MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 24 mars 2025

måndag 24 mars 2025

Zelenskyj: Redo att samtala med Putin

Kriget i Ukraina

publicerad 7 februari 2025
– av Isac Boman
Vladimir Putin har också öppnat upp för förhandlingar med Kiev.

Ukrainas ledare, Volodymyr Zelenskyj, säger sig vara redo att sitta vid förhandlingsbordet och samtala med Rysslands president Vladimir Putin om det är det enda sättet att skapa fred i Ukraina.

Zelenskyj är dock noga med att betona att han fortsatt betraktar Putin ”som en fiende” och ”mördare” – men att det viktigaste nu är att snabbt få slut på kriget.

I en längre intervju med den brittiske journalisten Piers Morgan, som publicerades i veckan, bekräftade Ukrainas president att han har övergett sin tidigare ståndpunkt om att inte ge upp något territorium till Ryssland och att fokus nu ligger på att få slut på kriget.

– I dag kan vi inte återta alla våra territorier. Vi är ett förnuftigt folk. Vi kan inte offra miljontals av våra medborgare för en utgång som är oviss.

Han uppger också att han är redo att förhandla med Ryssland och Putin – något som tidigare avfärdats som otänkbart.

– Om detta är det enda sätt på vilket vi kan skapa fred för Ukrainas medborgare och inte förlora fler liv, då kommer vi naturligtvis att fortsätta med ett möte som omfattar dessa fyra parter (Ukraina, Ryssland, USA och Europa).

– Uppriktigt sagt, vilken skillnad gör det hur jag personligen känner för honom? (Putin) Jag kommer fortfarande inte att se honom i ett positivt ljus. Jag ser honom som en fiende. Och ärligt talat tror jag att han också ser mig som en fiende. Det är allt.

Kräver säkerhetsgarantier

Zelenskyj hävdar att Putin är ”en mördare och en terrorist” men säger sig ändå vara redo att sätta sig vid förhandlingsbordet om hans allierade kräver detta.

– Att överhuvudtaget tala med Putin – ett samtal med den här mördaren – är redan det en kompromiss. Jag är övertygad om att en dialog med honom redan är en kompromiss för hela den civiliserade världen. Utöver det måste alla hålla sig starka – fortsätta stödja Ukraina och inte förråda Ukraina, vädjar han.

Ukrainas ledare pekar på att Donald Trump vill se resultat och hoppas att krigets aktiva fas snart kan vara slut – men betonar också att man vill ha starka säkerhetsgarantier för att undvika att det blossar upp på nytt.

– Ska vi inte tänka på våra barnbarn? Om ryssarna bestämmer sig för att komma tillbaka om 10 eller 20 år, är inte det en risk?

”Nato innebär garantier”

Lösningen är enligt presidenten att Ukraina mycket snabbt beviljas medlemskap i Nato – men det är inte tillräckligt. Ukraina måste också med hjälp av sina allierade bygga upp ”den största professionella armén i Europa”.

– Nato innebär garantier. Det gör en ny rysk invasion högst osannolik. Nato är också en garanti för Nato-medlemmarna själva – Ukraina kommer att stärka alliansen med hundratusentals välutbildade trupper, vilket gör Nato ännu starkare. Det är viktigt för alla, och Nato är till och med en garanti för ryssarna: det garanterar att Ukraina med tiden inte kommer att föra krig mot dem utan kommer att lösa alla frågor diplomatiskt.

Natosoldater under övning. Foto: Nato/CC BY-NC-ND 2.0

Att Ukraina skulle beviljas medlemskap i den USA-ledda militärpakten betraktas dock i praktiken som ytterst osannolikt av många bedömare – och i ett sådant scenario behöver man enligt Zelenskyj ”en miljon man stark armé – som ett minimum”. En sådan satsning betraktas dock som mycket kostsam.

”Ge oss kärnvapen”

Om ett Ukrainskt Natomedlemskap förblir en avlägsen dröm som inte ser ut att förverkligas de närmaste åren föreslår Zelenskyj ytterligare en lösning – nämligen att Ukrainas allierade delar med sig av sina kärnvapen till Kiev.

– Vad kommer att skydda oss från denna ondska? Hela den här tiden, eller längs hela den här vägen, vilket stödpaket kommer det att vara? Vilka missiler? Kommer vi att få tillbaka våra kärnvapen? Låt oss få tillbaka våra kärnvapen, kräver han.

