Annons:

Zelenskyj: Redo att samtala med Putin

Kriget i Ukraina

Publicerad februari 7, 2025 – av Isac Boman
Vladimir Putin har också öppnat upp för förhandlingar med Kiev.

Ukrainas ledare, Volodymyr Zelenskyj, säger sig vara redo att sitta vid förhandlingsbordet och samtala med Rysslands president Vladimir Putin om det är det enda sättet att skapa fred i Ukraina.

Zelenskyj är dock noga med att betona att han fortsatt betraktar Putin ”som en fiende” och "mördare" – men att det viktigaste nu är att snabbt få slut på kriget.

I en längre intervju med den brittiske journalisten Piers Morgan, som publicerades i veckan, bekräftade Ukrainas president att han har övergett sin tidigare ståndpunkt om att inte ge upp något territorium till Ryssland och att fokus nu ligger på att få slut på kriget.

– I dag kan vi inte återta alla våra territorier. Vi är ett förnuftigt folk. Vi kan inte offra miljontals av våra medborgare för en utgång som är oviss.

Annons:

Han uppger också att han är redo att förhandla med Ryssland och Putin – något som tidigare avfärdats som otänkbart.

– Om detta är det enda sätt på vilket vi kan skapa fred för Ukrainas medborgare och inte förlora fler liv, då kommer vi naturligtvis att fortsätta med ett möte som omfattar dessa fyra parter (Ukraina, Ryssland, USA och Europa).

– Uppriktigt sagt, vilken skillnad gör det hur jag personligen känner för honom? (Putin) Jag kommer fortfarande inte att se honom i ett positivt ljus. Jag ser honom som en fiende. Och ärligt talat tror jag att han också ser mig som en fiende. Det är allt.

Kräver säkerhetsgarantier

Zelenskyj hävdar att Putin är ”en mördare och en terrorist” men säger sig ändå vara redo att sätta sig vid förhandlingsbordet om hans allierade kräver detta.

– Att överhuvudtaget tala med Putin - ett samtal med den här mördaren - är redan det en kompromiss. Jag är övertygad om att en dialog med honom redan är en kompromiss för hela den civiliserade världen. Utöver det måste alla hålla sig starka – fortsätta stödja Ukraina och inte förråda Ukraina, vädjar han.

Ukrainas ledare pekar på att Donald Trump vill se resultat och hoppas att krigets aktiva fas snart kan vara slut – men betonar också att man vill ha starka säkerhetsgarantier för att undvika att det blossar upp på nytt.

– Ska vi inte tänka på våra barnbarn? Om ryssarna bestämmer sig för att komma tillbaka om 10 eller 20 år, är inte det en risk?

"Nato innebär garantier"

Lösningen är enligt presidenten att Ukraina mycket snabbt beviljas medlemskap i Nato – men det är inte tillräckligt. Ukraina måste också med hjälp av sina allierade bygga upp ”den största professionella armén i Europa”.

– Nato innebär garantier. Det gör en ny rysk invasion högst osannolik. Nato är också en garanti för Nato-medlemmarna själva - Ukraina kommer att stärka alliansen med hundratusentals välutbildade trupper, vilket gör Nato ännu starkare. Det är viktigt för alla, och Nato är till och med en garanti för ryssarna: det garanterar att Ukraina med tiden inte kommer att föra krig mot dem utan kommer att lösa alla frågor diplomatiskt.

Natosoldater under övning. Foto: Nato/CC BY-NC-ND 2.0

Att Ukraina skulle beviljas medlemskap i den USA-ledda militärpakten betraktas dock i praktiken som ytterst osannolikt av många bedömare – och i ett sådant scenario behöver man enligt Zelenskyj ”en miljon man stark armé – som ett minimum”. En sådan satsning betraktas dock som mycket kostsam.

"Ge oss kärnvapen"

Om ett Ukrainskt Natomedlemskap förblir en avlägsen dröm som inte ser ut att förverkligas de närmaste åren föreslår Zelenskyj ytterligare en lösning – nämligen att Ukrainas allierade delar med sig av sina kärnvapen till Kiev.

