Annons:

Vaccinchefer prisas av globalistisk tankesmedja

Publicerad november 23, 2021 – av Markus Andersson
Pfizers VD Albert Bourla och Europeiska Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 39 700,00 SEK 53% Mål: 75 000,00 SEK

Den Nato-kopplade tankesmedjan Atlantic Council väljer nu att ge "hederspris" till Pfizers vd Albert Bourla, BioNTechs medgrundare Özlem Türeci och Ugur Sahin samt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för deras ”framstående ledarskap” under den förda coronapolitiken.

Atlantic Council, som själva beskriver sig som en amerikansk tankesmedja för internationella angelägenheter med ett starkt fokus på nära samarbete mellan Nordamerika och Europa, väljer detta år att ge priset för framstående ledarskap under året till vaccintopparna på Pfizer och BioNTech samt till Europeiska kommissionens globalistiskt profilerade ordförande Ursula von der Leyen.

Priset delas årligen ut till ”en grupp individer som har bidragit till Atlantic Councils uppdrag att forma den globala framtiden tillsammans” och man motiverar valet av pristagare med att dessa varit "en globalt enande kraft" under det gångna året.

 

– Trots alla utmaningar som orsakats av pandemin över de senaste två åren så har kvällens pristagare demonstrerat sin egen extraordinära approach till globalt ledarskap, något som har enat samhällen runt om i världen under en tid när den behövde det som mest, deklarerar Atlantic Councils ordförande John F.W Rogers.

Annons:

Tankesmedjan skriver vidare på sin hemsida att Ursula von der Leyen har visat på ett ”starkt engagemang” att bibehålla starka relationer mellan EU och USA och att vaccintopparna från Pfizer/BioNTech tydligt har visat ”vad företag kan erbjuda samhället”.

I sitt tal hävdade Pfizers vd Albert Bourla att coronavirus utgör ett mycket stort hot mot hela mänskligheten och att vi ”måste enas för att besegra det”. Han passade också på att meddela att vaccinjätten kommer att ha producerat tre miljarder vaccindoser innan årsskiftet och ytterligare fyra miljarder nästa år.

Pfizer-toppen var föga överraskande noga med att påpeka att massvaccinationerna är nödvändiga för att "besegra viruset" och att alternativa behandlingsmetoder inte får uppmärksammas massmedialt på ett sätt som gör människor mer skeptiska till att låta injicera sig med covidvaccin. Att stat och storföretag går ihop för att möjliggöra en ökad produktion av vaccinen eller för att ta fram billiga vaccin till U-länder är också mycket viktigt, enligt Bourla.

Även von der Leyen och BioNTechs grundare fokuserade i sina tal på vikten av storskaliga massvaccinationsprogram och samt hur de experimentella mRNA-vaccinen kan användas i massiv skala för att bekämpa ett stort antal andra sjukdomar.

– Utvecklingen av covid-19-vaccin har öppnat upp dörrarna för en ny typ av läkemedel – mRNA-terapi. MRNA-terapi kommer att låta oss utveckla nya behandlingar mot många typer av sjukdomar: cancer, autoimmuna sjukdomar, regenerativa mediciner – och det kommer också att låta oss att tackla alla sjukdomar som hittills inte kunnat adresseras med vaccin och högeffektiva vaccin som malaria, tuberkulos eller HIV, säger Ugur Sahin från BioNTech och förklarade vidare att planen är att den kontroversiella mRNA-teknologin ska göras tillgänglig på bred front i Afrika och andra fattiga delar av världen.

Även aktivisten och artisten Dua Lipa fick ta emot pris under kvällen.

Özlem Türeci och Ugur Sahin, grundare av BioNTech.

 

Vill "forma världen"

Att den globalistiska tankesmedjan väljer att dela ut sitt hederspris till företrädare för vaccinindustrin och överstatliga politiska företrädare som von der Leyen har inte väckt någon större förvåning med tanke på Atlantic Councils inriktning och finansiering. Tankesmedjan finansieras bland annat av ökända storbanker som Goldman Sachs & Co, den ökända ultraglobalistiska tankesmedjan The Rockefeller Foundation samt JPMorgan Chase Foundation och Google.