När Sovjetunionen föll ärvde Ukraina cirka 1700 kärnvapenspetsar, som dock förblev under Moskvas operativa kontroll och som också 1994 överlämnades till Ryssland i utbyte mot säkerhetsgarantier. Det är dessa kärnvapen Zelenskyj nu vill ha tillbaka och beskriver som ”sina”.

– Ge oss tillbaka kärnvapen, ge oss missilsystem. Hjälp oss att finansiera en armé på en miljon man, placera ut era trupper i de områden i vårt land där vi vill stabilisera situationen, upprepar presidenten.

Att överlämna de sovjetiska kärnvapnen var ett ödesdigert misstag, enligt Zelenskyj. Foto: George Chernilevsky

”Förtjänar en rättvis fred”

Om Ukraina inte lämnat över de sovjetiska kärnvapnen på 1990-talet hade Putin heller aldrig vågat anfalla, menar Zelenskyj, som anser att det beslutet i praktiken innebar att Ukraina lämnades helt utan skydd – utan att man fick något av värde i utbyte.

– Det var våra säkerhetsgarantier. Utan tvekan var det på grund av dem som han invaderade. De borde ha utväxlats, och om vi skulle ge upp kärnvapen skulle det ha kunnat diskuteras De borde ha bytts ut mot Natomedlemskap, de borde ha bytts ut mot Nato-vapen. Vi började inte ens få Nato-vapen, förrän efter invasionen.

Intervjun avslutas med att Zelenskyj betonar att fokus nu måste läggas på att inte bara avsluta kriget – utan att säkerställa att det inte återupptas igen.

– Jag tror att det skulle vara oerhört svårt för oss att stå emot ett nytt krig om det skulle komma tillbaka. Jag tror att det skulle vara oerhört svårt. Jag vill helt enkelt inte att det ukrainska folket ska behöva ställas inför ytterligare en sådan här utmaning.

– Vi förtjänar en rättvis fred. I dag är tidslinjen och styrkan i dessa avtal beroende av president Trump, och de är beroende av oss, av vår dialog och av de påtryckningar som sätts på Putin. Jag tror att ju tidigare vi gör detta, desto lyckligare kommer människor att bli – överallt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ostburgare från McDonald’s ska locka rekryter till Ukrainas armé

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 14:37
– av Jan Sundstedt
Att använda snabbmat för att locka ungdomar till armén har provocerat många.

En ukrainsk rekryteringskampanj på TikTok lockar unga män att skriva på militära kontrakt med löften om att kunna köpa tusentals ostburgare från McDonald’s.

Kampanjen har skapat kontrovers och mött hård kritik, samtidigt som den väcker frågor om myndigheternas rekryteringsmetoder under det pågående kriget.

Ukrainas försvarsministerium har lanserat en rekryteringsvideo på TikTok, som primärt tycks rikta sig till unga män mellan 18 och 24 år. En åldersgrupp som för närvarande är undantagna från landets mobilisering.

Videoklippet framhåller att den som skriver på ett militärkontrakt får en miljon hryvnia (ungefär 242 000 svenska kronor) – en summa som enligt videon räcker till att köpa 15 625 ostburgare på McDonald’s.

I filmen står en man utanför en McDonald’s-restaurang och ställer frågan ”Hur många ostburgare kan man köpa för 1 000 000 hryvnia?”, innan han presenterar siffran 15 625, baserat på ett pris på 64 hryvnia per ostburgare.

Strategin att använda snabbmat från McDonald’s som ett incitament har genererat starka reaktioner från bland andra den tidigare ukrainske diplomaten Andrey Telizhenko.

Han menar att strategin visar på desperation och brist på respekt för medborgarna i Ukraina.

Den som skulle falla för löftet om 15 625 cheeseburgare kommer ändå inte att få de pengarna, säger han, och pekar på att många soldater inte överlever länge nog för att kunna använda pengarna.

Kreativ desperation

Kritiken förstärks av sociala medier, där användare uttrycker både förvåning och ilska. Många kallar kampanjen bisarr och olämplig, särskilt med tanke på den pågående konflikten med Ryssland.

Tidigare rapporter från bland andra Associated Press i januari 2025 visar att landet planerar reformer för att inkludera yngre åldersgrupper i rekryteringen, vilket videon ifråga tycks vara en del av.

Rekryteringskampanjen speglar också en bredare trend där Ukraina försöker nå yngre generationer genom sociala medier, men att använda ostburgare som lockbete under ett krig skapar en kontrast som många finner stötande.

