatt blev däremot mer osäkert. Studiens tydligaste resultat gäller därför tiden för dagens första måltid.

Ett samband – inte ett facit

Resultaten visar att måltidstider och livslängd hänger samman, men inte att det ena påverkar det andra. Skillnader i skiftarbete, sömn och hälsa kan också ha påverkat resultatet.

Kroppens dygnsrytm kan vara en del av förklaringen, eftersom hormoner och ämnesomsättning förändras under dygnet. Forskarna undersökte dock inte varför sambandet uppstod.

Det går därför inte att slå fast vilka tider alla bör äta. Resultaten tyder däremot på att tidpunkten kan ha betydelse – inte bara vad och hur mycket vi äter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.