Tankesmedjans motto är dessutom att man ska ”forma den globala framtiden tillsammans” och gemensamt tillsammans med olika stora internationella aktörer hitta ”lösningar på globala problem”.

Ordförande John F.W Rogers sitter också personligen i styrelsen hos den hårt kritiserade storbanken Goldman Sachs och har av tidningen Business Insider beskrivits som ”en av de läskigaste och viktigaste personerna” där.

Atlantic Council har också en tydlig svensk koppling i form av ambassadören Karin Olofsdotter som sitter i Atlantic Councils ”Ambassador Leadership Council” – en grupp ambassadörer som påstås representera länder som följer de globalistiska ”värderingar och intressen” som delas av tankesmedjan.

Karin Olofsson anställdes av Utrikesdepartementet redan 1994 och har bland annat tjänstgjort i Washington och Moskva samt vid Nato-delegationen och Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen. Hon har ansvarat för flera av Utrikesdepartementets enheter och även tjänstgjort som ambassadör i Budapest.

Även den tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt och bankmagnaten Jacob Wallenberg ingår i gruppen.

Det är inte heller första gången som profilerade globalister och andra företrädare för överstatliga projekt prisas av tankesmedjan. 2020 fick bland annat Kristalina Georgieva, ordförande för Internationella valutafonden (IMF) och Luis Alberto Morena från Inter-American Development Bank ta emot priset.

2019 var den globalistiska militäralliansen Nato en av pristagarna. 2018 fick den tidigare neokonservative och imperialistiske presidenten George W. Bush ta emot priset.

Attacker mot svenska alternativmedier

Som kuriosa kan nämnas att Atlantic Council tidigare har uppmärksammat Nya Dagbladet och andra "så kallade" alternativmedier, där man beskrivit tidningens rapportering som ”problematisk”. Detta följde på att tidningen publicerat ett öppet brev som riktade sig till den dåvarande presidenten Donald Trump.

Den globalistiska tankesmedjan anklagade då Nya Dagbladet för att sprida ”propaganda”, bland annat eftersom den ungerskjudiske valutaspekulanten och riskkapitalisten George Soros i det öppna brevet pekades ut som en mycket problematiskt aktör.

Noteras kan att Soros har donerat pengar till just Atlantic Council genom sin organisation Open Society Foundation och har hyllats av tankesmedjan för sitt ekonomiska stöd till västvänliga intressen i Ukraina.

Nya Dagbladet har också tidigare rapporterat om att Atlantic Council i praktiken utgör en inofficiell tankesmedja för Nato och en viktig samlingsplats för några av världens mäktigaste globalistiska aktörer.

Tankesmedjan har också finansierats ofrivilligt av svenska skattebetalare då Sveriges utrikesdepartement skänkt mellan 250 000 och 1 000 000 dollar till organisationen.

Fakta: Atlantic Council

Atlantic Council grundades 1961 och har blivit Natos inofficiella tankesmedja.

Syftet med tankesmedjan var ursprungligen att sprida västvänlig propaganda under Kalla kriget.

Atlantic Councils huvudkontor är beläget i centrala Washington D.C.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Visselblåsare hittade Lutnicks Epsteinmejl – fick fel besked om skydd

Jeffrey Epstein-fallet

Publicerad Igår 12:21 – av Emil Fjellstedt
Howard Lutnick till vänster och Simon Andriesz till höger, åtskilda av en sned vit linje.
Simon Andriesz pekade ut affärskontakter mellan Howard Lutnick och Jeffrey Epstein. Efter hans död kräver brittiska ledamöter en oberoende granskning av FCA:s behandling av honom.

Brittiska parlamentsledamöter kräver en oberoende granskning av finansinspektionen FCA efter visselblåsaren Simon Andriesz död. Myndigheten har i stället utsett en egen styrelseledamot att granska hur den behandlade honom.