Debatten belyser de problem Ukraina står inför i att balansera militära behov med folkets förtroende. Medan vissa ser videon som ett kreativt grepp för att nå unga, betraktar andra den som ett tecken på desperation i en tid av kris.

Det ukrainska försvarsministeriet har ännu inte kommenterat kritiken offentligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finlands president: ”Militarisera Ukraina till tänderna”

Kriget i Ukraina

publicerad 21 mars 2025
– av Redaktionen
Alexander Stubb och Nato-toppen Mark Rutte.

Finlands president Alexander Stubb har uppmanat Ukrainas finansiärer i Väst att förse landet med ännu mer vapen och ekonomiskt bistånd, och hävdar att detta kommer att avskräcka Ryssland.

Uttalandet gjordes kort efter ett möte med Volodymyr Zelenskyj i Helsingfors. Samtidigt pågår förhandlingar inom EU om att fördubbla unionens vapenbudget.

EU:s utrikespolitiska chef, Kaja Kallas, hade tidigare presenterat en plan för att öka EU:s finansiering till Ukraina från 20 miljarder euro under 2024 till 40 miljarder euro i år. I en kommentar till den italienska tidningen La Stampa medgav hon dock att hon mött motstånd från Italien, Frankrike, Spanien och Portugal. Enligt tidningen har en övre gräns på 5 miljarder euro istället fastställts för donationerna.

Stubb uttalade sig till den politiskt orienterade tidningen Politico på onsdagen och hävdade då att en ”avskräckning – som bygger på att militarisera Ukraina till tänderna” skulle vara det mest effektiva sättet att avsluta kriget.

Finlands president beklagade att Kallas inte lyckats samla stöd för sin plan och hoppades att EU:s stats- och regeringschefer skulle kunna rädda stödpaketet.

– Det är nu mycket viktigt att sända ett budskap från Europa om att det militära, politiska och ekonomiska stödet fortsätter, framhöll han. Han betonade även att sanktionerna mot Ryssland måste skärpas samtidigt som landets frysta tillgångar enligt Stubb bör beslagtas för att öka pressen på landet.

Vapenvila förhandlas

Vidare betonade Stubb att han stödjer ett eventuellt ukrainskt medlemskap i både EU och militärpakten Nato. Det sistnämnda har dock Trump-administrationen uteslutit.

Moskva har konsekvent fördömt Natos utvidgning österut och betraktar alliansen som ett hot mot Rysslands nationella säkerhet. President Vladimir Putin och andra höga tjänstemän har upprepade gånger hävdat att ambitionen att inkludera Ukraina i Nato var en av de främsta drivkrafterna bakom kriget 2022.

Stubbs uttalanden kommer mitt i förhandlingar om ett 30-dagars eldupphör, föreslaget av USA:s president Donald Trump, med målet att stoppa långdistansattacker mot energiinfrastruktur från båda sidor. En ny samtalsrunda mellan ryska och amerikanska delegationer är planerad till den 24 mars i den saudiarabiska staden Jeddah.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Här är Putins krav för vapenvila

Kriget i Ukraina

publicerad 17 mars 2025
– av Redaktionen
Vladimir Putin vill inte se en tillfällig paus som används av Ukraina för att mobilisera fler soldater och nya vapenleveranser.

Nyligen bekräftade Vladimir Putin att Moskva är redo att diskutera en vapenvila – men att villkoren först måste klargöras och en rad frågor besvaras

Presidenten betonar att Moskva inte är intresserade av några kortsiktiga pauser i kriget utan strävar efter en varaktig och långsiktig fredsuppgörelse.

Bakgrunden är att Washington och Kiev kom överens om ett förslag om en 30 dagar lång tillfällig vapenvila efter ett möte i Saudiarabien under förra veckan. Även om Putin i grunden uppger att han vill få slut på kriget, är han tydlig med att ett antal frågetecken måste besvaras innan Ryssland är redo att underteckna ett avtal om eldupphör.

Han poängterar särskilt att Moskva inte tänker godkänna en tillfällig paus i kriget om denna utnyttjas för att på nytt stärka och leverera nya vapen till den idag försvagade ukrainska armén.

Nya Dagbladet publicerar här nedan den ryske presidentens svar i sin helhet:

Innan jag går in på hur jag ser på Ukrainas beredskap för ett eldupphör vill jag börja med att tacka USA:s president Donald Trump för att han ägnar så stor uppmärksamhet åt att lösa konflikten i Ukraina.

