Annons:
Annons:

Xi varnar Trump för stormaktsfällan

Den multipolära världen

Publicerad 15 maj 2026 – av Emil Fjellstedt
Kinas president Xi Jinping och USA:s president Donald Trump går sida vid sida under en välkomstceremoni i Peking.
Kinas president Xi Jinping håller välkomstceremoni för USA:s president Donald Trump utanför Folkets stora hall inför samtalen i Peking den 14 maj 2026.

När Donald Trump togs emot av Xi Jinping i Peking valde Kina att ge mötet en historisk inramning. Den kinesiske presidenten varnade för att USA och Kina står inför ett vägval: att skapa en ny modell för sina relationer – eller fastna i den så kallade Thukydidesfällan.

Donald Trumps statsbesök kulminerade i samtal med Xi Jinping i Folkets stora hall i Peking den 14 maj. Enligt Kinas utrikesministerium hölls mötet mot bakgrund av en ”turbulent” internationell situation och stora förändringar i den globala maktbalansen.

Xi Jinping vinkar och Donald Trump applåderar under en välkomstceremoni i Peking medan barn viftar med kinesiska och amerikanska flaggor.
Xi Jinping och Donald Trump vid välkomstceremonin utanför Folkets stora hall i Peking. Foto: Xie Huanchi/Xinhua

Xi Jinping sade att länderna har ett historiskt ansvar.

”Kan Kina och USA övervinna Thukydidesfällan och skapa en ny modell för sina relationer?”, frågade Xi enligt den officiella kinesiska sammanfattningen av samtalen.

Annons:

Begreppet Thukydidesfällan används inom internationell politik för att beskriva risken att en etablerad stormakt och en växande stormakt drivs mot konflikt. Det syftar på den antika maktkampen mellan Sparta och Aten, där Atens växande makt väckte fruktan i Sparta och bidrog till det peloponnesiska kriget.

För Peking var budskapet tydligt: relationen mellan USA och Kina behöver inte leda till en oundviklig konfrontation.

Xi sade att han var redo att tillsammans med Trump ”styra det stora skeppet” i relationen mellan länderna och göra 2026 till ett ”historiskt” år som öppnar ett nytt kapitel i de bilaterala förbindelserna.

Kina betonar strategisk stabilitet

Den kinesiska sidan lyfte särskilt fram vad Xi kallade en ny vision om en ”konstruktiv och strategiskt stabil relation” mellan Kina och USA. Enligt Peking innebär detta inte bara en frånvaro av konflikt, utan en relation där samarbete står i centrum, konkurrens hålls inom rimliga gränser och meningsskiljaktigheter förblir hanterbara.

”Att bygga en konstruktiv och strategiskt stabil relation mellan Kina och USA är inte bara tomma ord”, sade Xi enligt den officiella redogörelsen.

Kina betonade också handelns betydelse. Xi sade att de ekonomiska banden mellan länderna gynnar båda parter och att överläggningar på lika villkor är ”det enda rätta valet” vid motsättningar.

Enligt den kinesiska sammanfattningen hade ländernas handelsdelegationer nått ”generellt balanserade och positiva resultat” dagen före samtalen. Xi sade också att Kina ska fortsätta öppna sin marknad och välkomna fler amerikanska företag.

Amerikanska och kinesiska delegationer sitter mittemot varandra vid ett mötesbord i Peking.
De amerikanska och kinesiska delegationerna möts i Peking. Foto: Li Xiang/Xinhua

Trump, som hade med sig flera amerikanska företagsledare, talade varmt om sin relation till Xi. Han kallade den kinesiske presidenten en ”stor ledare” och sade att USA och Kina tillsammans kan göra ”många stora och goda saker” för båda länderna och världen.

Taiwan pekas ut som den största risken

Samtidigt varnade Xi för att Taiwanfrågan är den mest känsliga punkten i relationen. Enligt Kinas utrikesministerium sade han att frågan är ”den viktigaste” i relationen mellan länderna.

Om Taiwanfrågan hanteras rätt kan relationen förbli stabil, sade Xi. Annars riskerar länderna ”sammandrabbningar och till och med konflikter”, något som enligt Xi skulle kunna äventyra hela relationen.

Peking betraktar Taiwan som en del av Kina och motsätter sig varje steg mot formell självständighet. Xi beskrev enligt den kinesiska redogörelsen ”Taiwans självständighet” och fred över Taiwansundet som ”lika oförenliga som eld och vatten”.

