Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Under ett par dagar har ett våldsamt gängkrig rasat i Dijon i östra Frankrike. Enligt uppgift ska det röra sig om en konflikt mellan tjetjener och araber.
Filmklipp från sammandrabbningar mellan araber och tjetjener i Dijon, som tagna ur en actionfilm, sprids nu på internet.
Here’s a better angle for the ongoing battle between algerians and chechen gangs in #dijon (france)
Looks like an ction movie lol pic.twitter.com/vfL9SCOAvg
Enligt polis ska konflikten haft sin början den tionde juni, när en 16-årig tjetjen blivit svårt misshandlad av äldre knarklangare. Enligt obekräftade uppgifter ska knarklangarna varit algerier, vilket i sin tur ska ha lett till att tjetjener från hela Frankrike ansamlats för att utkräva hämnd.
På lördagsnatten tog sig omkring 50 tjetjener till stadsdelen Gresilles, där en pizzeriaägare blev skjuten i tumultet. På söndagskvällen fick stadsdelen en våldsam påhälsning av omkring 200 tjetjener.
Tidigt på måndagskvällen, efter tre dagar av gängkrig, samlades omkring 150 personer, några med huva och beväpnade, återigen i Dijon och satte soptunnor och en bil i brand. Vissa sköt också i luften, enligt polisens källor.
Sex personer har skadats under konfliktens tre dagar. Ingen är gripen, men polisen har lagt stora resurser på saken. 37 kravallpoliser anlände på söndagen och 110 poliser på måndagen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Antalet väpnade konflikter nådde en historiskt hög nivå under 2024, enligt ny statistik från Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet.
Trots en marginell minskning i det totala antalet dödsfall ökade också det riktade våldet mot civila kraftigt.
UCDP registrerade 61 väpnade konflikter där minst en stat var inblandad 2024 – en ökning från 59 året innan, och det högsta antalet sedan mätningarna inleddes 1946. Av dessa klassificerades elva som krig, vilket enligt UCDP:s definition innebär minst 1 000 stridsrelaterade dödsfall under ett år – den högsta siffran sedan 2016.
Totalt dödades omkring 160 000 människor i organiserat våld under året, en viss minskning jämfört med det extremt dödliga året 2022.
– Det handlar inte om att världen blivit fredligare. Vi ser fler krig och fler konflikter än tidigare, men med något färre dödsfall än det exceptionellt blodiga året 2022. 2024 är det fjärde våldsammaste året sedan folkmordet i Rwanda 1994, säger Shawn Davies, senior analytiker vid UCDP.
Ukraina och Gaza-konflikterna
Kriget i Ukraina var fortsatt världens dödligaste konflikt under 2024, med omkring 76 000 stridsrelaterade dödsfall. I Mellanöstern bidrog Israels krig i Gaza och mot Hizbollah i Libanon till höga dödstal – särskilt bland civila. UCDP registrerade totalt cirka 26 000 döda i dessa två konflikter, varav 94 procent var civila eller personer med okänd identitet.
– Det har blivit allt svårare att avgöra vilka som är civila och vilka som tillhör väpnade grupper, trots att informationsläget i många områden förbättrats under de senaste 15 åren. Det är särskilt utmanande i situationer där gränsen mellan civil och stridande suddas ut, eller där urskillningslöst våld, såsom flygbombningar, används i tätbefolkade områden, säger Therese Pettersson, senior analytiker vid UCDP.
I Gaza kunde endast två procent av dödsfallen kopplas till medlemmar av en stridande part, medan 48 procent klassificerades som civila. Övriga registrerades som personer med okänd identitet.
– Tillförlitlig information om vilka som dödas är viktig för att kunna utreda misstänkta krigsbrott, för att det internationella samfundet ska kunna agera på rätt sätt och för att veta vilka behov som samhället har efter att en konflikt avslutas, fortsätter Pettersson.
