Annons:

Vaccinchefer prisas av globalistisk tankesmedja

Publicerad november 23, 2021 – av Markus Andersson
Pfizers VD Albert Bourla och Europeiska Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Den Nato-kopplade tankesmedjan Atlantic Council väljer nu att ge "hederspris" till Pfizers vd Albert Bourla, BioNTechs medgrundare Özlem Türeci och Ugur Sahin samt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för deras ”framstående ledarskap” under den förda coronapolitiken.

Atlantic Council, som själva beskriver sig som en amerikansk tankesmedja för internationella angelägenheter med ett starkt fokus på nära samarbete mellan Nordamerika och Europa, väljer detta år att ge priset för framstående ledarskap under året till vaccintopparna på Pfizer och BioNTech samt till Europeiska kommissionens globalistiskt profilerade ordförande Ursula von der Leyen.

Priset delas årligen ut till ”en grupp individer som har bidragit till Atlantic Councils uppdrag att forma den globala framtiden tillsammans” och man motiverar valet av pristagare med att dessa varit "en globalt enande kraft" under det gångna året.

 

– Trots alla utmaningar som orsakats av pandemin över de senaste två åren så har kvällens pristagare demonstrerat sin egen extraordinära approach till globalt ledarskap, något som har enat samhällen runt om i världen under en tid när den behövde det som mest, deklarerar Atlantic Councils ordförande John F.W Rogers.

Annons:

Tankesmedjan skriver vidare på sin hemsida att Ursula von der Leyen har visat på ett ”starkt engagemang” att bibehålla starka relationer mellan EU och USA och att vaccintopparna från Pfizer/BioNTech tydligt har visat ”vad företag kan erbjuda samhället”.

I sitt tal hävdade Pfizers vd Albert Bourla att coronavirus utgör ett mycket stort hot mot hela mänskligheten och att vi ”måste enas för att besegra det”. Han passade också på att meddela att vaccinjätten kommer att ha producerat tre miljarder vaccindoser innan årsskiftet och ytterligare fyra miljarder nästa år.

Pfizer-toppen var föga överraskande noga med att påpeka att massvaccinationerna är nödvändiga för att "besegra viruset" och att alternativa behandlingsmetoder inte får uppmärksammas massmedialt på ett sätt som gör människor mer skeptiska till att låta injicera sig med covidvaccin. Att stat och storföretag går ihop för att möjliggöra en ökad produktion av vaccinen eller för att ta fram billiga vaccin till U-länder är också mycket viktigt, enligt Bourla.

Även von der Leyen och BioNTechs grundare fokuserade i sina tal på vikten av storskaliga massvaccinationsprogram och samt hur de experimentella mRNA-vaccinen kan användas i massiv skala för att bekämpa ett stort antal andra sjukdomar.

– Utvecklingen av covid-19-vaccin har öppnat upp dörrarna för en ny typ av läkemedel – mRNA-terapi. MRNA-terapi kommer att låta oss utveckla nya behandlingar mot många typer av sjukdomar: cancer, autoimmuna sjukdomar, regenerativa mediciner – och det kommer också att låta oss att tackla alla sjukdomar som hittills inte kunnat adresseras med vaccin och högeffektiva vaccin som malaria, tuberkulos eller HIV, säger Ugur Sahin från BioNTech och förklarade vidare att planen är att den kontroversiella mRNA-teknologin ska göras tillgänglig på bred front i Afrika och andra fattiga delar av världen.

Även aktivisten och artisten Dua Lipa fick ta emot pris under kvällen.

Özlem Türeci och Ugur Sahin, grundare av BioNTech.

 

Vill "forma världen"

Att den globalistiska tankesmedjan väljer att dela ut sitt hederspris till företrädare för vaccinindustrin och överstatliga politiska företrädare som von der Leyen har inte väckt någon större förvåning med tanke på Atlantic Councils inriktning och finansiering. Tankesmedjan finansieras bland annat av ökända storbanker som Goldman Sachs & Co, den ökända ultraglobalistiska tankesmedjan The Rockefeller Foundation samt JPMorgan Chase Foundation och Google.

Tankesmedjans motto är dessutom att man ska ”forma den globala framtiden tillsammans” och gemensamt tillsammans med olika stora internationella aktörer hitta ”lösningar på globala problem”.