USA har samtidigt länge försett Taiwan med militärt och politiskt stöd, även om Washington formellt inte erkänner ön som en självständig stat. Frågan är därför en av de mest känsliga punkterna i relationen.

Xi framställde därmed mötet som ett vägval för två stormakter: kontrollerad rivalitet eller en farligare utveckling där Taiwan, handel och säkerhet riskerar att dra relationen mot öppen konflikt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kina samlar APEC i Shenzhen – handel och AI på dagordningen

Den multipolära världen

Publicerad Idag 11:32 – av Emil Fjellstedt
Blomsterdekoration med skyltarna APEC China 2026 och Shenzhen China framför moderna byggnader i Shenzhen.
Shenzhen står värd för det 33:e APEC-ledarmötet den 18–19 november, då handel, AI och regionalt ekonomiskt samarbete står på dagordningen.

Ledarna för APEC:s 21 medlemsekonomier samlas på onsdag och torsdag i kinesiska Shenzhen för att diskutera digital handel, AI och snabbare tullhantering. Kina står värd för tredje gången. Tillsammans har medlemsekonomierna omkring tre miljarder invånare och stod 2025 för 61,6 procent av världens reala BNP.

Kinas utrikesministerium meddelade den 13 november att president Xi Jinping leder det 33:e ledarmötet den 18–19 november. Mötets tema är att bygga en gemenskap i Asien–Stillahavsområdet för gemensamt välstånd.

Redan på tisdagen inleds näringslivets toppmöte, APEC CEO Summit, där Xi håller huvudtalet. Han bjuder också de deltagande ledarna på välkomstbankett och håller bilaterala möten vid sidan av ledarmötet.

Deltagare framför scenen med texten APEC CEO Summit 2026 i en konferenssal i Shenzhen.
Över 2 000 företrädare för näringsliv och politik samlades i Shenzhen under tisdagen den 17 november för APEC CEO Summit 2026. Foto: Xinhua/Deng Hua.

Ledarveckan avslutar ett helt år som värdland. Under året har över 300 APEC-möten hållits i fler än tio kinesiska städer med omkring 10 000 deltagare, och ytterligare 10 000 väntas under själva ledarveckan, skriver APEC-sekretariatets chef Eduardo Pedrosa. Kina har under värdåret prioriterat öppenhet, innovation och samarbete.

Annons:

Ett forum sedan 1989

APEC grundades i Canberra 1989 av tolv ekonomier, som ett forum för ekonomiskt samarbete runt Stilla havet. Kina, Hongkong och Taiwan, som deltar under namnet Chinese Taipei, anslöt 1991, och sedan 1993 träffas ledarna varje år.

Sedan 1998 har forumet 21 medlemmar, bland dem USA, Ryssland, Japan, Sydkorea, Kanada, Mexiko och Australien. Målet är fri och öppen handel och investering samt ekonomiskt och tekniskt samarbete. Den långsiktiga kursen pekas ut i Putrajaya-visionen, som sträcker sig till 2040.

Kanadas premiärminister Mark Carney går på röda mattan framför flygplanet vid ankomsten till Shenzhen.
Kanadas premiärminister Mark Carney anlände till Shenzhen den 16 november för att delta i det 33:e APEC-ledarmötet. Foto: Xinhua/Xin Yuewei.

APEC fungerar annorlunda än många internationella organisationer. Besluten fattas med konsensus, åtagandena är frivilliga och ekonomierna kan samarbeta i olika takt. Pedrosa beskriver modellen som ett sätt för länder med olika förutsättningar att hitta gemensam mark.

Regionens ekonomi går in i mötet med medvind. APEC:s analysenhet höjer sin tillväxtprognos för i år till 3,4 procent, från tidigare 3,2 procent, tack vare teknikinvesteringar och halvledarexport. Nästa år väntas tillväxten mattas av till 3,1 procent, bland annat på grund av dyrare energi och fler handelshinder.

Kinas förslag ligger på bordet

Under helgen gick de högre tjänstemännen igenom det som ledarna ska ta ställning till. Flera av de tyngsta punkterna är fortfarande kinesiska förslag och inga fattade beslut, enligt APEC.

