MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 11 juli 2025

fredag 11 juli 2025

Zelenskyj: Redo att samtala med Putin

Kriget i Ukraina

publicerad 7 februari 2025
– av Isac Boman
Vladimir Putin har också öppnat upp för förhandlingar med Kiev.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ukrainas ledare, Volodymyr Zelenskyj, säger sig vara redo att sitta vid förhandlingsbordet och samtala med Rysslands president Vladimir Putin om det är det enda sättet att skapa fred i Ukraina.

Zelenskyj är dock noga med att betona att han fortsatt betraktar Putin ”som en fiende” och ”mördare” – men att det viktigaste nu är att snabbt få slut på kriget.

I en längre intervju med den brittiske journalisten Piers Morgan, som publicerades i veckan, bekräftade Ukrainas president att han har övergett sin tidigare ståndpunkt om att inte ge upp något territorium till Ryssland och att fokus nu ligger på att få slut på kriget.

– I dag kan vi inte återta alla våra territorier. Vi är ett förnuftigt folk. Vi kan inte offra miljontals av våra medborgare för en utgång som är oviss.

Han uppger också att han är redo att förhandla med Ryssland och Putin – något som tidigare avfärdats som otänkbart.

– Om detta är det enda sätt på vilket vi kan skapa fred för Ukrainas medborgare och inte förlora fler liv, då kommer vi naturligtvis att fortsätta med ett möte som omfattar dessa fyra parter (Ukraina, Ryssland, USA och Europa).

– Uppriktigt sagt, vilken skillnad gör det hur jag personligen känner för honom? (Putin) Jag kommer fortfarande inte att se honom i ett positivt ljus. Jag ser honom som en fiende. Och ärligt talat tror jag att han också ser mig som en fiende. Det är allt.

Kräver säkerhetsgarantier

Zelenskyj hävdar att Putin är ”en mördare och en terrorist” men säger sig ändå vara redo att sätta sig vid förhandlingsbordet om hans allierade kräver detta.

– Att överhuvudtaget tala med Putin – ett samtal med den här mördaren – är redan det en kompromiss. Jag är övertygad om att en dialog med honom redan är en kompromiss för hela den civiliserade världen. Utöver det måste alla hålla sig starka – fortsätta stödja Ukraina och inte förråda Ukraina, vädjar han.

Ukrainas ledare pekar på att Donald Trump vill se resultat och hoppas att krigets aktiva fas snart kan vara slut – men betonar också att man vill ha starka säkerhetsgarantier för att undvika att det blossar upp på nytt.

– Ska vi inte tänka på våra barnbarn? Om ryssarna bestämmer sig för att komma tillbaka om 10 eller 20 år, är inte det en risk?

”Nato innebär garantier”

Lösningen är enligt presidenten att Ukraina mycket snabbt beviljas medlemskap i Nato – men det är inte tillräckligt. Ukraina måste också med hjälp av sina allierade bygga upp ”den största professionella armén i Europa”.

– Nato innebär garantier. Det gör en ny rysk invasion högst osannolik. Nato är också en garanti för Nato-medlemmarna själva – Ukraina kommer att stärka alliansen med hundratusentals välutbildade trupper, vilket gör Nato ännu starkare. Det är viktigt för alla, och Nato är till och med en garanti för ryssarna: det garanterar att Ukraina med tiden inte kommer att föra krig mot dem utan kommer att lösa alla frågor diplomatiskt.

Natosoldater under övning. Foto: Nato/CC BY-NC-ND 2.0

Att Ukraina skulle beviljas medlemskap i den USA-ledda militärpakten betraktas dock i praktiken som ytterst osannolikt av många bedömare – och i ett sådant scenario behöver man enligt Zelenskyj ”en miljon man stark armé – som ett minimum”. En sådan satsning betraktas dock som mycket kostsam.

”Ge oss kärnvapen”

Om ett Ukrainskt Natomedlemskap förblir en avlägsen dröm som inte ser ut att förverkligas de närmaste åren föreslår Zelenskyj ytterligare en lösning – nämligen att Ukrainas allierade delar med sig av sina kärnvapen till Kiev.