Ordförande John F.W Rogers sitter också personligen i styrelsen hos den hårt kritiserade storbanken Goldman Sachs och har av tidningen Business Insider beskrivits som ”en av de läskigaste och viktigaste personerna” där.

Atlantic Council har också en tydlig svensk koppling i form av ambassadören Karin Olofsdotter som sitter i Atlantic Councils ”Ambassador Leadership Council” – en grupp ambassadörer som påstås representera länder som följer de globalistiska ”värderingar och intressen” som delas av tankesmedjan.

Karin Olofsson anställdes av Utrikesdepartementet redan 1994 och har bland annat tjänstgjort i Washington och Moskva samt vid Nato-delegationen och Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen. Hon har ansvarat för flera av Utrikesdepartementets enheter och även tjänstgjort som ambassadör i Budapest.

Även den tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt och bankmagnaten Jacob Wallenberg ingår i gruppen.

Det är inte heller första gången som profilerade globalister och andra företrädare för överstatliga projekt prisas av tankesmedjan. 2020 fick bland annat Kristalina Georgieva, ordförande för Internationella valutafonden (IMF) och Luis Alberto Morena från Inter-American Development Bank ta emot priset.

2019 var den globalistiska militäralliansen Nato en av pristagarna. 2018 fick den tidigare neokonservative och imperialistiske presidenten George W. Bush ta emot priset.

Attacker mot svenska alternativmedier

Som kuriosa kan nämnas att Atlantic Council tidigare har uppmärksammat Nya Dagbladet och andra "så kallade" alternativmedier, där man beskrivit tidningens rapportering som ”problematisk”. Detta följde på att tidningen publicerat ett öppet brev som riktade sig till den dåvarande presidenten Donald Trump.

Den globalistiska tankesmedjan anklagade då Nya Dagbladet för att sprida ”propaganda”, bland annat eftersom den ungerskjudiske valutaspekulanten och riskkapitalisten George Soros i det öppna brevet pekades ut som en mycket problematiskt aktör.

Noteras kan att Soros har donerat pengar till just Atlantic Council genom sin organisation Open Society Foundation och har hyllats av tankesmedjan för sitt ekonomiska stöd till västvänliga intressen i Ukraina.

Nya Dagbladet har också tidigare rapporterat om att Atlantic Council i praktiken utgör en inofficiell tankesmedja för Nato och en viktig samlingsplats för några av världens mäktigaste globalistiska aktörer.

Tankesmedjan har också finansierats ofrivilligt av svenska skattebetalare då Sveriges utrikesdepartement skänkt mellan 250 000 och 1 000 000 dollar till organisationen.

Fakta: Atlantic Council

Atlantic Council grundades 1961 och har blivit Natos inofficiella tankesmedja.

Syftet med tankesmedjan var ursprungligen att sprida västvänlig propaganda under Kalla kriget.

Atlantic Councils huvudkontor är beläget i centrala Washington D.C.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Trump backar om Epstein-dokument – skriver under ny lag

Jeffrey Epstein-fallet

Publicerad Igår 09:22 – av Redaktionen

Donald Trump har skrivit under en lag som kräver att justitiedepartementet inom 30 dagar offentliggör alla Epstein-dokument. Beslutet kom efter att både representanthuset och senaten röstat igenom förslaget med överväldigande majoritet.

Det var tidigare i november som Demokraterna satte press på Trump genom att släppa vissa mejl som förekommer i Epstein-utredningen, där presidentens namn nämns. Vita huset avfärdade mejlen som ett försök till smutskastning, men det ökade trycket från kongressen – där både demokrater och även vissa republikaner ville se att dokumenten släpptes.

Det ledde till en omröstning kring en ny lag där 427 ledamöter röstade för ett offentliggörande medan sex personer avstod och bara en, republikanen Clay Higgins, röstade nej. Lagen tvingar USA:s justitiedepartement att offentliggöra Epstein-dokumenten, rapporterar brittiska statskanalen BBC.

Under onsdagen skrev Trump under den nya lagen, något han också skrev på sin sociala medie-plattform Truth Social. Där vill han få det att framstå som att hela processen var hans idé och att det var han själv som tidigare gått till talmannen Mike Johnson och majoritetsledaren John Thune för att anta lagförslaget.

Annons:

Trump hade tidigare kunnat offentliggöra dokumenten, men motsatte sig det – något som ledde till stark kritik från väljare och den politiska oppositionen.