Det gäller ett ramverk för digitaliserad handel 2027–2030, ett uttalande om digital ekonomi och AI för människors välfärd och ett utkast om ett frihandelsområde för Asien–Stillahavsområdet, som är forumets långsiktiga mål. Kina föreslår också en ny plan för förbindelser fram till 2035. Den omfattar inte bara infrastruktur utan även regelverk, digitala system och människors rörlighet.

Ekonomierna har också under året stämt av hur långt samarbetet kommit fem år efter att Aotearoa-planen antogs 2021. AI-förslagen ska hjälpa ekonomierna att bygga upp den digitala infrastruktur och kompetens som krävs.

På tullsidan har arbetet kommit längre. En arbetsplan för ett kompetenscentrum för papperslös handel är redan godkänd, och samarbete pågår kring elektroniska fraktsedlar och AI i tullen.

Pedrosa lyfter fram vardagsnyttan. En last kan korsa ett hav på några dagar och sedan fastna i tullen på grund av krångliga procedurer och dokumentkrav. För mindre företag kan sådana förseningar avgöra om de växer eller går i konkurs.

— Jag hoppas att våra diskussioner i dag hjälper oss att överbrygga klyftorna ytterligare, nå bredare samförstånd och bidra till ett framgångsrikt och fruktbart ledarmöte, sade ambassadör Chen Xu, ordförande för årets tjänstemannamöten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya Dagbladet på plats när medier från 100 länder möttes i Fuzhou

Den multipolära världen

Uppdaterad 12 november 2026, Publicerad 12 november 2026 – av Emil Fjellstedt, Markus Andersson
Deltagare vid forumets blå entré i Fuzhou.
slide-1
previous arrowprevious arrow
next arrownext arrow
 

Nya Dagbladet deltog i Media Cooperation Forum i kinesiska Fuzhou, där medier och institutioner från 100 länder samlades för att öka samarbetet, från gemensamma reportage och journalistutbyten till film- och musikprojekt. Under forumet lanserades ett gemensamt initiativ för mediesamarbete över gränserna.

Forumet, i år under namnet 2026 Media Cooperation Forum on Belt and Road, öppnade den 3 november i Fuzhou i sydöstra Kinas Fujianprovins. Värdar var People's Daily och Fujians provinsregering. Tillsammans samlade de över 200 utländska representanter och 182 medier och institutioner.

Nya Dagbladet deltog på huvudforumet den 3 november och på Silk Road Civilization Development Forum dagen därpå. Vi var på plats för att dokumentera mötet och lanseringen av Fuzhou-initiativet, forumets gemensamma dokument om mediesamarbete.

Deltagare sitter i publiken under Silk Road Civilization Development Forum i Fuzhou.
Nya Dagbladets Emil Fjellstedt deltog i Silk Road Civilization Development Forum i Fuzhou. Foto: People's Daily.

Bland de europeiska medierna på plats fanns franska La Marseillaise och danska Copenhagen Post.

Annons:
Deltagare i foajén med forumets blå installation mellan rulltrapporna.
People's Daily och Fujians provinsregering stod värdar för forumet, som kombinerade mediesamtal med utställningar och gemensamma reportageresor. Foto: Nya Dagbladet.

Ett möte för världens redaktioner

Mötesserien startade 2014 och är knuten till Belt and Road-initiativet (BRI), ofta kallat den nya Sidenvägen. Kinas president Xi Jinping lanserade initiativet 2013 som ett paraply för samarbete om infrastruktur, handel och investeringar mellan Kina och andra länder. I praktiken handlar det om järnvägar, hamnar, vägar och energiförbindelser som ska knyta samman länder och marknader.

Namnet har två delar. Det ekonomiska bältet längs Sidenvägen står för förbindelserna över land, medan den maritima Sidenvägen står för sjövägarna, en idé som knyter an till de historiska handelsvägar som en gång utgick bland annat från Fuzhou.

Samarbetet stannar inte vid betong och stål. Initiativet omfattar också utbyte inom kultur, utbildning och medier, och det är där forumet i Fuzhou hör hemma. Mötet förde samman redaktioner som vill berätta om varandras länder snarare än att bygga hamnar.

Belt and Road ska inte förväxlas med Brics. BRI är en kinesiskt initierad samarbetsram för projekt och förbindelser, inte en grupp av stater. Brics är ett separat mellanstatligt forum där bland andra Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika samordnar sig politiskt och ekonomiskt. Att delta i BRI innebär alltså inte medlemskap i Brics, och forumet i Fuzhou var inget Brics-möte.

