2017 lyckades epidemiologen Shanna Swan visa att västerländska mäns spermier minskat med 59 procent mellan 1973 och 2011. Nu varnar hon för att många män kan vara helt sterila redan 2045 och att mänsklighetens överlevnad kan vara hotad.
Swan menar att fertilitetskrisen är ett hot lika allvarligt som klimatkrisen och att stora förändringar måste ske om inte människans fortlevnad på allvar riskerar att hotas. Redan om 24 år kan nämligen en mycket stor del av Västvärldens män vara helt sterila, hävdar hon.
– Det är lite oroande för att uttrycka sig milt, konstaterar hon.
I sin nya bok argumenterar hon för att vi utsetts för alldeles för mycket hormonstörande och skadliga kemikalier som också påverkar fertiliteten och att om utvecklingen inte vänder så kan människan komma att bli en hotad art.
”Av fem möjliga kriterier kring vad som gör en art hotad så behöver bara en uppfyllas och människan uppfyller åtminstone tre”, skriver hon.
Annons:
Hon noterar att mellan 1964 och 2018 så minskade de globala födslarna från 5,06 födslar per kvinna till 2,4 och att i hälften av världens länder idag så föder kvinnorna i snitt under 2,1 barn, vilket innebär att den naturliga befolkningen minskar.
Även om kulturella skäl, preventivmedel och höga kostnader för att ha barn kan ha bidragit så tror Swan också att det även finns biologiska skäl – inklusive högre förekomst av missfall, fler genetiska fel på foster och andra faktorer som hon menar beror på att vi ständigt utsätts för farliga kemikalier från plast, kosmetika och bekämpningsmedel.
”Kemikalier i vår livsmiljö och en ohälsosam livsstil i vår moderna värld stör vår hormonella balans och orsakar olika former av reproduktivt kaos”, menar hon.
Även rökning, fetma och andra livsstilssjukdomar kan spela roll för den minskade fertiliteten och spermiehalten, enligt Swan.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Afrikanska elefanter vid Mount Elgon i Kenya kan medvetet söka upp medicinalväxter när de är sjuka. Enligt forskarna använder de 35 växtarter.
I studien, publicerad i Scientific Reports, intervjuade forskarna åtta lokala experter från sabaotfolket: viltvårdare, en pensionerad parkvakt och äldre. De kopplade sin kunskap om traditionell medicin till egna iakttagelser av vad elefanterna äter.
Resultatet är den första rapporten från regionen om möjlig medicinalanvändning hos elefanterna. Den omfattar 35 växtarter från 23 familjer, plus fyra sorters jord, mineraler eller lera. Alla växter artbestämdes med herbariebelägg.
Av de totalt 39 resurserna används 34 som traditionell medicin bland människor. Informanterna uppfattade 25 av dem som medicin även för elefanterna.
Annons:
Åtta arter, bland dem en aloe och ett fikonträd, placerades i den kategori forskarna kallar kategori 4. Det är växter som synligt sjuka elefanter sökte upp eller gav till sina ungar.
— Det här visar hur sammanflätade våra mediciner är med den icke-mänskliga världen, säger Elodie Freymann vid Brown University till BBC.
Tuggade blad och mjölk
Mest uppseende väcker vittnesmålen om elefantmödrar och kalvar. I studien beskriver en viltvårdare hur mödrar tuggade blad från växten Angurweet tills de blev släta, tillsammans med rötter från andra träd, och blandade massan med egen mjölk innan kalvarna fick den. Angurweet används lokalt bland annat mot magont.
Primatologen Michael Huffman vid Nagasaki University, som inte medverkade i studien, kallar berättelsen fascinerande. Han säger samtidigt till BBC att mer bevis krävs för att visa att elefanter ger sina kalvar skräddarsydd behandling.
Forskarna vill nu följa elefanterna och undersöka om de väljer vissa växter vid vissa sjukdomstillstånd, och om växterna har relevant biologisk aktivitet.
— Den lokala kunskapen har gett oss en karta, säger Fabien Schultz vid Bernhard Nocht-institutet för tropikmedicin i Hamburg.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En halvtimmes Mario Kart och en halvtimmes pussel påverkade femåringars uppmärksamhet på samma sätt. Enligt italienska forskare var det engagemanget som styrde, inte skärmen.