Den tvärpolitiska parlamentsgruppen för investeringsbedrägerier och rättvisare finansiella tjänster kräver att FCA betalar en utomstående part för granskningen. Gruppen anser att myndigheten annars får "rätta sina egna prov", skriver The Guardian.

Andriesz hade avslöjat affärskontakter mellan USA:s handelsminister Howard Lutnick och Jeffrey Epstein. Familjen beskriver hans dödsfall den 23 september som ett självmord och uppger att ingenting tyder på brott.

FCA har gett Lea Paterson, tidigare direktör vid Bank of England och nytillträdd ledamot i myndighetens styrelse, uppdraget att granska kontakterna med Andriesz och hanteringen av hans visselblåsaruppgifter, rapporterar BBC. Granskningen gäller alltså myndighetens agerande, inte dödsorsaken.

Parlamentsgruppens ordförande, Labourledamoten John McDonnell, kräver att arbetet utförs av en verkligt oberoende organisation utan intressekonflikter.

— Om FCA inte svarar positivt kommer parlamentsgruppen att överväga alla alternativ, däribland att själv begära in vittnesmål från visselblåsare som haft kontakt med myndigheten, säger John McDonnell.

FCA gav fel besked om skydd

Andriesz tog 2016 upp misstänkta redovisningsoegentligheter internt på finansmäklaren BGC. Året därpå fick han sparken. Några av hans anklagelser ledde senare till att USA:s tillsynsmyndighet för derivathandel ålade BGC en sanktionsavgift på tre miljoner dollar för flera överträdelser av regler om tillsyn, rapportering och dokumentation.

FCA gav honom det felaktiga beskedet att han inte skulle omfattas av visselblåsarskydd eftersom hans identitet hade blivit känd. Myndigheten bad senare om ursäkt och meddelade att visselblåsarteamet skulle få ytterligare vägledning och utbildning.

BGC har bestridit Andriesz anklagelser och förnekat att bolaget utsatt honom för repressalier. Efter dödsfallet framförde bolaget sina kondoleanser och meddelade att det inte tänkte ta upp tvisten på nytt.

Mejlen om Lutnick och Epstein

I de offentliggjorda Epsteinakterna hittade Andriesz en mejlväxling från 2018 om det digitala annonsbolaget Adfin. Både Epstein och Lutnicks bolag Cantor Fitzgerald hade investerat i företaget, skriver BBC.

Epstein frågade Lutnick vad han trodde om Adfins framtidsutsikter. Lutnick svarade att bolaget äntligen hade börjat få intäkter och behövde bli ekonomiskt självbärande inom tolv månader.

Andriesz lämnade fynden till politiker i representanthusets tillsynsutskott inför Lutnicks framträdande där i maj. Lutnick uppgav inför utskottet att han, såvitt han visste, först i år hade fått reda på att Epstein varit investerare i Adfin. USA:s handelsdepartement avfärdade anklagelserna som partipolitiskt motiverade och uppgav att det inte fanns belägg för oegentligheter.

Handlingarna beskriver också ett planerat upplägg från 2013 där en miljon pund skulle lånas till ett bolag kontrollerat av dåvarande prins Andrew. Bolaget skulle i gengäld göra affärer uteslutande med Cantor Fitzgerald. Rådgivare diskuterade upplägget i fyra månader, men det blev aldrig av.

Visselblåsningens personliga pris

I en intervju med Ben Swann berättar journalisten John Robertson att han stod Andriesz mycket nära och talade med honom dagen före hans död. Enligt Robertson belastade åren av rättsprocesser och kampen mot BGC Andriesz psykiska hälsa och familjeliv.

Robertson beskriver en kontrast mellan Andriesz framgångar som visselblåsare i USA och brittiska tillsynsmyndigheter som enligt honom inte ville lyssna.

Även andra personer som vittnat om Epsteins övergrepp har avlidit. Virginia Giuffre, en av hans mest framträdande anklagare, dog i april 2025. Familjen beskrev dödsfallet som ett självmord, och polisen uppgav att den inte misstänkte brott, rapporterar Reuters.