Decennium av ökande konflikter
Riktade attacker mot civila ökade kraftigt under 2024. UCDP registrerade 13 900 civila dödsfall i sådana attacker – en ökning med 31 procent jämfört med året innan. Den islamistiska terrorgruppen IS var för tionde året i rad den dödligaste aktören, med omkring 3 800 civila offer, främst i Demokratiska republiken Kongo.
Sedan 2010 har antalet väpnade konflikter med statlig inblandning nästan fördubblats, och antalet dödsfall har femfaldigats – trots vissa tillfälliga nedgångar.
– Under det senaste decenniet har vi sett en ökning i antalet mellanstatliga konflikter, och under 2024 registrerades det högsta antalet sedan 1987. Konflikter där stater aktivt stödjer väpnade grupper i andra länder har också blivit vanligare under den här perioden. Det är en oroande utveckling som riskerar att bidra till högre dödstal, förklarar Davies och tillägger:
– Vi lever i en ny tid med fler och mer intensiva och komplexa konflikter, vilket ställer högre krav på internationell konfliktlösning och bättre skydd av civila. Det är också viktigt att fortsätta dokumentera vad som händer i världens konflikter.
UCDP definierar organiserat våld som väpnade konfrontationer mellan två organiserade aktörer där minst 25 personer dödas i direkt strid under ett kalenderår. Det omfattar tre kategorier: statligt våld (mellan stat och aktör), icke-statligt våld (mellan två icke-statliga grupper) och ensidigt våld riktat mot civila.
Alla dödsfall måste vara stridsrelaterade, det vill säga direkt orsakade av väpnat våld – inte indirekta följder som svält eller sjukdom.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
USA:s nationella underrättelsechef Tulsi Gabbard varnar i en dyster videohälsning för risken för ett fullskaligt kärnvapenkrig.
Hon riktar skarp kritik mot ”den politiska elitens krigshetsare” och anklagar dessa för att driva världen ”närmare randen av kärnvapenutplåning än någonsin tidigare”.
I det tre minuter långa videoklippet berättar Gabbard om sitt senaste besök i Hiroshima, Japan, där hon studerade följderna av USA:s kärnvapenattack mot staden 1945. Videon blandar bilder från resan med arkivmaterial på offren för bombningen och visar Gabbard tala direkt till kameran om konsekvenserna av en modern kärnvapenattack.
Gabbard påpekar att dagens kärnvapen är betydligt kraftfullare än de som användes i andra världskriget.
– Ett enda kärnvapen idag kan döda miljontals människor på bara några minuter, förklarar hon och fortsätter:
– Detta är verkligheten av vad som står på spel, vad vi står inför nu. För när vi står här idag, närmare randen av kärnvapenutplåning än någonsin tidigare, driver den politiska elitens krigshetsare vårdslöst fram rädsla och spänningar mellan kärnvapenmakter.
”Upp till oss – folket”
Gabbard antyder vidare att mäktiga personer är övertygade om att de skulle ha tillgång till ”kärnvapenskydd” och att de därför tror sig vara skyddade från konsekvenserna av ett kärnvapenkrig.
– Det är upp till oss, folket, att tala ut och kräva ett slut på denna galenskap. Vi måste avvisa denna väg till kärnvapenkrig och arbeta mot en värld där ingen behöver leva i rädsla för en kärnvapenförintelse, uppmanar hon avslutningsvis.
I recently visited Hiroshima, and stood at the epicenter of a city scarred by the unimaginable horror caused by a single nuclear bomb dropped in 1945. What I saw, the stories I heard, and the haunting sadness that remains, will stay with me forever. pic.twitter.com/TmxmxiGwnV
Det är oklart exakt när videon spelades in, men Gabbard besökte Japan förra veckan, bland annat en amerikansk militärbas tillsammans med USA:s ambassadör i landet. Enligt hennes stab besökte hon dock inte Hiroshima under sitt första besök i Japan som underrättelsedirektör i mars.
På en fråga om att förtydliga uttalandena svarade Gabbards ställföreträdande stabschef Alexa Henning att även president Donald Trump delar hennes oro för ett framtida kärnvapenkrig.