Forskare vid universitetet i Padua lät 48 femåringar göra tester vid tre tillfällen med en veckas mellanrum: först utan lek, sedan efter 30 minuter med Super Mario Kart 8 Deluxe och till sist efter 30 minuter med tangram, ett pussel där sju bitar sätts ihop till figurer.
Direkt efteråt fick barnen uppgifter av två slag. De snabba gick bättre efter både spel och pussel. Där skulle de till exempel höra två likljudande nonsensord och säga vilket som inte var likadant, eller hitta en bild när inget störde.
När uppgiften krävde mer självkontroll gick det sämre. Barnen skulle följa en linje med penna längs en gås, en hund eller en katt, medan andra figurer låg gömda och distraherade. De blev också lite sämre på att hålla ljud i minnet en kort stund, och mindre stabila när de skulle sikta.
Annons:
Digitalt och analogt skilde sig inte nämnvärt åt, enligt studien i Computers in Human Behavior Reports. Forskarna kallar det en tillfällig omfördelning: hjärnan ställer in sig på snabba intryck här och nu, på bekostnad av självkontrollen.
Studien mätte bara effekten direkt efter leken och säger inget om lärande på sikt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Forskare vid Oxford och Toronto har hittat kemiska förändringar i blodets DNA som kunde peka ut personer med hög risk för prostatacancer fem till åtta år före diagnos. För bröstcancer var signalen betydligt svagare, och inget av resultaten är ännu ett test som kan användas i vården.
Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Cell Genomics. Bakom den står forskare vid Oxford Population Health och University of Toronto, och Oxford University meddelade resultaten den 23 september 2026.
Forskarna använde lagrade blodprover från 491 deltagare i den kanadensiska befolkningsstudien Ontario Health Study. Alla var cancerfria när blodet togs. En del fick senare bröst- eller prostatacancer, medan andra förblev friska.
Enligt Oxford togs proverna upp till nio år före en cancerdiagnos. Artikelns titel och huvudresultat talar om signaler upp till åtta år före klinisk upptäckt.
Annons:
Kroppens reaktion, inte tumören
Det forskarna letade efter var inte i första hand DNA från en redan känd tumör. De undersökte DNA-metylering, kemiska märken som styr hur gener slås av och på. Här handlade det om gener kopplade till celltillväxt, immunförsvar och inflammation.
Förändringarna fångar alltså kroppens svar på tidiga spår av cancerutveckling. Att mönstret syns i blodet betyder inte att forskarna visat att personen redan bar på en tumör när provet togs.
Prostatacancer gav den tydligaste tidiga signalen. Den satt i DNA-regioner som kallas silencers, avsnitt som normalt hjälper till att stänga av gener. Med de markörerna kunde forskarna identifiera personer med hög risk att utveckla prostatacancer fem till åtta år före diagnos.
Här finns dock en reservation som avgör hur resultatet ska läsas. Studien är retrospektiv: forskarna visste i efterhand vilka deltagare som senare fick cancer och kunde jämföra deras gamla prover med de friskas. Ett test som ska fungera i verkligheten måste i stället förutsäga sjukdom hos människor vars framtid ingen känner till.
Bröstcancer svårare att fånga
För bröstcancer var bilden mer splittrad. Tidiga signaler syntes i så kallade enhancers, DNA-regioner som förstärker genaktivitet. Testet kunde skilja kvinnor med högre och lägre risk 1,5 till 8 år före diagnos, men träffsäkerheten var lägre än för prostatacancer.
Författarna bedömer själva att metoden sannolikt inte är tillräckligt träffsäker för att användas vid allmän screening för bröstcancer. Däremot tror de att den kan bli ett komplement till annan riskbedömning.
Ett steg, inte ett färdigt test
Störst praktisk betydelse ser forskarna för prostatacancer, där det enligt Oxford saknas ett befolkningsomfattande screeningprogram. Författarna föreslår att den här typen av blodprov på sikt skulle kunna peka ut dem som behöver mer aktiv uppföljning och samtidigt minska onödiga tester hos personer med låg risk.
Philip Awadalla, professor i molekylär genetik vid Oxford Population Health och Big Data Institute, beskriver arbetet som en förskjutning i hela forskningsfältet. I pressmeddelandet skriver han att studierna tillsammans visar "en utveckling från att upptäcka etablerade tumörer till att identifiera de tidigaste systemiska signalerna på cancerutveckling".
