Annons:
Annons:

GPS-märkt hare slog vandringsrekord i Norge

Publicerad 22 juni 2026 – av Markus Andersson
Karta över harens vandring och viltkamerabild på GPS-märkt hare.
Fotomontage med karta över den GPS-märkta harens vandring och viltkamerabild på haren.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

En ung hare i Trøndelag har överraskat norska forskare genom att ge sig ut på en ovanligt lång vandring efter att ha försetts med GPS-halsband. Haren ingår i ett forskningsprojekt som följer hur arten rör sig och använder sina livsmiljöer när klimat och naturförhållanden förändras.

Haren märktes i Tydal nära den svenska gränsen av forskare vid Universitetet i Innlandet och Norsk Institutt for Naturforskning, NINA. Fyndet, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecology, gjordes inom ett projekt som använder GPS-halsband för att kartlägga hararnas rörelsemönster, bland annat under skiftet mellan vinter- och sommarpäls.

Första natten tog sig haren mer än 15 kilometer. Under elva dagar fortsatte den mot kusten innan den slog sig ned öster om Stjørdal, i ett område på ungefär 300 gånger 500 meter.

I luftlinje rörde sig haren 59 kilometer. Det är mer än tio gånger längre än den tidigare kända rekordnoteringen på 5,5 kilometer, enligt forskarna.

Annons:

— Det var verkligen överraskande. Den här haren krossade alla tidigare rekord. Det rubbar några av de etablerade sanningar vi har om haren, säger Simen Pedersen, professor i viltbiologi vid Universitetet i Innlandet, till universitetets egen nyhetssida.

Kan ge ny kunskap om harens liv

Harar betraktas vanligtvis som mycket platsbundna djur och kan ofta leva hela livet inom en eller två kvadratkilometer. I projektet har forskarna märkt 42 harar under tre år, men ingen annan har gjort en liknande långvandring.

Forskarna använder GPS-halsband för att studera hur harar rör sig och använder sina livsmiljöer när klimat och landskap förändras. En central fråga är hur snöfattigare vintrar påverkar ett djur som växlar mellan vinter- och sommarpäls.

Enligt Pedersen kan lättare GPS-sändare ge ny kunskap om mindre djur som tidigare varit svåra att följa över längre avstånd. Om harar flyttar sig mer än man trott kan det också påverka förståelsen av genetisk spridning mellan bestånd.

Forskarna vet ännu inte varför just den här haren gav sig av så långt, men hoppas att fortsatt forskning ska ge svar.

Läsaromröstning

Vad tror du är den mest troliga förklaringen till att haren slog vandringsrekord?

Röstning stängd

Den sökte efter bättre föda eller habitat 48%
15 röster
Den flydde från rovdjur eller mänsklig störning 13%
4 röster
GPS-halsbandet påverkade dess beteende 13%
4 röster
Det var en slumpmässig, ovanlig individ 26%
8 röster

31 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ny plan mot barnfattigdom på Island: ”Det krävs åtgärder omedelbart”

Publicerad Idag 06:29 – av Markus Andersson
Montage med ett barn i silhuett vid en glasvägg till vänster och Islands flagga i ett landskap till höger, åtskilda av en vit
Omkring 10 500 barn på Island lever i hushåll under låginkomstgränsen. Bilden är ett montage.

Omkring 10 500 barn på Island lever i hushåll under låginkomstgränsen. Landets fattigdomsnätverk välkomnar den nya handlingsplanen men kräver att åtgärderna sätts in direkt.

Utbildnings- och barnministeriet har presenterat Islands första samlade politik och handlingsplan mot barnfattigdom. Underlaget är delvis en ny rapport, beställd av Islands universitet, som visar att runt 10 500 barn lever i hushåll under låginkomstgränsen.

Barnminister Inga Sæland sa vid ett seminarium förra veckan att en nationell kraftsamling mot barnfattigdom är nödvändig. Till barnbidragssystemet avsätts 21 miljarder isländska kronor 2027.

Hildur Oddsdóttir, viceordförande i fattigdomsnätverket EAPN Ísland, välkomnar mycket i planen. Hon lyfter särskilt fram översynen av barnbidragssystemet, som hon kallar mycket föråldrat, och tycker det är utmärkt att det ska granskas.

Annons:

— Men det jag skulle vilja se är omedelbara åtgärder. Vi måste jämna ut spelplanen för alla barn så att de har lika möjligheter, säger Hildur till RÚV.

Som exempel berättar hon om ett möte i fredags med två anställda på yngsta barnets grundskola.

— Det framkom på mötet att man vill ordna aktiviteter för de här barnen, men inte kan. Om man till exempel ville ordna en pizzakväll för gruppen skulle det inte gå, för kanske bara två av tjugo elever kunde vara med, medan de andra inte kunde... Det märks särskilt i Breiðholt. Men som sagt, det krävs åtgärder omedelbart, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Jodi blev världens näst dyraste dinosaurieskelett

Publicerad Igår 14:31 – av Emil Fjellstedt
Montage med närbild av Jodis skalle till vänster och hela det monterade skelettet i en stor hall till höger, med två personer

Dinosaurieskelettet "Jodi" såldes för en mångmiljonsumma när budgivningen hos Sotheby's i New York vida överträffade förväntningarna. Den lilla släktingen till T rex blev därmed världens näst dyraste dinosaurieskelett.