– Vad kommer att skydda oss från denna ondska? Hela den här tiden, eller längs hela den här vägen, vilket stödpaket kommer det att vara? Vilka missiler? Kommer vi att få tillbaka våra kärnvapen? Låt oss få tillbaka våra kärnvapen, kräver han.

När Sovjetunionen föll ärvde Ukraina cirka 1700 kärnvapenspetsar, som dock förblev under Moskvas operativa kontroll och som också 1994 överlämnades till Ryssland i utbyte mot säkerhetsgarantier. Det är dessa kärnvapen Zelenskyj nu vill ha tillbaka och beskriver som ”sina”.

– Ge oss tillbaka kärnvapen, ge oss missilsystem. Hjälp oss att finansiera en armé på en miljon man, placera ut era trupper i de områden i vårt land där vi vill stabilisera situationen, upprepar presidenten.

Att överlämna de sovjetiska kärnvapnen var ett ödesdigert misstag, enligt Zelenskyj. Foto: George Chernilevsky

”Förtjänar en rättvis fred”

Om Ukraina inte lämnat över de sovjetiska kärnvapnen på 1990-talet hade Putin heller aldrig vågat anfalla, menar Zelenskyj, som anser att det beslutet i praktiken innebar att Ukraina lämnades helt utan skydd – utan att man fick något av värde i utbyte.

– Det var våra säkerhetsgarantier. Utan tvekan var det på grund av dem som han invaderade. De borde ha utväxlats, och om vi skulle ge upp kärnvapen skulle det ha kunnat diskuteras De borde ha bytts ut mot Natomedlemskap, de borde ha bytts ut mot Nato-vapen. Vi började inte ens få Nato-vapen, förrän efter invasionen.

Intervjun avslutas med att Zelenskyj betonar att fokus nu måste läggas på att inte bara avsluta kriget – utan att säkerställa att det inte återupptas igen.

– Jag tror att det skulle vara oerhört svårt för oss att stå emot ett nytt krig om det skulle komma tillbaka. Jag tror att det skulle vara oerhört svårt. Jag vill helt enkelt inte att det ukrainska folket ska behöva ställas inför ytterligare en sådan här utmaning.

– Vi förtjänar en rättvis fred. I dag är tidslinjen och styrkan i dessa avtal beroende av president Trump, och de är beroende av oss, av vår dialog och av de påtryckningar som sätts på Putin. Jag tror att ju tidigare vi gör detta, desto lyckligare kommer människor att bli – överallt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordmånga civila dödsoffer i Ukraina under juni

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 16:12
– av Markus Andersson
Antalet civila dödsoffer fortsätter att stiga på båda sidorna i Ukrainakriget. På bilden offer för en rysk beskjutning mot Charkov-området i nordöstra Ukraina i juni i år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet civila dödsoffer i Ukraina nådde under juni 2025 sin högsta nivå sedan 2022, enligt en ny rapport från FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter i landet. Minst 232 civila dödades och 1 343 skadades under månaden – siffror som vittnar om en dramatisk eskalering av hur kriget drabbar civilbefolkningen.

FN-rapporten visar att Ryssland genomförde 10 gånger fler missilattacker under juni 2025 jämfört med samma månad året innan. Attackerna drabbade 16 regioner i Ukraina, inklusive huvudstaden Kiev, och orsakade döda och skadade långt från frontlinjen.

”Civila i hela Ukraina står inför ett lidande som vi inte har sett på över tre år”, säger Danielle Bell, chef för FN:s övervakningsmission för mänskliga rättigheter i Ukraina.

Enligt rapporten orsakades nästan hälften av alla civila offer av missiler och flygbomber i tätbefolkade områden. Samtidigt fortsatte korträckviddiga drönarattacker att döda och skada civila nära frontlinjen.

Mål för de ryska attackerna

Baserat på rapporter från konflikten riktar sig ryska angrepp främst mot energiinfrastruktur som kraftverk, gaslager och elledningar. Ryssland har systematiskt attackerat Ukrainas energiförsörjning i ett försök att lamslå landet, med över 2 400 attacker mot energianläggningar sedan februari 2022.