– Vad kommer att skydda oss från denna ondska? Hela den här tiden, eller längs hela den här vägen, vilket stödpaket kommer det att vara? Vilka missiler? Kommer vi att få tillbaka våra kärnvapen? Låt oss få tillbaka våra kärnvapen, kräver han.

När Sovjetunionen föll ärvde Ukraina cirka 1700 kärnvapenspetsar, som dock förblev under Moskvas operativa kontroll och som också 1994 överlämnades till Ryssland i utbyte mot säkerhetsgarantier. Det är dessa kärnvapen Zelenskyj nu vill ha tillbaka och beskriver som ”sina”.

– Ge oss tillbaka kärnvapen, ge oss missilsystem. Hjälp oss att finansiera en armé på en miljon man, placera ut era trupper i de områden i vårt land där vi vill stabilisera situationen, upprepar presidenten.

Att överlämna de sovjetiska kärnvapnen var ett ödesdigert misstag, enligt Zelenskyj. Foto: George Chernilevsky

"Förtjänar en rättvis fred"

Om Ukraina inte lämnat över de sovjetiska kärnvapnen på 1990-talet hade Putin heller aldrig vågat anfalla, menar Zelenskyj, som anser att det beslutet i praktiken innebar att Ukraina lämnades helt utan skydd – utan att man fick något av värde i utbyte.

– Det var våra säkerhetsgarantier. Utan tvekan var det på grund av dem som han invaderade. De borde ha utväxlats, och om vi skulle ge upp kärnvapen skulle det ha kunnat diskuteras De borde ha bytts ut mot Natomedlemskap, de borde ha bytts ut mot Nato-vapen. Vi började inte ens få Nato-vapen, förrän efter invasionen.

Intervjun avslutas med att Zelenskyj betonar att fokus nu måste läggas på att inte bara avsluta kriget – utan att säkerställa att det inte återupptas igen.

– Jag tror att det skulle vara oerhört svårt för oss att stå emot ett nytt krig om det skulle komma tillbaka. Jag tror att det skulle vara oerhört svårt. Jag vill helt enkelt inte att det ukrainska folket ska behöva ställas inför ytterligare en sådan här utmaning.

– Vi förtjänar en rättvis fred. I dag är tidslinjen och styrkan i dessa avtal beroende av president Trump, och de är beroende av oss, av vår dialog och av de påtryckningar som sätts på Putin. Jag tror att ju tidigare vi gör detta, desto lyckligare kommer människor att bli - överallt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Halva Ukraina utan ström efter nattens drönar- och robotanfall

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 14:12 – av Emil Fjellstedt
Brinnande byggnad och rökpelare efter nattliga anfall mot Ukraina.
Natten till tisdagen brann byggnader i flera ukrainska städer efter drönar- och robotanfall.

Ryssland angrep Ukraina med hundratals drönare och tiotals robotar under natten till tisdagen. Rapporter talar om omkring 300 drönare och om strömavbrott i upp till halva landet.

Nattens anfall kommer efter den ukrainska drönarsvärmen mot Moskva på valdagen, då tre civila dödades i Moskvaregionen.

Källor uppger att anfallet gick mot Kiev, Odesa-regionen, Zaporizjzja, Pavlohrad, Kremenchuk och Dnipro. Vanliga drönare sattes in mot Kiev och Odesa. Jetdrivna drönare gick främst mot Dnipro. Kryssningsrobotar och ballistiska robotar användes mot Kremenchuk, och robotar av typen Banderol mot både Dnipro och Kremenchuks oljeraffinaderi. Spaning över västra Ukraina beskrivs som förberedelse för nästa våg.

Lager och industri

I Odesa-regionen träffades ett lagerkomplex vid Usatove för tredje gången. Rapporter beskriver en stor brand, med tjock svart rök, efter en träff med en jetdriven drönare mot ett lager i utkanten av Odesa. Satellitbilder ska ha visat en kraftig brand av samma slag som vid tidigare träffar mot anläggningen.

I Dnipro registrerades en stor brand i stadens sydvästra industriområde efter flera drönare och en ballistisk robot. Rapporter bedömer att anläggningarna inte kan användas under lång tid. Runt Kremenchuks raffinaderi hördes explosioner, men på morgonen fanns ännu inga bilder av brand där. En ballistisk träff noterades också i staden, utan närmare uppgifter om förstörelsen.