Vi har alla tillräckligt med problem att ta itu med. Men många statschefer, Folkrepubliken Kinas president, Indiens premiärminister, Brasiliens och Sydafrikas presidenter ägnar mycket tid åt att hantera denna fråga. Vi är tacksamma mot dem alla, eftersom detta syftar till att uppnå ett ädelt mål, ett mål att stoppa fientligheterna och förlusten av människoliv.

För det andra instämmer vi i förslagen om att upphöra med fientligheterna. Men vår ståndpunkt är att detta eldupphör bör leda till en långsiktig fred och undanröja de ursprungliga orsakerna till denna kris.

Nu till Ukrainas beredvillighet att upphöra med fientligheterna. På ytan kan det se ut som ett beslut som Ukraina har fattat efter påtryckningar från USA. I själva verket är jag helt övertygad om att den ukrainska sidan borde ha insisterat på detta (eldupphör) från amerikanerna baserat på hur situationen (vid frontlinjen) utvecklas, realiteterna på marken, och hur utvecklar det sig?

Många av er vet säkert att jag i går var i Kurskregionen och lyssnade på rapporterna från chefen för generalstaben, befälhavaren för gruppen ”Nord” och hans ställföreträdare om situationen vid gränsen, särskilt i inringningsområdet i Kurskregionen.

Vad är det som händer där? Situationen där är helt under vår kontroll, och den grupp av styrkor som invaderade vårt territorium är helt isolerad och under vår fullständiga kontroll.

Befälet över de ukrainska trupperna i denna zon är förlorat, och om ukrainska militärer i de första skedena, bokstavligen för en vecka eller två sedan, försökte ta sig därifrån i stora grupper, är det idag omöjligt. De försöker ta sig därifrån i mycket små grupper, två eller tre personer, eftersom allt är under vår fulla eldkontroll. Utrustningen är helt övergiven. Det är omöjligt att evakuera den. Den kommer att stanna kvar där. Detta är redan garanterat.

Om det under de kommande dagarna blir en fysisk blockad, då kommer ingen att kunna lämna överhuvudtaget. Det kommer bara att finnas två sätt. Att ge upp eller dö, och under dessa förhållanden tror jag att det skulle vara mycket positivt för den ukrainska sidan att uppnå en vapenvila i minst 30 dagar, och vi är för det. Men det finns nyanser. Vilka är de? För det första, vad ska vi göra med den här inringningsstyrkan i Kurskregionen?

Om vi slutar slåss i 30 dagar, vad betyder det? Att alla som är där kommer att ge sig av utan strid? Ska vi låta dem gå efter att de begått massbrott mot civila? Eller kommer det ukrainska ledarskapet att beordra dem att lägga ner sina vapen. Helt enkelt kapitulera. Hur kommer detta att fungera? Det är inte klart.

Hur kommer andra frågor att lösas på alla kontaktlinjer? Det här är nästan 2 000 kilometer. Som ni vet avancerar de ryska trupperna längs nästan hela fronten, och det pågår militära operationer för att omringa ganska stora grupper av fiendestyrkor.

Dessa 30 dagar – hur kommer de att användas? För att fortsätta tvångsmobiliseringen i Ukraina? För att få mer vapenleveranser? För att utbilda nyligen mobiliserade enheter? Eller kommer inget av detta att ske?

Hur kommer frågorna om kontroll och verifiering att lösas? Hur kan vi vara säkra på att inget sådant här kommer att hända? Hur kommer kontrollen att organiseras?

Jag hoppas att alla förstår detta på en nivå som bygger på sunt förnuft. Detta är alla allvarliga frågor. Vem kommer att ge order om att stoppa fientligheterna, och vad är priset för dessa order? Kan ni föreställa er det? Nästan 2.000 kilometer. Vem kommer att avgöra var och vem som bröt det potentiella eldupphöret? Vem kommer att få skulden?

Allt detta är frågor som kräver en grundlig undersökning från båda sidor.

Därför är idén i sig rätt, och vi stöder den verkligen. Men det finns frågor som vi måste diskutera. Jag tror att vi måste arbeta med våra amerikanska partner. Kanske kommer jag att tala med president Trump. Men vi stöder tanken på att avsluta denna konflikt med fredliga medel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Europa rustar för krig”

Kriget i Ukraina

EU-ledarna väljer medvetet att skuldsätta våra barnbarn för att fortsätta kriget i Ukraina. Samtidigt hävdar Bryssel och systemmedia felaktigt att det är Ryssland som bär skuld till EU:s ekonomiska problem. Det skriver Josef Csiba.

publicerad 17 mars 2025
Ursula von der Leyen vill att EU-länderna satsar ytterligare cirka 9000 miljarder kronor på militär upprustning.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

De tjugosju EU-ländernas företrädare har vid ett snabbinkallat toppmöte i Bryssel fattat beslutet om att EU minsann inte ska låta Putin och Trump utan deras deltagande avgöra Ukrainas öde. Ifall USA inte längre vill stödja Ukraina ska EU länderna tillsammans fortsatta strida mot Ryssland så länge – tills en rättvis och säker fred kan uppnås.