Militära rekryteringscenter och andra strategiska mål har också varit föremål för ryska attacker. Det ryska försvarsministeriet motiverar ofta attackerna mot energi- och bränsleanläggningar med att dessa används av den ukrainska militären.

Trots att dessa anläggningar kan ha militär betydelse drabbas civilbefolkningen hårt när de attackeras. Civila offer uppstår både från direkta träffar och från spillror från nedskjutna missiler när det ukrainska luftvärnet försvarar sig.

Flera av de civila dödsfallen har skett i nattliga anfall mot huvudstaden Kiev, där angrepp tidigare varit ovanliga. Under massiva attacker under natten mot torsdagen mot Kiev-regionen som varade i nästan tio timmar använde de ryska styrkorna 397 Shahed-drönare och 18 missiler mot ukrainska mål. Minst två personer dödades och 22 skadades under den attacken mot Kiev.

Kvinna som blev offer för tung rysk bombning i nordöstra Ukraina den 7 juni i år.

Kraftig ökning under 2025

Det totala antalet civila dödsfall och skador under första halvåret 2025 är 6 754 personer, vilket är 54 procent mer jämfört med samma period 2024. Under de första sex månaderna av 2025 ökade antalet civila dödsfall med 17 procent och skador med 64 procent.

Sedan början kriget bröt ut den 24 februari 2022 har FN:s övervakningsuppdrag registrerat minst 13 580 civila dödsfall, inklusive 716 barn. Dessutom rapporterades 34 115 skadade civila, inklusive 2 173 barn.

FN:s övervakningsuppdrag varnar för att de verkliga siffrorna för civila offer kan vara betydligt högre än vad som rapporteras, med tanke på de utmaningar och den tid som krävs för adekvat verifiering av alla dödsfall och skador.

”Ingen plats i Ukraina är helt säker”

Danielle Bell från FN:s övervakningsuppdrag har tidigare varnat: ”Nästan hälften av de civila offren under de senaste tre månaderna har dött långt borta från frontlinjerna. Vi kan dra slutsatsen att ingen plats i Ukraina är helt säker”.

Ännu är ingen fred i sikte i den över tre år långa väpnade konflikten mellan Ryssland och Ukraina, som pågår med västlig inblandning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland tillåter utlänningar i militären

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 9:24
– av Redaktionen
Vladimir Putin med Serbiens president Aleksandar Vucic.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Icke-ryska medborgare kommer nu att få ta värvning i militären, enligt en ny lag som undertecknats av president Vladimir Putin.

Den statliga ryska nyhetsbyrån, Tass, rapporterar att den nya lagen möjliggör för statslösa personer och utlänningar att kunna teckna kontrakt och tjänstgöra i den ryska militären fram till slutet av mobiliseringsperioden, upphävandet av undantagstillståndet eller krigstillståndets upphörande i Ryssland.

Lagen uppges ha påskyndats ”för att vidta brådskande ytterligare åtgärder för att återbesätta Ryska federationens väpnade styrkor”, heter det i förklaringen till lagdokumentet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Slovakien uppmanar Väst att föra dialog med Ryssland

Det nya kalla kriget

publicerad 2 juli 2025
– av Isac Boman
Juraj Blanar menar att ledarna i Väst måste använda diplomati och dialog för att få slut på kriget.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Slovakiens utrikesminister Juraj Blanar bedömer att kriget i Ukraina inte kan avgöras på slagfältet. Istället uppmanar han västvärlden att söka en fredlig lösning genom direkt dialog med Ryssland – och varnar för att fortsatta spänningar kan leda till ett katastrofalt storkrig mellan Nato och Moskva.

– Vi vill inte att ett krig mellan Ryssland och Nato bryter ut, för det skulle vara det tredje världskriget. Vi vill att konflikten ska lösas fredligt, sade Blanar under ett diskussionsprogram i den slovakiska public service-kanalen STVR i söndags.