Carolyn Andriano, som vittnade mot Ghislaine Maxwell 2021, hittades död i Florida i maj 2023. Enligt polisens bedömning dog hon av en oavsiktlig överdos, skriver USA Today.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Litauens parlament stöder slopat förbud mot massförstörelsevapen

Det nya kalla kriget

Publicerad Igår 11:31 – av Redaktionen
Seimas parlamentsbyggnad i Vilnius med ljusa fasader, glasentré och ett stenlagt torg i dagsljus.
Seimas i Vilnius. Litauens parlament har stött en grundlagsändring som skulle slopa förbudet mot att placera massförstörelsevapen på landets territorium vid en första omröstning. Slutomröstning återstår. Arkivbild från 2023.

VILNIUS (Xinhua) -- Litauens parlament har ställt sig bakom en grundlagsändring som skulle slopa förbudet mot att placera massförstörelsevapen på litauiskt territorium. Det skulle kunna öppna för att allierades kärnvapen stationeras i det baltiska landet, rapporterade lokala medier på tisdagen.

Förslaget godkändes vid den första behandlingen i parlamentet på tisdagen. Totalt röstade 106 ledamöter för och 18 emot, medan sex avstod.

En slutlig omröstning kan hållas tidigast tre månader senare. Då krävs stöd från minst 94 av de 141 ledamöterna i parlamentet, som kallas Seimas.

Parlamentets talman Juozas Olekas uppgav att den slutliga omröstningen väntas äga rum den 12 januari.

Litauens grundlag förbjuder massförstörelsevapen och utländska militärbaser på landets territorium. Den föreslagna ändringen stryker hänvisningen till massförstörelsevapen, men låter förbudet mot utländska militärbaser stå kvar.

— Vi kan inte delta fullt ut i Natos planer för kärnvapenavskräckning med den nuvarande begränsningen, sade den konservative oppositionsledaren Laurynas Kasciunas.

Litauiska parlamentsledamöter som motsätter sig grundlagsändringen ansåg att ett beslut av sådan betydelse bör underställas väljarna i en folkomröstning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland: Flamingo-fabriker var mål för nattens attack

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 10:50 – av Emil Fjellstedt
Splitmontage med en ljus explosion ovanför bebyggelse till vänster och bråte framför flerbostadshus till höger, från klipp publicerade som bilder från Pryluky respektive Krementjuk.
Pryluky och Krementjuk hör till städerna som drabbades under onsdagens attacker.

Ryssland genomförde natten till onsdagen den 7 oktober en kombinerad robot- och drönarattack mot Ukraina. Kraftverk och lager träffades enligt rapporter, medan Ryssland uppger att robotproduktion, hamnar och militär logistik var mål.

AMK Mapping uppger att Trypilljas värmekraftverk, Krementjuks vattenkraftverk och lageranläggningar träffades. Kontot rapporterade under den pågående attacken om minst 20 robotar mot Kiev, Kiev-regionen, Dnipro och Krementjuk samt stora bränder efter träffarna. Kraftverksträffarna och skadeomfattningen är inte oberoende bekräftade.

Infrastruktur i Kiev och tolv regioner utsattes för angrepp, enligt president Volodymyr Zelenskyj. Regionala myndigheter uppger enligt Reuters att en industrianläggning i Dnipro och transportinfrastruktur i Zaporizjzja skadades.

Robotproduktion och hamnar uppges ha varit mål

Rysslands försvarsministerium uppger att attacken riktades mot militärindustriella anläggningar i Kiev och sex regioner. Bland målen fanns enligt ministeriet platser där försvarsbolaget Fire Point tillverkar och lagrar Flamingo-kryssningsrobotar samt medel- och långdistansdrönare.

DD Geopolitics återger de ryska uppgifterna om militärindustri, hamn- och varvsinfrastruktur samt militär logistik. Ministeriet uppger enligt Reuters att hamn- och varvsmålen låg i Odessa-regionen, där även fartyg som enligt ministeriet användes för Ukrainas väpnade styrkor angreps.