”President Trump har upprepade gånger sagt att han inser det omätliga lidandet och utplåningen som kan orsakas av kärnvapenkrig, vilket är anledningen till att han har varit tydlig med att vi alla måste göra allt möjligt för att arbeta mot fred”, sade Henning i ett skriftligt uttalande och tillade att Gabbard stödjer Trumps mål om varaktig fred och stabilitet.
”Försöker dra in oss i tredje världskriget”
Det är heller inte första gången som den tidigare demokratiske kongressledamoten och presidentkandidaten varnat för att ett kärnvapenkrig kan vara nära förestående – samt riktat hård kritik mot politikers och militära företrädares krigshets.
Under sin presidentkampanj 2019 sade hon att världen befann sig ”på randen av kärnvapenkrig”, och i kongressen var hon en stark förespråkare för kärnvapennedrustning och förnyade internationella avtal.
The warmongers are trying to drag us into WW3, which can only end in one way: nuclear annihilation and the suffering and death of all our loved ones. Zelensky, Biden, NATO, congressional and media neocons are insane. And we are insane if we passively allow them to lead us into… pic.twitter.com/NbHiCgWhDf
Så sent som 2023 anklagade hon också ledande företrädare för USA, Nato och Ukraina för att ha ambitioner att starta ett tredje världskrig och riskera hela mänsklighetens överlevnad.
”Krigshetsarna försöker dra oss in i tredje världskriget, som bara kan sluta på ett sätt: kärnvapenutplåning och lidandet och döden för alla våra älskade. Zelenskyj, Biden, NATO, kongressens och medias neokonservativa är galna. Och vi är galna om vi passivt låter dem leda oss in i denna förintelse som får till slakt”, varnade hon på X.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Elon Musk uttrycker nu ånger över flera av sina inlägg om USA:s tidigare president Donald Trump, efter ett uppmärksammat ordkrig på sociala medier.
Mångmiljardären påstod bland annat att Trumps namn förekommer i hemligstämplade dokument kopplade till ökände sexualförbrytaren Jeffrey Epstein och att USA:s president borde ställas inför riksrätt.
”Jag ångrar några av mina inlägg om president Donald Trump förra veckan. De gick för långt”, skrev Musk på sin plattform X under onsdagen.
I regret some of my posts about President @realDonaldTrump last week. They went too far.
Konflikten mellan de två eskalerade sedan Tesla-ägaren kallat Trumps nya skattelagförslag för en ”äcklig styggelse”. Musk uppmanade samtidigt amerikaner att kontakta sina politiska representanter i Washington för att stoppa förslaget, som han menar skulle ”orsaka en recession under andra halvan av året”.
Trump svarade med hård kritik och hävdade att hans förre rådgivare ”förlorat förståndet”. Han hotade också att dra in statliga kontrakt till ett värde av uppskattningsvis 38 miljarder dollar från Musks företag.
– Jag tycker att det är väldigt dåligt, för han är väldigt respektlös. Man kan inte visa respektlöshet mot presidentämbetet, sa Trump i en intervju med NBC på söndagen.
Tog åt sig äran för valvinsten
Konflikten har sin grund i Trumps omdiskuterade budgetförslag, som innehåller omfattande skattelättnader och ökade försvarsanslag. Förslaget godkändes i representanthuset i maj och behandlas nu i senaten.
Musk, som tidigare varit en av Trumps största finansiärer och donerade mest till presidentkampanjen 2024, lämnade nyligen sitt uppdrag i Department of Government Efficiency (Doge) efter bara 129 dagar.
Under den offentliga fejden anklagade Musk, utan att lägga fram några bevis, Trump för att förekomma i opublicerade regeringsdokument med kopplingar till den avlidne sexförbrytaren Jeffrey Epstein – ett påstående som Vita huset avfärdat.