Blanar betonade vikten av diplomati och efterlyste en återgång till ”respekt för internationell rätt”. Han föreslog även att västvärlden bör söka vägar till förnyad kontakt med Moskva – ”och kanske till och med förlåta allt som har hänt”.

Slovakien har, i likhet med Ungern, konsekvent drivit på för en nedtrappning av konflikten och motsatt sig ytterligare EU-sanktioner mot Ryssland.

Landets president, Peter Pellegrini, har även uppmanat EU:s medlemsstater att återuppta direkta samtal med Moskva och samtidigt avvisat kraven på en snabb militär upprustning inom Nato, med argumentet att försvarsutgifterna bör spegla varje lands egna prioriteringar – snarare än en oro för Ryssland.

Ryssland kräver ukrainsk neutralitet

Från ryskt håll har man fördömt det USA-ledda blockets beslut i förra veckan om att medlemsländerna bör höja sina försvarsbudgetar till 5 procent av BNP – en åtgärd som enligt Nato ska avskräcka det ”långsiktiga hotet från Ryssland mot den euro-atlantiska säkerheten”.

Kreml har i sin tur upprepat att man inte har några intentioner att attackera något Nato-land och har kallat anklagelserna ”nonsens” – en skrämseltaktik som, enligt Moskva, används av Väst för att legitimera ökade försvarsanslag.

Moskva uppger att man vill nå en diplomatisk lösning på Ukrainakriget, och president Vladimir Putin har sagt att ett varaktigt avtal måste inkludera ett erkännande av den faktiska situationen ”på marken”, samt ukrainsk neutralitet.

Enligt Putin hålls kontakter mellan Moskva och Kiev om en möjlig tredje omgång fredsförhandlingar. Tidigare samtal har hållits i Turkiet, där parterna utbytt utkast till fredsförslag och genomfört flera fångutväxlingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Majoritet av ukrainare vill se fred genom kompromiss

Kriget i Ukraina

publicerad 1 juli 2025
– av Redaktionen
Tidigare påstods det ofta att Ryssland skulle besegras på slagfältet - idag är bilden en annan och allt fler röster förespråkar fred genom förhandlingar istället.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

91 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En majoritet av Ukrainas befolkning uppger nu att de är beredda att acceptera kompromisser eller göra eftergifter för att få ett slut på kriget med Ryssland.

Det visar en ny opinionsundersökning genomförd av den ukrainska tankesmedjan Janus Institute for Strategic Studies and Forecasts, opinionsinstitutet SOCIS Centre for Social and Marketing Research och publikationen Barometer of Public Opinion, som sammanställer och sprider opinionsdata.

Enligt undersökningen stödjer nu 55,7 procent av de tillfrågade en lösning genom kompromiss med medverkan av internationella ledare. Ytterligare 16,6 procent förespråkar en tillfällig frysning av kriget, med ett vapenstillestånd längs den nuvarande kontaktlinjen.

Foto: faksimil/socis.kiev.ua

Sammantaget innebär detta att över 70 procent av respondenterna är öppna för någon form av uppgörelse eller paus i stridigheterna.

Samtidigt vill 12,8 procent fortsätta kriget tills Ukrainas gränser från 1991 återställs, medan 8,6 procent uppger att de föredrar fortsatt kamp tills gränserna från den 23 februari 2022 – dagen innan den ryska invasionen inleddes – är återställda.

1,2 procent valde ett annat alternativ och 5 procent av de tillfrågade vägrade att svara eller kunde inte ta ställning.

Foto: faksimil/socis.kiev.ua

Undersökningen visar också att 57,6 procent anser att val bör hållas i Ukraina om fredsförhandlingar med Ryssland leder till ett tillfälligt upphörande av stridigheterna och ett slut på krigstillståndet.

Opinionsundersökningen genomfördes 6–11 juni 2025 och omfattade 2 000 respondenter i åldern 18 år och äldre som intervjuades personligen över hela Ukraina. Undersökningen inkluderade inte invånare i tillfälligt ockuperade områden eller i områden där aktiva strider pågick vid tidpunkten för datainsamlingen. Den statistiska felmarginalen anges till ±2,6 procent.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.