Enligt Awadalla stödjer det en framtid där minimalt invasiva blodprov skulle kunna komplettera befintlig screening och hjälpa till att hitta dem som har mest nytta av tätare uppföljning.
Oxford presenterar själv resultatet som nästa steg i ett forskningsprogram, inte som ett test som införts i vården. Nästa prövning blir att visa att mönstren håller när forskarna inte på förhand vet vem som blir sjuk.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
AI-bolaget Anthropic hävdar att dess språkmodell Claude, med bara övergripande instruktioner från bolagets forskare, har hittat ett tidigare obeskrivet enzymsystem i bakterievirus. Bredvid enzymgenen ligger en lång rad DNA-upprepningar som påminner om CRISPR. Vad systemet faktiskt gör vet ingen ännu, inte heller bolaget.
Anthropic skriver i ett tillkännagivande den 23 september att systemet har fått namnet ART, efter engelskans array-associated reverse transcriptases. Fyndet presenteras som det första publika resultatet från en ny forskargrupp inom biovetenskap, som bolaget har byggt ett eget molekylärbiologiskt labb för i Bay Area i Kalifornien.
Det handlar inte om något nytt gensaxverktyg. Anthropic medger själv att systemets funktion är okänd och att experimenten fortsätter. Bolagets förhoppningar vilar på att ART har en kombination av egenskaper som hittills bara har hittats i en handfull andra system. Alla dessa är programmerbara och kan klippa, kopiera eller klistra in DNA.
950 agenter på 21 timmar
Enligt bolaget var forskarnas insats begränsad till den inledande instruktionen och labbarbetet. Claude fick i uppdrag att söka igenom en stor databas med DNA-sekvenser efter intressanta nya exempel på omvända transkriptaser, förkortat RT. Det är enzymer som kopierar RNA till DNA.
Annons:
Därefter tog modellen över. Omkring 950 Claude-agenter arbetade i 21 timmar och förbrukade 210 miljoner tokens, alltså de textenheter som språkmodeller räknar i. Agenterna samlade in över 200 000 RT, pekade ut 3 500 nya kandidatsystem och sållade fram de 20 mest lovande. För varje kandidat skrevs en rapport som människor kunde läsa och granska.
Anthropic uppger att den här typen av genomgång kan ta veckor till månader för en erfaren forskare.
Under sökningen fastnade en av agenterna för en ovanlig RT-familj. I den råa DNA-sekvensen intill genen såg den ett upprepat mönster. Enligt bolagets återgivning kallade agenten sekvensen "spektakulär" och undrade om den kunde vara en CRISPR-liknande upprepningsrad.
RT-enzymet i den så kallade jumbo-fagen var redan känt från tidigare studier. Det Anthropic tillskriver Claude är att modellen kopplade enzymet till den intilliggande raden av DNA-upprepningar och en gen för ytterligare ett protein, vars funktion inte är känd. Tillsammans utgör de tre delarna det system bolaget kallar ART.
Korta RNA – men okänd funktion
I de första laboratorieförsöken uttrycktes upprepningsraden som flera skilda, korta RNA, enligt Anthropic. Det är ett tidigt fynd som gör liknelsen med CRISPR intressant, men det visar inte vad ART gör eller att systemet kan användas för genredigering.
CRISPR-pionjären Feng Zhang, professor vid MIT och Broad Institute, har läst forskarnas preprint. I ett uttalande som Anthropic återger kallar han fyndet av RNA-upprepningsrader kopplade till omvända transkriptaser verkligt intressant och värt att undersöka vidare. Han beskriver arbetet som ett spännande exempel på hur AI-agenter kan bidra till biologiska upptäckter och hoppas att fler forskare utforskar hur AI kan stödja deras forskning.
Det praktiska labbarbetet utförs av människor, uppger bolaget. Anthropic beskriver verksamheten som forskning på säkerhetsnivåerna BSL-1 och BSL-2 och säger att labbet inte hanterar patogener som kan infektera människor.
Forskarna redovisar fynden i en preprint. Nästa steg är experiment som kan visa hur ART fungerar. Än så länge har AI-agenterna pekat ut ett möjligt nytt system – inte klarlagt vad det gör.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