Problemet är bara att EU varken har tillräckligt med vapen, soldater eller pengar för att genomföra sina vansinniga planer, därför har de tjugosju länderna tillsammans också har enats om att skuldsätta våra barn och barnbarn genom att gemensamt ta upp ett lån på 800 miljarder euro för ändamålet. Enligt Ursula von der Leyen är Ryssland och Putin en aggressor och måste besegras för varje pris. I paketet ingår också ett stöd till Ukraina på cirka ytterligare 100 miljarder euro, något som däremot Ungerns premiärminister Viktor Orbán använde sitt veto mot. Min personliga uppfattning är dock att Ursula von der Leyen till slut kommer att hitta någon lösning för att gäcka Orbáns veto.

Men om vi tar en blick tillbaka i historien kan man se att det inte var Ryssland, utan alltid något europeiskt land (Tyskland, Frankrike), som har anfallit Ryssland och inte tvärtom!

Någon kommer nu säkert att påpeka att det var Ryssland som startade kriget i Ukraina. Kanske kan man tolka det så, men kriget är först och främst ett krig mellan Ryssland och USA i Ukraina, framprovocerat av USA och kunde ha slutat för länge sedan om inte EU hade tagit över USA:s roll. En roll där man finansierat ett krig som för länge sedan är avgjort och i fortsättningen bara leder till fortsatt dödande och lidande för det ukrainska folket, vilket EU:s ledare vägrar att inse.

Enligt Ursula von der Leyen, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson med flera är det nödvändigt att fortsätta kriga tills en rättvis fred uppnås i Ukraina. Det låter som skolbarn som har missat sina historielektioner, för hittills i historien har inget krig slutat med rättvis fred, utan alltid var den segrande makten som bestämde fredsvillkoren. Ukraina är inget undantag, för i nuläget är det väl ingen som tror (förutom kanske Ursula och vår statsminister) att det blir Ryssland som ska dra det kortaste strået?

Men att återgå till frågan om att satsa 800 miljarder euro på upprustning av Europas arméer, eller ännu värre – en gemensamt armé för hela EU, som Ursula och hennes kamrater drömmer om. Har höjdarna i Bryssel tänkt på vad följden blir ifall även den tilltänkta fienden som ett naturligt svar på EU:s upprustningsbehov också kommer att satsa lika mycket pengar på sitt försvar. Blir EU militärt överlägsna då, eller blir vi bara ännu fattigare och har endast bidragit till en upprustningsspiral som ingen vet hur det kan sluta?

Tyskland har dessutom fått lov att ytterligare öka sin statsskuld (i strid mot alla idag gällande EU regler) med femhundra miljarder euro för att förstärka sitt arme och förbättra infrastrukturen i landet.

Att låta Tyskland beväpna sig igen, som det ingår i Ursulas planer, kan vara lika farligt för Europa nu som det var före andra världskriget vilket vi alla vet hur det slutade. Tysklands nuvarande ledare Scholtz, Merkel och blivande kansler i Tyskland Mertz, är lika opålitliga och farliga för Europa speciellt om de kommer att känna sig tillräckligt starka militärt som deras företrädare före första och andra världskriget.

Frankrikes president, Emanuel Macron, är minst lika opålitlig som sina kamrater i Tyskland, då han öppet hotar Ryssland med sina mestadels obrukbara kärnvapenladdningar, vilka har saknat allt underhåll i åratal i brist på resurser, och helst vill avdunsta om han bara hör ordet ”Waterloo”.

För att sammanfatta det hela, det är inte Ryssland eller Putin som är orsaken till EU:s alla problem med finanser, demokratin, försvaret med mera som propagandamaskinen från Bryssel och SVT vill inbilla oss, utan våra egna politiker i Bryssel och Stockholm. Det är bra att hålla i minnet till nästa val, ifall kollapsen i Bryssel och Stockholm inte inträffar långt dessförinnan.

 

Josef Csiba

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.

Send this to a friend