Strömavbrott

Konsekvensen som lyfts är elnätet. I Tjernihiv ska omkring 100 000 invånare ha blivit utan ström. Avbrott uppges också ha börjat i Kiev, Mykolajiv och Sumy. Sammantaget beskrivs upp till hälften av Ukrainas territorium som drabbat, och avbrotten väntas fortsätta om anfallen gör det.

Rapporterna anger inte hur många som dödats. Regionala ukrainska uppgifter, där ingen annan information finns, talar om två döda och sex skadade i Dnipro, med sök under rasmassor vid ett träffat företag, och om ett femvåningshus i Kiev där 15 personer ska ha räddats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tre döda efter ukrainsk drönarsvärm mot Moskva under valdagen

Kriget i Ukraina

Publicerad september 21, 2026 – av Emil Fjellstedt
Splitbild: rök och eld vid ett raffinaderi till vänster, brinnande lägenheter i ett höghus till höger.
Brand vid Moskvaraffinaderiet och ett träffat flerbostadshus i regionen, ur videoklipp som spreds efter nattens angrepp.

Tre civila dödades i Moskvaregionen natten mot söndagen, när ukrainska drönare slog mot raffinaderi, bostadshus och lager. Enligt Moskva är det den största attacken mot huvudstaden under hela kriget – och den kom på sista dagen av det ryska parlamentsvalet.

Över 1 600 obemannade farkoster slogs tillbaka sedan lördagen, varav 450 på väg in mot Moskva, skrev borgmästare Sergej Sobyanin. Han kallade det den största och oöverträffade attacken mot staden.

Den oöverträffade attacken var uppenbart planerad för att störa valet. Fienden misslyckades, sade han.

Flera drönare nådde Moskvaraffinaderiet i Kapotnja. Ett objekt på området skadades, enligt borgmästaren, som uppger att ingen dog i själva staden. En farkost träffade också ett hus vid Orechovyjbulvarden.

I förorterna var följderna tyngre. Regionens guvernör Andrej Vorobjov uppgav att luftvärnet mellan klockan 03 och 05 slog ut 249 drönare i 17 kretsar.

Kvinna dödad – maken dog på sjukhus

I byn Sofyino i Ramenskoje träffade en drönare ett trevåningshus. En 44-årig kvinna dog och fem personer skadades, däribland två barn. Kvinnans man avled senare på sjukhus, meddelade Vorobjov. En 15-årig flicka och hennes 19-årige bror blev därmed föräldralösa.

I Orechovo-Zujevo dödades en äldre man i ett privat hus som rasade och fattade eld. I Ramenskoje evakuerades omkring 400 personer, varav 70 barn, från ett 21-våningshus efter att vrakdelar tänt taket. Tjugo bilar skadades.

I Kotelniki slog en drönare in i ett flerbostadshus och satte lägenheter i tre våningar i brand. Skador rapporterades också i Kolomna, Jegorjevsk, Ljubertsy, Lytkarino och Istra.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftade slagen och sade att ett nyckelföretag i rysk oljeindustri och en logistikplats träffats.

Det är miljarder dollar som håller krigsmaskinen igång, skrev han.

Moskva kallar slagen mot bostadshusen för terrorism och anklagar Kiev för att försöka störa ryssarnas röstning. Försvarsministeriet sade att armén kommer att fortsätta och intensifiera sina anfall mot militära mål i Kiev.

Valet i Moskva genomfördes ändå. Vallokalerna stängde som planerat under söndagskvällen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fico: Väst vill ha en ursäkt för storkrig mot Ryssland

Kriget i Ukraina

Publicerad september 18, 2026 – av Emil Fjellstedt
Robert Fico varnar för att väst söker en förevändning för krig mellan Nato och Ryssland.

Slovakiens premiärminister Robert Fico varnar för att väst redan letar efter en förevändning för ett stort krig mellan Nato och Ryssland. Han sade det under torsdagen, inför en resa till Ukraina, och avfärdade att Slovakien ska dras in i strid ”på grund av någon artikel 5”.