Offentliggörandet ska ske i största möjliga utsträckning inom 30 dagar, även om vissa delar kan sekretessbeläggas om det finns särskilda juridiska skäl.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU vill höja Sveriges avgift med 60 procent

Globalismens framfart

Publicerad november 18, 2025 – av Redaktionen

EU-kommissionens budgetförslag hotar att göra Sveriges medlemskapsavgift 60 procent dyrare. EU-minister Jessica Rosencrantz (M) kallar förslaget "orealistiskt".

Kommissionens sjuåriga budgetplan för 2028–2034 uppgår till närmare 2 000 miljarder euro. Sveriges nuvarande avgift är cirka 40 miljarder kronor per år.

Under tisdagens ministermöte i Bryssel tog Jessica Rosencrantz (M) avstånd från planerna.

För Sverige så betyder det åtminstone 60 procent i ökning av avgifterna. Det är inte realistiskt och många andra länder har liknande utmaningar, säger hon till Sveriges Radio.

Annons:

Sverige samlade tillsammans med Österrike flera nettobidragsgivare till frukost inför mötet, det vill säga de som betalar in mer till EU-budgeten än de får tillbaka i stöd. Rosencrantz menar att det finns en gemensam oro för hur stora höjningar det skulle kunna bli.

Men enigheten var inte fullständig. Frankrikes minister Benjamin Haddad klargjorde att Paris vill ha en större budget, inte minst för att säkra jordbrukssubventioner.

EU behöver mer egna medel, konstaterade Haddad.

Han syftade på ett system där pengar går direkt till Bryssel utan att passera nationella parlament – något Sverige avvisar.

Budgetfrågan diskuteras vid toppmötet i december, men ett slutligt beslut väntas inte förrän 2027.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Orbán: ”EU bränner miljarder på ett krig som inte kan vinnas”

Publicerad november 18, 2025 – av Redaktionen

Europeiska unionen finansierar ett krig som inte kan vinnas, förstör sin egen konkurrenskraft och utpressar Ungern ekonomiskt. Det är Ungerns premiärminister Viktor Orbáns hårda dom över EU i en intervju med Axel Springer-chefen Mathias Döpfner.

Efter sitt möte med Donald Trump presenterar han nu USA som Ungerns nya skyddsmakt mot Bryssel.

Mathias Döpfner, VD för mediekoncernen Axel Springer, ägare av bland annat Bild, Die Welt och Politico, genomförde intervjun med Viktor Orbán som en del av sin podcast MD MEETS där han möter ledande politiska och kulturella personligheter.

Undantag från sanktioner – och skydd mot Bryssel

Viktor Orbán beskriver sitt möte med president Donald Trump den 7 november som framgångsrikt. Det viktigaste resultatet blev att Ungern fick undantag från sanktionerna mot rysk olja och gas.

Annons:

Vi gjorde en överenskommelse med presidenten att så länge vi båda är i ämbetet så fungerar det, säger Orbán och beskriver Trump som "en god man, en kristen man" som förstod Ungerns situation.

Utan undantaget skulle energipriserna i Ungern omedelbart tredubblas. Landet är starkt beroende av rysk energi, inte minst eftersom det saknar egna energiresurser och ligger helt utan tillgång till hav.

Men energiundantaget var inte allt. Orbán fick också vad han kallar en "finansiell sköld" från USA – ett skydd som han menar behövs mot EU snarare än mot Ryssland.

Normalt kommer detta skydd från Europeiska unionen. Men nu är det tvärtom. Europeiska unionen är en fara för oss. De utpressar oss. De försöker kväva oss ekonomiskt och finansiellt. Huvudorsaken till att jag behöver en finansiell sköld är Europeiska unionen och mot Bryssel, säger han.

"Trump kan stoppa kriget på en dag"

Orbán är övertygad om att Trump är nyckeln till fred mellan Ryssland och Ukraina.

Om han hade varit i ämbetet när kriget bröt ut mellan Ryssland och Ukraina – en dag och kriget är över. Eller så hade det varit omöjligt att det ens brutit ut. Det är helt säkert, säger han.

Orbáns syn på Trump som "fredens man" grundar sig i presidentens affärsinriktade världsbild.

