Ny forskning på möss har visat att neuroner i hjärnan påverkar interaktioner mellan individer och även är avgörande när det kommer till gruppers sociala beteende. Man menar att studiens resultat är mycket användbara för att förstå mänskliga relationer och även vid forskning kring autism och schizofreni, och att man genom manipulation av neuronerna rentav kan påverka en individs sociala interaktion.
Studien, som är publicerad i Nature av ett team forskare vid Massachusetts General Hospital, har identifierat neuroner i hjärnan som påverkar interaktioner mellan individer, vilket har en avgörande roll när gruppers sociala beteende formas.
S. William Li, huvudförfattare för studien, menar att sociala interaktioner hos människor och djur har en framträdande roll inom sociologi, ekologi, psykologi och statsvetenskap, och vidare att upptäckten kommer att vara mycket användbar inte bara för studier kring mänskligt beteende, utan även för forskning gällande bland annat autism och schizofreni.
– Vilka processer i hjärnan som driver det komplexa dynamiska beteendet hos sociala grupper är fortfarande dåligt förstådda, delvis eftersom stora delar av neurovetenskaplig forskning hittills har fokuserat på beteendet hos par av individer som interagerar ensamma. Här kunde vi studera beteendet hos grupper genom att utveckla ett paradigm där stora grupper av möss spårades trådlöst över tusentals unika konkurrenskraftiga gruppinteraktioner, säger Li.
Forskarna upptäckte att djurens sociala rankingsystem i gruppen är kopplat till neuronerna i hjärnan. Med hjälp av resultaten från mätningarna har man sett samband med hur djuren tar olika beslut beroende på vilken information neuronerna ger och även på vilken nivå djurets rankning är i gruppen.
– Tillsammans innehåller dessa neuroner anmärkningsvärt detaljerade representationer av gruppens beteende och deras dynamik när djuren tävlade tillsammans om mat, förutom information om tillgängliga resurser och resultatet av deras tidigare interaktioner", förklarar Li.
Forskarna bakom studien menar även att man kan manipulera neuronerna och därmed öka drivkraften och kontrollera hur framgångsrika djuren ska vara i situationer där det handlar om konkurrens och överlevnad – utan att påverka annat i hjärnan.
Förutom att ge insikter om gruppbeteende och konkurrens i olika sociologiska eller ekonomiska situationer och andra miljöer, kan identifiering av nervcellerna som kontrollerar dessa egenskaper hjälpa forskare att designa experiment för att bättre förstå scenarier där hjärnan fungerar på annorlunda sätt.
– Många tillstånd manifesterar sig i avvikande socialt beteende, som sträcker sig över många dimensioner, inklusive ens förmåga att förstå sociala normer och att visa handlingar som kan passa den dynamiska strukturen hos sociala grupper, säger Li. Att utveckla förståelse för gruppbeteende och konkurrens har relevans för dessa neurokognitiva störningar, men fram tills nu har denna del av hjärnan i stort sett varit outforskad.
Man menar att upptäckten kommer att vara mycket användbar för observationer och studier kring mänskligt beteende, men även för forskning gällande bland annat autismspektrumstörningar och schizofreni - som kännetecknas av ett förändrat och avvikande socialt beteende.