AMK rapporterade också om 5–8 Kalibr-robotar avfyrade från en Buyan-M-korvett i Kaspiska havet. Enligt kontot var 6–10 Tu-95MS och tre Tu-160M på väg mot avfyrningslinjer; uppgiften bekräftar inte senare avfyrningar. De minst 20 robotarna var ingen slutlig totalsiffra för natten.

Ukrainas flygvapen uppger enligt Reuters att Ryssland använde 130 drönare, 48 kryssningsrobotar samt ballistiska robotar och att luftvärnet bekämpade 161 mål. Zelenskyj uppger separat totalt 70 robotar.

Bostadshus skadades

Minst elva människor dödades enligt Zelenskyjs preliminära uppgifter: fem i Pryluky och två vardera i Kiev, Oleksandrija och Krementjuk. Han skriver att 26 skadades i Pryluky, däribland fem barn, och åtta i Krementjuk.

I Pryluky träffades ett femvåningshus. Regionchefen Vjatjeslav Tjaus uppger att dödssiffran kan stiga och att tre människor, bland dem ett barn, räddats ur rasmassorna.

Krementjuks borgmästare Vitalij Maletskyj beskriver skadorna på bostadsområden som några av de värsta sedan "den fullskaliga invasionen" inleddes, rapporterar The New Voice of Ukraine. Även ett industriföretag i distriktet skadades.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Huthierna uppger anfall mot Riyadhs flygplats och raffinaderi

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad oktober 6, 2026 – av Redaktionen
Huthiernas militära talesperson Yahya Saree i uniform och röd basker framför mikrofoner och blå draperier.
Huthiernas militära talesperson Yahya Saree uppgav under måndagen att angreppen riktats mot Riyadhs flygplats och ett raffinaderi.

Huthierna uppger att de angripit Riyadhs internationella flygplats och flera andra mål i Saudiarabien. Samtidigt öppnar landets försvarspakt med Turkiet och Pakistan för möjliga militära förstärkningar.

Huthiernas militära talesperson Yahya Saree uppgav under måndagskvällen att angreppen riktats mot King Khalid-flygplatsen i Riyadh och Aramcos raffinaderi i Rabigh, med drönare samt ballistiska robotar och kryssningsrobotar. Han uppgav även träffar mot militära mål och mindre flygplatser i södra Saudiarabien, skriver The Times of Israel.

Kraftiga explosioner hördes i Riyadh under måndagskvällen, skriver The New Arab.

Det saudiska utrikesministeriet publicerade sitt "starkaste fördömande" av huthiernas angrepp mot civila och ekonomiska anläggningar. Ministeriet räknar upp Riyadh och flera andra städer samt saudiska fartyg i Röda havet och Bab al-Mandeb.

MintPress rapporterar återtagna områden

Jemen har återtagit alla områden som saudiska "proxystyrkor" tillfälligt erövrade tidigare under dagen, skriver MintPress News i sin rapportering från sent på måndagen. Enligt mediet ligger Bab al-Mandeb kvar under den Ansar Allah-ledda Sanaaregeringens kontroll.

MintPress uppger också att styrkorna, som mediet betecknar som saudiska proxystyrkor, inte kunnat hålla något territorium trots omkring 100 stridsflygplan och tusentals soldater i ett överraskningsanfall.

Tidigare samma dag rapporterade MintPress att styrkor i Dhubab sade sig behålla kontrollen i området, samtidigt som strider pågick. Enligt mediet medgav även saudiskstödda PLC-källor att Bab al-Mandeb inte hade tagits. PLC är förkortningen för Jemens presidentiella ledningsråd.

Redan i ett tidigare inlägg skrev MintPress att jemenska styrkor återtagit Bab al-Mandeb och att sammandrabbningar fortsatte.