Fuzhou har en egen plats i Sidenvägens historia. Staden vid Minfloden har länge varit en knutpunkt för handel och kulturutbyte och räknas som en av den maritima Sidenvägens historiska utgångspunkter.

I Changle, i dag ett distrikt i Fuzhou, låg avseglingshamnen för Zheng Hes oceanexpeditioner mellan 1405 och 1433. Där samlades flottorna och väntade på gynnsam nordostmonsun innan de seglade mot Sydostasien, Indiska oceanen och Östafrika. Sjöfarten knöt samman folk och kulturer – en koppling som återkommer i forumets inriktning på internationellt utbyte.

Översiktskarta med Sidenvägens sjövägar i blått och landvägar i rött mellan Asien, Afrika och Europa.
Den maritima Sidenvägen knöt samman hamnar i Östasien och Sydostasien med Indien, Arabiska halvön och Östafrika. Sjövägarna visas i blått och landvägarna i rött. Karta: Splette med flera.

Årets tema var att söka gemensam förståelse och gemensamma mål längs Belt and Road. Programmet bestod av en öppningsceremoni, en utställning om samarbetets resultat och tre delforum. Ett av dem var ett medieseminarium mellan Kina, Japan, Sydkorea och det sydostasiatiska samarbetsförbundet ASEAN, ett annat civilisationsforumet där Nya Dagbladet deltog andra dagen.

Parallellt höll Belt and Road News Network, ett nätverk som samlar 327 medier från över hundra länder, sitt fjärde rådsmöte. Efter forumet väntade gemensamma reportageresor i Fujian och andra delar av Kina för kinesiska och utländska journalister.

Medier som brobyggare mellan folk

Förståelse och förtroende mellan folk är centrala mål i Fuzhou-initiativet. Vägen dit ska gå genom bland annat gemensamma intervjuer och reportage, journalistutbyten, informationsdelning och gemensam programproduktion. AI, grön utveckling, digital omställning och hälsa lyfts fram som framtidsområden.

Som grund för partnerskapen anger initiativet yrkesmässig hederlighet: att undvika subjektiv vinkling, känna igen och avvisa felaktig information samt rapportera balanserat och rättvist.

Saadia Sharif, marknadschef vid pakistanska Jang Media Group, beskrev förståelsen mellan länder som BRI:s viktigaste egenskap, med gemensamma mål och projekt som grogrund.

People's Dailys chef Yu Shaoliang beskrev hur Belt and Road har vuxit från ett kinesiskt projekt till ett globalt samarbete. Han lyfte partnerskap mellan medieorganisationer och medierna som en länk mellan folk och civilisationer.

Globala perspektiv behöver förankras i lokala berättelser, betonade Yu, och mediernas språk bör ta hänsyn till skilda kulturer och respektera mångfald.

Konferenssalen under Yu Shaoliangs anförande med talaren på två storbildsskärmar.
Yu Shaoliang betonade partnerskap mellan medier och betydelsen av att förena globala perspektiv med lokala berättelser. Foto: Nya Dagbladet.

Bencsik: Varor reser snabbare än förståelse

De mest konkreta förslagen kom dagen därpå från David Bencsik, kommunikationsdirektör vid ungerska Magyar Demokrata Media Group och tidigare stabschef vid Viktor Orbáns statsministerkansli.

Bencsik inledde med att berätta hur hans första Kinaresa, med Ungerns nationella delegation för tre år sedan, vände upp och ned på hans bild av landet. Mappen full av genomgångar och fakta blev oanvändbar inom några dagar.

— Varor färdas i dag snabbare än förståelse, sade han.

Ungern var det första EU-landet som tecknade ett avtal med Kina om Belt and Road-samarbete, och Bencsik avvisade tanken att öst och väst måste stå mot varandra. Den europeiska debatten om lån och geopolitik missar det han själv har sett, konstaterade han.

— Infrastruktur kan finansieras. Förtroende kan inte finansieras. Det kan bara förtjänas, ett möte i taget. Ett besök i Kina i taget, sade Bencsik.

Han lade sedan fram tre förslag. Det första gällde uttryckligen svenska journalister.