Jag är djupt oroad över att de bara letar efter en förevändning för en stor konflikt mellan Nato och Ryssland, skrev han på Facebook.

I ett tal vid öppnandet av läsåret i Prešov sade Fico att läget aldrig har varit så allvarligt och spänt när det gäller risken för ett paneuropeiskt krig. Han sade att politikers plikt är att tala om fred oftare än någonsin – och att fred inte är en fras.

Jag önskar inte att Slovakien ska vara en del av någon militär konflikt, sade han med hänvisning till Natos artikel 5, som gör ett väpnat angrepp mot ett medlemsland till ett angrepp mot alla.

Slovakien är Natomedlem och Fico sade att landet värdesätter samarbete och åtaganden. Som premiärminister ska han ändå göra allt för att Slovakien aldrig dras in i krig.

Ett drönarfel kan räcka

Det räcker att en drönare avsiktligt eller oavsiktligt träffar ett bostadshus i ett Natomedlemsland och dödar civila, så är vi där. Vi är på randen, och jag kan inte ens föreställa mig vad vi skulle göra i det här landet om det drogs in i krigsproblem, sade han.

Fico reste till Ukraina för möten med bland andra Volodymyr Zelenskyj och flera europeiska ledare, däribland Polens Donald Tusk. Efter ett V4-möte i Bratislava förra veckan sade han att han inte kunde sova när han lyssnat på vad de polska, ungerska, tjeckiska och irländska premiärministrarna sagt.

Håll tummarna för att de stora pojkarna i politiken, som jag kallar dem, tar sitt förnuft till fånga, för ibland har jag känslan av att de redan tappat greppet om vad som händer i världen, sade Fico.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Zelenskyjs tidigare pressekreterare nekades tillträde till Europaparlamentet

Kriget i Ukraina

Publicerad september 16, 2026 – av Emil Fjellstedt
Julija Mendel talar framför en samling mikrofoner utanför en byggnad i Kiev.
Julija Mendel vid en pressbriefing utanför presidentkansliet i Kiev den 3 juni 2019, samma dag som hon tillträdde som Volodymyr Zelenskyjs pressekreterare.

Julija Mendel, Volodymyr Zelenskyjs tidigare pressekreterare, nekades enligt egen uppgift under onsdagen tillträde till Europaparlamentet i Strasbourg – samma dag som hon skulle tala vid ett sidomöte om diplomati i stället för eskalering i kriget i Ukraina. Själv kopplar hon avvisningen till de personliga sanktioner Zelenskyj undertecknade tre dagar tidigare.

Sidomötet tillkännagavs av Alternativ för Tyskland (AfD) och var inplanerat till klockan 18. I centrum stod ett tal av Mendel om kriget i Ukraina och hur konflikten kan avslutas. Det var inget officiellt plenarärende.

Samma dag höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt State of the Union-tal i plenisalen. På eftermiddagen debatterade ledamöterna EU:s stöd till Ukraina.

På eftermiddagen skrev Mendel på X att hon nekats tillträde till Europaparlamentet på dagen för sitt tal, och att hon tillskriver det Zelenskyjs sanktioner. Europaparlamentet har inte bekräftat något skäl. Hon skrev samtidigt att talet ändå skulle hållas; om det genomfördes har inte kunnat verifieras.

Sanktioner tre dagar före talet

Den 13 september undertecknade Zelenskyj ukas nr 901/2026 om personliga sanktioner. Presidentkansliet namnger Mendel bland tio ryska och ukrainska personer som enligt Kiev sprider desinformation och rysk propaganda. Enligt ukrainska och internationella medier gäller restriktionerna i tio år och omfattar frysta tillgångar, förbud mot kapitalutförsel och indragna statliga utmärkelser. Hon är den enda ukrainska medborgaren på listan.

Mendel var Zelenskyjs pressekreterare 2019–2021 och har därefter blivit en av hans mer profilerade kritiker. Samma dag som dekretet skrev hon att sanktioner mot ukrainska medborgare är grundlagsstridiga och att Zelenskyj använder dem mot den som förespråkar fred.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.