Framryckningar räcker inte

Kriget bör inte mätas enbart i terrängvinster, skriver den oberoende försvarsanalytikern Patricia Marins. Hon beskriver en långdragen kraftmätning i krigsdimma, där arsenaler, logistik, ekonomi och förmågan att väga upp motståndarens fördelar väger tyngre än tillfälliga framryckningar.

Huthiernas snabbhet är enligt henne en allvarlig utmaning för de styrkor som stöds av Saudiarabien och Förenade arabemiraten: utspridda konvojer av hundratals fyrhjulsdrivna fordon i hög fart, med stöd av drönare och robotar.

Drönarsvärmarna används enligt henne inte som i Ukraina, utan mer som i Etiopien. Logistikcentraler är samtidigt mål för saudiskt flyg.

Detta blir inte inbördeskriget från tidigare år, skriver hon. Det blir långt, och de ekonomiska skadorna blir mycket stora.

Motstridiga uppgifter om Mokka

Den internationellt erkända regeringens militär hävdade att National Shield, Giants Brigades och Tihama Resistance tagit Mokka med saudiskt flygstöd, skriver BBC. Fyra regeringskällor uppgav däremot till Reuters att styrkorna bara nått stadens utkanter sent på måndagen. Militärkällor hos AFP bekräftade inte att staden tagits, men hävdade kontroll över Dhubabs militärflygfält och en avskuren väg mot Bab al-Mandeb.

Huthierna förnekade att Mokka fallit. Huthistyrda medier tillbakavisade också uppgifterna om framryckningar i Dhubab.

— Vi går just nu omkring på gatorna i Mokka och tillbakavisar alla uppgifter i medierna om att staden skulle vara intagen, sade huthiernas viceguvernör i Taiz, Fuad Sinan, i en video under måndagskvällen.

Al-Jazira rapporterar om intensiva strider söder om Bab al-Mandeb och nära Taiz. Anonyma tjänstemän uppgav till The Guardian att regeringsallierade styrkor tagit Dhubab, Bab och Hadeid. Vittnen sade att de sett regeringens stridsvagnar och styrkor köra in i orterna.

Koalitionen uppger att omkring 100 stridsflygplan deltar och att 324 högvärdiga mål förstörts. Offensiven, Yemen Dawn, utlystes på söndagen av PLC:s ordförande Rashad al-Alimi med målet att återta allt huthikontrollerat territorium.

Försvarspakt öppnar för förstärkningar

Saudiarabien, Pakistan och Turkiet enades vid måndagens krismöte i Riyadh om snabb utplacering av överenskomna militära styrkor och förmågor inom sin försvarspakt, rapporterar The Guardian.

Överenskommelsen kan innebära militära förstärkningar, men uttalandet anger inte vilken roll styrkorna ska ha. Beskedet innebär inte att de redan har anlänt eller att de ska sättas in på en bestämd front.

USA:s utrikesminister Marco Rubio sade enligt The Guardian att ett motanfall från den saudiskstödda regeringen var väntat. På frågan om samordning med USA hänvisade han till ländernas försvarsavtal utan att lämna detaljer.

— Saudierna har angripits och har rätt att försvara sig, sade Rubio.

Civila dödas och drivs på flykt

Kriget började sedan huthierna tog Sanaa 2014, följt av den saudiskledda interventionen 2015. Den informella vapenvilan började rämna i juli när huthierna utropade sjöblockaden mot saudisk sjöfart. I september tog de Mokka, Dhubab och ön Perim vid sundet.

En saudisk energikälla uppgav till AFP att ett anfall på söndagen åter stoppade pumpningen i öst–västledningen till Röda havet.

Huthistyrda al-Masirah uppger att saudiska flyganfall på måndagen dödade en skolflicka och en kvinna i Sanhan och Saawan i Sanaa. FN:s generalsekreterare António Guterres fördömde huthiernas gränsöverskridande angrepp och uttryckte djup oro över upptrappningen.

Regeringens hälsoministerium uppger att minst 959 människor dödats och 5 000 skadats sedan den 6 augusti. Enligt FN har ytterligare 197 000 drivits på flykt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.