Kroppens dolda val efter kärleken

Forskning tyder på att valet av partner kan fortsätta på mikroskopisk nivå. Kemiska signaler runt mänskliga ägg kan locka spermier från vissa män starkare än från andra – och ge en mer komplex bild av befruktningen än den klassiska kapplöpningen.

Kärleken må börja med blickar, ord och val som människor själva tror sig förstå. Men långt efter det medvetna partnervalet kan kroppen fortsätta att sortera, väga och reagera.

En studie från forskare vid bland annat Stockholms universitet och University of Manchester visar att vätskan runt mänskliga ägg innehåller kemiska signaler som kan attrahera spermier olika starkt beroende på vilken man de kommer från. Fynden utmanar den gamla skolboksbilden av befruktningen som en enkel kapplöpning, där den snabbaste spermien vinner.

I stället framträder en mer komplex process. Ägget är inte bara en passiv mållinje. Den omgivande follikelvätskan kan fungera som en kemisk miljö som vissa spermier svarar bättre på än andra.

Forskarna undersökte hur spermier reagerade på follikelvätska från olika kvinnor. Resultaten visade att vätska från en kvinna kunde attrahera spermier från en viss man bättre, medan vätska från en annan kvinna attraherade spermier från en annan man starkare.

— Follikelvätska från en kvinna var bättre på att attrahera spermier från en man, medan follikelvätska från en annan kvinna var bättre på att attrahera spermier från en annan man, säger John Fitzpatrick, docent vid Stockholms universitet.

Dolt urval på cellnivå

Forskarna beskriver fenomenet som ett möjligt exempel på så kallat cryptic female choice – dolt honligt urval. Begreppet används inom evolutionsbiologin för att beskriva urval som sker efter parning, på en nivå där honans reproduktiva system påverkar vilka spermier som får bäst chans.

Det betyder inte att ägget ”väljer” i medveten mening. Det handlar om biokemi, inte vilja. Men bilden av befruktningen förändras ändå. Den blir mindre mekanisk och mer relationell.

Människor kan välja partner av kärlek, attraktion, trygghet, slump eller sociala skäl. Kroppen kan därefter möta samma partner på en annan nivå, där kemiska signaler och biologisk kompatibilitet spelar roll på sätt som forskningen ännu bara delvis förstår.

Enligt forskarna lockade äggets miljö inte alltid spermier från kvinnans partner starkare än spermier från en annan man. Det öppnar för tanken att det sociala partnervalet och det biologiska urvalet inte alltid pekar åt samma håll.

Kan spela roll vid infertilitet

Fynden har också väckt intresse inom fertilitetsforskningen. En del par får aldrig någon tydlig förklaring till varför de har svårt att få barn, trots att grundläggande tester inte visar några uppenbara problem.

Forskarna bakom studien menar att samspelet mellan ägg och spermier kan bli viktigt för framtida fertilitetsbehandlingar och för förståelsen av vissa fall av oförklarad infertilitet.

— Forskning om hur ägg och spermier interagerar kommer att utveckla fertilitetsbehandlingar och kan så småningom hjälpa oss att förstå några av de i dag oförklarade orsakerna till infertilitet hos par, säger professor Daniel Brison, studiens seniorförfattare.

Här krävs dock försiktighet. Studien visar att spermier kan attraheras olika starkt av follikelvätska från olika kvinnor. Den bevisar inte att ägget alltid väljer den genetiskt ”bästa” spermien, eller att kemisk inkompatibilitet är en vanlig orsak till barnlöshet.

Men den pekar på att befruktningen inte är så enkel som den ofta har beskrivits.

Den gamla bilden av miljontals spermier i en rak tävling mot ett passivt ägg har varit pedagogisk, men grov. Livets början tycks i stället rymma ett finare samspel, där signaler skickas, svar uppstår och kroppen gör sina egna urval innan ett nytt liv kan bli till.