Dinosaurien hittades 2019 av Jodi Pierson på hennes privatägda mark nära staden Jordan i Montana, och fick hennes namn. Skelettet är en Nanotyrannus, och under en fältsäsong samma år grävde hon och ett team ut fyndet. Utgrävningen skildrades i Discovery Channels serie "Dino Hunters".

Auktionen hölls den 27 oktober och skelettet såldes för 47,3 miljoner dollar, mer än fem gånger så mycket som Sotheby's högsta uppskattning. Auktionshuset hade räknat med 6–9 miljoner dollar.

Köparen vill för tillfället vara anonym och överbjöd fem andra intressenter, online och per telefon, under en liveauktion som tog omkring tolv minuter.

Annons:

Priset gör "Jodi" till det näst dyraste dinosaurieskelettet som sålts. Bara T rex-skelettet "Gus" har gått för mer, 50,1 miljoner dollar vid Sotheby's tidigare i somras.

Ett eget släkte

Nanotyrannus levde samtidigt som T rex för cirka 67 miljoner år sedan. Den var ungefär hälften så lång som en fullvuxen T rex, men hade proportionellt längre armar, större klor på händerna och smalare, bladlika tänder.

Forskare var länge oense om huruvida Nanotyrannus var en egen art eller bara en ung T rex. En studie som publicerades i fjol slog fast att det rör sig om ett eget släkte. I oktober 2023 visades just detta skelett på mässan Frieze Masters, då felaktigt märkt som en ung T rex.

Bara tre skelett av djuret är kända.

Enligt Sotheby's omfattar skelettet cirka 191 fossila benelement från en enda vuxen individ. Skallen är nästan komplett med 53 ben och ungefär 50 tänder. Skelettet är monterat i naturlig pose, knappt sex meter långt, och delar av det har kompletterats med 3D-printade och skulpterade detaljer.

Sotheby's kallar "Jodi" ett bidrag till vetenskapen. Enligt AP har vissa forskare tidigare motsatt sig privata försäljningar av betydande fossil och vill i stället se dem på museer, där de kan studeras och visas för allmänheten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unga finlandssvenskar mer kritiska till ökad invandring

Publicerad Igår 07:32 – av Markus Andersson

Allt färre svenskspråkiga unga i Finland vill se fler invandrare i landet. I en ny ungdomsbarometer är motståndarna till ökad invandring nu fler än de som välkomnar den.

Tankesmedjan Magmas svenskspråkiga ungdomsbarometer kartlägger hur svenskspråkiga unga ser på sitt liv, sitt mående, sin framtid och samhällsfrågor. Mätningen görs vartannat år sedan 2018. Årets enkät, som Magma nu har publicerat, besvarades våren 2026 av 1 373 svenskregistrerade unga i åldern 15–19 år.

I år tar 40 procent helt eller delvis avstånd från påståendet "Fler invandrare är välkomna till Finland". Andelen som håller med är 31 procent.

Vid förra mätningen 2024 var förhållandet det omvända. Då välkomnade 40 procent fler invandrare, medan 29 procent var emot.

Annons:

Förändringen syns hos både pojkar och flickor, men nivåerna skiljer sig tydligt åt. Bland pojkarna är 53 procent emot fler invandrare, bland flickorna 29 procent.

Många av de unga förknippar också invandringen med otrygghet. Drygt hälften, 52 procent, anser helt eller delvis att ökad invandring leder till allt svårare konflikter och ökat våld i samhället.

Andelen som anser att rasismen bland svenskspråkiga unga har ökat de senaste åren ligger samtidigt kvar på ungefär samma nivå som 2024, 41 procent mot 39 procent då.

Lia Markelin, samhällsanalytiker vid Magma och en av rapportens författare, kopplar förändringen till samhällsdebatten.

— Jag tolkar det som en direkt spegling av det samhällsklimat vi lever i och det utrymme som frågan får, säger Markelin till Yle.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre självmord i Norge – men de ökar bland äldre

Publicerad 3 november 2026 – av Markus Andersson

Färre tog sitt liv i Norge 2025 än året innan. Över en längre period har ökningen dock varit störst bland personer över 70 år.

Folkhälsoinstitutet FHI uppger att 676 självmord registrerades 2025, 65 färre än 2024. Det motsvarar 12 per 100 000 invånare.

Av dem som tog sitt liv var 76 procent män. Frekvensen var högst bland män i åldern 30–49 år, och flest självmord sker bland personer mellan 30 och 69 år.

Trots nedgången har frekvensen stigit svagt sedan 2012, då den var som lägst med 10,6 per 100 000. Rekordet från 1988 ligger på 17,7.

Annons:

Ökningen de senaste åren har varit störst bland de äldsta.

— De senaste åren har ökningen dock varit störst bland personer över 70 år, säger Marianne Strøm, överläkare vid FHI.

Självmordsfrekvensen bland personer över 70 är nu ungefär lika hög som bland 30–49-åringar och 50–69-åringar. Bland unga under 30 år är den relativt stabil och betydligt lägre. FHI antar att mörkertalet är störst bland äldre.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.