— För det första: utbyt journalister, inte bara pressmeddelanden. En ungersk eller en svensk reporter som tillbringar en månad på en kinesisk redaktion, och en kinesisk reporter i Budapest eller Stockholm, kommer att skriva annorlunda under resten av sina karriärer, sade han.

Det andra förslaget var direkta översättningar av varandras bästa artiklar, utan att ett tredje land tolkar åt läsarna. Det tredje var stipendier för journaliststudenter längs Belt and Road. Inget av förslagen kräver att alla är överens om allt, underströk han.

— En väg mäts i kilometer. Förståelse mäts i vänskaper. Låt oss bygga båda, avslutade Bencsik.

David Bencsik talar vid ett blått podium under Silk Road Civilization Development Forum i Fuzhou.
David Bencsik föreslog journalistutbyten, direkta översättningar och stipendier för unga journalister; i talet nämnde han uttryckligen Sverige och Stockholm. Foto: People's Daily.

Film och musik över språkgränserna

Utbytet gällde inte bara nyheter och reportage. Jiang Haiqing från den kinesiska mediekoncernen China Media Group, CMG, lyfte film och musik som vägar till förståelse mellan länder och pekade på kinesiska initiativ kopplade till Belt and Road.

Ett konkret exempel kom från Dana Rysmukhamedova vid kazakiska Kazinform. Hon lyfte musikprojektet Silk Way Star, som Kazakstans presidents tv- och radiokomplex och CMG kom överens om i Astana i juni 2025.

Projektet samlar sångare från Centralasien, Kaukasus och Kina i tävlingar, shower och en galakonsert. Sångerna framförs på flera språk och sänds på Silk Way och CGTN.

Dana Rysmukhamedovas anförande återges på forumets storbildsskärm.
Dana Rysmukhamedova lyfte musikprojektet Silk Way Star som exempel på kulturutbyte mellan Kazakstan och Kina. Foto: Nya Dagbladet.

Bör Sverige ansluta?

Dagarna i Fuzhou väcker frågan om vilka möjligheter Belt and Road-initiativet (BRI) skulle kunna erbjuda Sverige – inom handel, infrastruktur, kunskapsutbyte och kultur. Hundra länder satt i samma salar för att dela journalister, texter och erfarenheter. Den som avstår kan riskera en inskränkt horisont och att halka efter i kunskaps- och kulturutbyte.

När David Bencsik inför medier från hela världen nämner svenska reportrar och Stockholm vid namn står en dörr på glänt. Att låta bli att pröva den kan innebära en risk att vi isolerar oss i Europa, medan stora delar av världen bygger nya kontaktytor med varandra.

Utbytet är tänkt att vara ömsesidigt. Ingen i Fuzhou krävde enighet eller underordning. Tanken är att svenska journalister lär av andra och att andra lär av oss. Genom ömsesidiga utbyten kan vi få inblick i varandras samhällen och bredda de perspektiv som når läsarna.

Att delta i utbyten av det här slaget är inte detsamma som ett svenskt medlemskap i Brics, och Sveriges hållning till Brics och världens bredare vägval är en annan fråga. Utbyte av kultur och färdigheter borde vi däremot ha råd att pröva. Frågan är snarare om vi har råd att stå utanför.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Brics söker vägar runt dollarn inför toppmötet

Den multipolära världen

Publicerad 8 september 2026 – av Emil Fjellstedt
Lula da Silva, Xi Jinping, Cyril Ramaphosa, Narendra Modi och Sergej Lavrov står tillsammans framför en blå bakgrund vid ett Brics-toppmöte.
Brics-företrädare vid ett tidigare toppmöte.

Brics-länderna diskuterar konkreta betalningsalternativ till den amerikanska dollarn inför toppmötet i New Delhi 12–13 september. Fler avräkningar i nationella valutor och sammanlänkade betalningssystem ska pressa kostnaderna i handeln — men hittills handlar det om samtal och teknisk förberedelse, inte om fattade beslut.

Det är Indien som håller ordförandeskapet i gruppen och som driver frågan. Enligt en anonym källa i den indiska regeringen, som den ryska statliga nyhetsbyrån TASS citerar, pågår samtal om betalningar i nationella valutor och om plattformar för centralbankernas digitala valutor. Syftet uppges vara att sänka transaktionskostnaderna i den bilaterala handeln och att fördjupa samarbetet om handel och investeringar inom gruppen.