Efter att Trump i intervjun markerat att deras relation var över och att han inte var intresserad av någon försoning, började Musk ta bort flera av sina mest uppmärksammade inlägg. Bland de raderade fanns ett inlägg där Musk krävde att presidenten ställs inför riksrätt, och ett annat där han påstod att det var han själv som vann valet åt Trump.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
En undersökning från det amerikanska forskningsinstitutet Pew Research Center visar att omvärlden har en övervägande negativ inställning till Israel och premiärminister Benjamin Netanyahu.
Svenskarna hör dessutom till de mest kritiska i världen – bara i fyra andra länder är opinionen mer negativ. Hela 75 procent av de tillfrågade i Sverige uppger att de har en något eller mycket negativ bild av Israel.
Undersökningen genomfördes den gångna våren, och i 20 av de 24 undersökta länderna har minst hälften av de vuxna en negativ attityd till Israel. I länder som Australien, Grekland, Indonesien, Japan, Nederländerna, Spanien, Sverige och Turkiet är andelen särskilt hög, där omkring 75 procent eller fler uttrycker en negativ hållning.
Stödet för Israel är som allra lägst i Turkiet – där hela 93 procent uppger att de har en något eller väldigt negativ syn på landet.
I Indien är åsikterna mer jämnt fördelade, med 34 procent som har en positiv syn och 29 procent en negativ uppfattning. I afrikanska länder som Kenya och Nigeria avviker trenden, där ungefär hälften eller fler av de tillfrågade har en positiv inställning till Israel.
Illustration: Pew Research Center
Ålder och politisk hemvist påverkar
Jämfört med tidigare undersökningar har den kritiska hållningen till Israel ökat i flera länder. I USA har andelen vuxna med en negativ inställning stigit med 11 procentenheter sedan mars 2022. I Storbritannien har andelen ökat från 44 procent år 2013 till 61 procent i år.
Undersökningen visar också på tydliga skillnader baserade på ålder och politisk ideologi. I höginkomstländer som Australien, Kanada, Frankrike, Polen, Sydkorea och USA är yngre personer mer benägna än äldre att inta en kritisk hållning till Israel, och i USA är åldersskillnaden särskilt tydlig.
Politiskt sett har personer på vänsterkanten oftare en negativ bild än de på högerkanten. I Australien har 90 procent av de vänsterorienterade en ogynnsam syn, jämfört med 46 procent av de högerorienterade. I USA är siffrorna 74 procent bland liberala och 30 procent bland konservativa.
Illustration: Pew Research Center
Lågt förtroende för Netanyahu
Förtroendet för Benjamin Netanyahu är lågt i de flesta undersökta länderna. Förutom i Kenya och Nigeria har högst en tredjedel av de vuxna i något land förtroende för att han hanterar internationella frågor på ett bra sätt.
I länder som Australien, Frankrike, Tyskland, Grekland, Indonesien, Italien, Japan, Nederländerna, Spanien, Sverige och Turkiet har runt 75 procent eller fler lite eller inget förtroende för honom. I flera av dessa länder saknar en majoritet helt förtroende för den korruptionsanklagade premiärministern.
Även här syns skillnader kopplade till ålder och ideologi. I Ungern, till exempel, har personer över 50 år dubbelt så stor sannolikhet att ha förtroende för Netanyahu jämfört med personer mellan 18 och 34 år (40 procent mot 20).
Illustration: Pew Research Center
Ideologiskt sett är högerorienterade oftare positiva till Netanyahu än vänsterorienterade. I Frankrike har 25 procent av de på högerkanten förtroende för honom, jämfört med 12 procent i mitten och 8 procent på vänsterkanten.
Inte heller israelerna är särskilt nöjda över utvecklingen. I Israel anser 58 procent av invånarna att deras land inte är särskilt, eller alls, respekterat internationellt, medan 39 procent tror att det är det.
Dessa åsikter är i stort sett oförändrade sedan förra året, även om andelen som säger att landet inte alls är respekterat har ökat från 15 till 24 procent.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