Källan är samtidigt tydlig med gränserna: mekanismerna beskrivs som ett komplement till de befintliga globala betalnings- och avräkningssystemen, inte som en ersättning. Diskussionerna sägs inte vara riktade mot något enskilt land eller någon grupp av länder, utan föras inom samarbetet mellan finansministrar och centralbankschefer. "Det handlar om tekniskt arbete och praktiska mekanismer", uppgav källan enligt TASS.

Två spår som inte är samma sak

I praktiken diskuteras två olika saker. Det ena är att koppla samman de snabbbetalningssystem som redan finns och används dagligen — indiska UPI och brasilianska Pix är de tydligaste exemplen. Det andra är att länka medlemsländernas digitala centralbanksvalutor, ett spår som fortfarande är ett av flera alternativ på bordet.

Annons:

Indiens centralbankschef Sanjay Malhotra har sagt att gränsöverskridande betalningar intresserar alla medlemmar just för att det finns stort utrymme att pressa kostnaderna, och att både digitala centralbanksvalutor och länkade snabbbetalningssystem finns kvar som alternativ. Han har pekat på UPI som exempel på hur snabbt betalningar kan röra sig, och centralbanken har föreslagit att sammanlänkade digitala valutor tas upp vid årets toppmöte.

Effekten av en sådan ordning är konkret: fler affärer kan göras upp direkt mellan två nationella valutor. Det minskar beroendet av den amerikanska dollarn och av flera mellanliggande korrespondentbanker. Något gemensamt Brics-mynt behöver inte skapas — en linje som Indiens handelsminister Piyush Goyal öppet har förordat framför ett enat monetärt system.

Små volymer, hög ambition

Indien har redan avtal om handel i lokala valutor med bland andra Förenade Arabemiraten, Mauritius, Maldiverna och Indonesien. Malhotra har samtidigt konstaterat att volymerna i de arrangemangen fortfarande är relativt små.

Enligt den indiska regeringskällan handlar arbetet inför toppmötet alltjämt om praktiska mekanismer för att sänka handelskostnaderna, inte om att ersätta den befintliga internationella finansarkitekturen. Nästa hållpunkt är därmed mötet i New Delhi, där Indiens centralbank vill se frågan om länkade digitala valutor på dagordningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Berlin–Bagdad och den nya sidenvägen – kampen om Eurasien

Den multipolära världen

  • Kampen om Eurasien handlar om vem som kontrollerar järnvägar, hamnar, råvaruflöden och kreditsystem.
  • Berlin–Bagdad-järnvägen utmanade brittiskt sjöherravälde – och blev ett tidigt uttryck för samma konflikt.
  • Kinas nya sidenväg fyller i dag en liknande funktion genom att bygga alternativa handels- och försörjningsvägar.
  • Nya Dagbladet går igenom varför infrastruktur blivit ett av stormaktspolitikens viktigaste vapen.
Publicerad 2 juni 2026 – av Markus Andersson, Emil Fjellstedt
Redaktionellt montage med historisk karta över Bagdadjärnvägen, järnvägsfoto, Mackinder-karta, godståg och Belt and Road-karta
Montage med Berlin–Bagdad-karta, historisk järnvägsbild, Mackinder-karta, godståg och Belt and Road-karta.

Kampen om Eurasien har i över hundra år handlat om mer än territorier och militärallianser. Den har handlat om vem som kontrollerar järnvägar, hamnar, råvaruflöden, kreditgivning och de korridorer som binder samman Europas industriella kärna med Asiens landmassor.

Berlin–Bagdad-järnvägen var ett av de tydligaste exemplen. Projektet skulle ge Tyskland en landväg till Osmanska riket och Persiska viken, och i förlängningen ge tillgång till råvaror och marknader bortom brittisk sjökontroll. I dag fyller Kinas Belt and Road Initiative – den nya sidenvägen – en liknande geopolitisk funktion.

Den strategiska kärnan är densamma: den fysiska infrastrukturen avgör vilka länder som kan handla, försörja sig och bygga industri utan att vara beroende av sjövägar, finanssystem och flaskhalsar som andra makter kontrollerar. Järnvägar och hamnar är därför inte neutrala byggprojekt, utan delar av världsekonomins maktstruktur.

Historisk karta över Berlin–Bagdad-järnvägens ofullbordade delar vid första världskrigets utbrott.
Historisk karta över Berlin–Bagdad-järnvägens ofullbordade delar vid första världskrigets utbrott. Karta: Okänd upphovsman/Wikimedia Commons (CC0).

Järnvägen som utmanade sjöherraväldet

Efter Tysklands enande 1871 växte landet snabbt till en industriell och vetenskaplig stormakt. Den preussisk-tyska modellen byggde på god utbildning, lokal förvaltning, produktiv industri och ett stort antal banker som finansierade mindre företag och långsiktiga investeringar.

Annons:

Storbritanniens makt vilade samtidigt på dess sjöherravälde. Imperiet kunde kontrollera handelsvägar, råvaruflöden och sjötransporter över hela världen. Ett växande Tyskland, med behov av energi och råvaror, förblev därför sårbart så länge dess försörjningslinjer kunde strypas till havs.

Berlin–Bagdad–Basra-projektet förändrade kalkylen. Järnvägen skulle binda samman Centraleuropa med Osmanska riket och Persiska viken, och ge Tyskland en möjlig landväg till råvaror, olja och marknader oberoende av brittiskt kontrollerade sjövägar. Uppslagsverket Britannica beskriver Bagdadjärnvägen som ett tyskfinansierat järnvägsprojekt genom Osmanska riket, med stor strategisk betydelse i upptakten till första världskriget.

Ekonomen Richard Werner beskriver i en intervju med Tucker Carlson järnvägen som en nyckel till att förstå konflikten mellan sjömakt och kontinentalmakt. Werner är professor i bank- och finansfrågor och är bland annat känd för sin forskning om kreditgivning och för att på 1990-talet ha myntat begreppet ”kvantitativa lättnader” (quantitative easing).

— Planen utvecklades på investerings- och ingenjörssidan av Siemens och finansierades av Deutsche Bank – alltså planen att bygga järnvägen Berlin–Bagdad–Basra, säger Werner.

Kontroll över landmassan

Berlin–Bagdad-järnvägen blev därmed mer än ett transportprojekt. Den hotade själva mekanismen bakom det brittiska imperiets makt: möjligheten att via sjövägar, blockader och kontroll över de globala handelsflödena påverka andra länders utveckling.

Sjömakter kontrollerar hamnar, sund och farleder och kan upprätthålla blockader. Kontinentalmakter försöker i stället skapa järnvägar, landkorridorer och regionala handelsnätverk som inte lika enkelt kan stoppas från haven. Den brittiska blockaden mot Tyskland efter vapenvilan i första världskriget visade hur sårbart ett industriland blir när försörjningen kan strypas från havet.

— Om den hade färdigställts i tid skulle den i praktiken ha neutraliserat den brittiska sjödominansen, säger Werner om Berlin–Bagdad-järnvägen.

Karta från Halford Mackinders Democratic Ideals and Reality, 1919.
Karta från Halford Mackinders Democratic Ideals and Reality, 1919. Karta: Halford Mackinder/Wikimedia Commons

Den brittiske geografen Halford Mackinder formulerade i början av 1900-talet tanken att kontrollen över Eurasiens inre delar kunde bli avgörande för global makt. Hans Heartland-teori satte ord på samma grundfråga: den makt som kan binda samman Europas industriella kärna med Eurasiens råvaror och landmassor får ett strategiskt övertag som sjömakter måste försöka förhindra.

Historiskt handlade detta om Tyskland, Osmanska riket och Ryssland. I dag handlar det om Kina och de korridorer som knyter samman Asien, Europa, Mellanöstern och Afrika.

Vår tids Berlin–Bagdad-järnväg

Belt and Road Initiative är Kinas stora satsning på handelsvägar, hamnar, järnvägar, energiprojekt och transportkorridorer mellan Asien, Europa, Afrika och Mellanöstern. Precis som Berlin–Bagdad-järnvägen utmanade en ordning byggd på sjöherravälde, skapar den nya sidenvägen alternativa vägar genom världsekonomin.

Kina är starkt beroende av sjövägar som går genom trånga passager som Hormuzsundet och Malackasundet. I ett skarpt konfliktläge kan sådana flaskhalsar utnyttjas för att störa kinesisk handel och energiförsörjning. Landbaserade rutter genom Centralasien, Ryssland, Iran och andra regioner minskar därför sårbarheten mot sjömakter med förmåga att kontrollera handelsflöden.

— Vad är den moderna Berlin–Bagdad-järnvägen? Svaret är Belt and Road Initiative, den nya sidenvägen, säger Werner.

Godståg vid Alashankou-stationen vid gränsen mellan Kina och Kazakstan.
Godståg vid Alashankou-stationen vid gränsen mellan Kina och Kazakstan. Foto: Republiken Tatarstans representation i Kazakstan/Wikimedia Commons (CC BY 4.0).

Kina som strategisk huvudfråga

Dagens konflikt med Kina bör därför ses som en fortsättning på ett historiskt mönster. Frågan är inte bara vem som exporterar mest eller vem som har störst militärbudget, utan vem som bygger de transportleder, kreditsystem och försörjningsvägar som andra länder blir beroende av.

Flera av dagens konfliktlinjer bör därför förstås mot bakgrund av Kinas uppgång. Amerikanska makthavare betraktar Kina som den främsta strategiska utmaningen, på liknande sätt som brittiska imperieplanerare tidigare såg Tyskland som hotet mot den egna världsordningen.

— Jag tror att det slutgiltiga målet är Kina, säger Werner.

Kina har blivit den makt som kan utmana USA ekonomiskt, teknologiskt och infrastrukturellt. Konkurrensen behöver i sig inte vara ett problem. Tvärtom skulle handel och samarbete kunna gynna båda sidor. Konflikten uppstår när Kinas uppgång tolkas som ett strategiskt hot som måste begränsas.

Industrin som byggde rivalen

En avgörande del av utvecklingen är USA:s egen roll i Kinas industriella uppgång. Under flera decennier flyttades produktion, kapital och teknik till Kina. Företag tjänade på lägre kostnader, men den amerikanska industribasen försvagades samtidigt som Kina byggde upp den kapacitet som i dag gör landet till en självständig konkurrent.

Werner jämför utvecklingen med amerikanska investeringar i Tyskland under 1920- och 1930-talen. I båda fallen byggdes en blivande motståndare upp ekonomiskt genom kapital, kunnande och tekniköverföring.

— USA hade egentligen inte behövt flytta merparten av sin produktion till Kina överhuvudtaget, säger Werner.

På kort sikt var utvecklingen lönsam för företag och finansintressen. På längre sikt stärkte den Kina till en nivå där landet inte längre behöver utländsk teknik på samma sätt, samtidigt som amerikanska arbetare, medelklass och industriell självständighet försvagades.

Krediter, banker och nationell utveckling

Infrastrukturfrågan är även kopplad till bankväsendet. Tysklands, Japans och Kinas historiska framgångar byggde i hög grad på decentraliserad kreditgivning: lokala banker som finansierade små och medelstora företag, industri och produktiva investeringar.

I ett sådant system styrs krediter mot verklig produktion och långsiktig utveckling. I ett centraliserat system hamnar pengarna lättare i spekulation och tillgångsbubblor, samtidigt som kontrollen uppifrån ökar. Skillnaden avgör vilka samhällen som kan bygga självständig industri och vilka som blir beroende av externa finanscentra.

— Man behöver tusentals små lokala banker som lånar ut till små företag. Modellen bygger på decentraliserat beslutsfattande, säger Werner.

Den preussiska modellen för lokal kreditgivning fördes enligt Werner vidare till Japan och därefter till Kina under Deng Xiaoping. Resultatet blev fyra decennier av snabb ekonomisk utveckling, industriell uppbyggnad och att hundratals miljoner människor lyftes ur fattigdom.

Kampen om världsekonomins vägar

Det som binder samman Berlin–Bagdad-järnvägen och den nya sidenvägen är därför kampen om världsekonomins vägar. Om en kontinental industrimakt kan bygga egna landvägar till råvaror, energi och marknader minskar sjömaktens förmåga att styra världshandeln.

Transportleder och banker blir därmed politiska vapen. Järnvägar, hamnar och kreditsystem avgör vilka samhällen som kan utvecklas självständigt och vilka som förblir beroende av externa maktcentra.

Att den nya sidenvägen väcker sådan oro beror på att den binder samman länder, öppnar alternativa försörjningsvägar och skapar ett eurasiskt nätverk utanför den gamla sjömaktens fulla kontroll. Den utgör vår tids Berlin–Bagdad-järnväg – och en av nycklarna till att förstå stormaktspolitiken kring Kina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.