Han tänker att affärer gör livet lättare för människor. Och krig går emot affärerna. Därför bör alla krig stoppas så snart som möjligt, förklarar Orbán.

Ungerns premiärminister förkastar bestämt beskrivningen av sig själv som "Putins trojanska häst".

Trojanska hästen-argumentet är väldigt enkelspårigt och primitivt. Om du inte har något seriöst argument för att diskutera kriget, säger du: den här mannen har en annan åsikt än jag, så han är Putins trojanska häst. Det är väldigt primitivt, säger Orbán.

EU:s Ukraina-stöd – "irrationellt"

Orbán är skarp i sin kritik av EU:s ekonomiska stöd till Ukraina. Han menar att unionen håller på att förstöra sin egen ekonomi genom att finansiera ett krig som inte kan vinnas.

Vi har redan bränt 185 miljarder euro och vår avsikt är att bränna ännu mer. Vi finansierar ett land som inte har någon chans att vinna kriget, säger Orbán och fortsätter:

Samtidigt har vi inte pengar för Europeiska unionen att ge en ny skjuts till vår ekonomi, som lider mycket på grund av bristen på konkurrenskraft. Det vi gör är irrationellt.

Han avvisar europernas strategi att fortsätta stödja Ukraina militärt i hopp om att förbättra läget på frontlinjen. "Situationen och tiden är bättre för ryssarna än för oss. Fortsätt inte. Stoppa det så snart vi kan", säger han.

Orbán tror att fred är nära, men att det kräver en enad transatlantisk position. "Den amerikanske presidenten är för fred. Européerna är det inte", konstaterar han och varnar för att EU riskerar att bli uteslutna från förhandlingarna.

När Döpfner frågar om varför Europa inte använder sin överlägsna militära styrka, svarar Orbán att kärnvapen förändrar allt.

Den verkliga intellektuella utmaningen är hur någon kan besegra en kärnvapenmakt. Det har aldrig hänt. Om en kärnvapenmakt förlorar ett konventionellt krig är jag helt säker på att kärnvapenrisken omedelbart är på bordet. Därför är min poäng: eskalera inte, visa inte din styrka på frontlinjen. Vi måste visa vår styrka vid förhandlingsbordet, inte på frontlinjen, säger han.

Hård EU-kritik och nationell suveränitet

Orbáns kritik av Europeiska unionen genomsyrar hela intervjun. Han anklagar Bryssel för att ha övergivit sina grundläggande värderingar.

Den europeiska unionen var ett fredsprojekt som förvandlades till ett krigsprojekt. Ett samarbete riktat mot att skapa en mer konkurrenskraftig gemensam europeisk marknad. Resultatet är nu stagnation. Vi förstör vår egen konkurrenskraft, säger han.

Orbán betonar att nationell suveränitet är Europas viktigaste värde och föreslår ett system med koncentriska cirklar där länder själva kan välja vilken nivå av integration de vill delta i.

Migration – "slutet för demokratin"

Orbán förklarar varför han anser att migration hotar demokratin i grunden.

Om de som kom till ditt land illegalt får stanna, kommer de förr eller senare att få medborgarskap. Om de får medborgarskap får de rösträtt. Och dessa personer som du aldrig tillät att komma in blev dina röstberättigade medborgare, resonerar han.

Han menar att det förändrar maktbalansen mellan traditionella kristna och sekulära politiska läger. Orbán gör dock skillnad mellan migration och arbetskraftsinvandring. Ungern tillåter 35 000 gästarbetare per år med tidsbegränsade tillstånd.

— Vi kallar dem inte migranter. Vi kallar dem gästarbetare, förklarar han.

"Min huvudmotståndare finns i Bryssel"

Trots den hårda kritiken mot EU är Orbán optimistisk inför framtiden. "Om du känner till Ungerns historia borde du veta att vi ungrare inte kan överleva utan optimism", säger han.

Inför det kommande valet förklarar han att huvudfrågan kommer att vara nationell suveränitet.

Min huvudmotståndare och utmanare finns inte bland de ungerska killarna. Utmaningen finns i Bryssel. Bryssel vill byta regering i Ungern. De vill ha en regering här som de fått i Polen, som följer instruktionerna från Bryssel om migration, ekonomi och krig. Men jag är inte den killen, avslutar Orbán.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU:s skattebetalare har betalat över två biljoner kronor till Ukraina

Välfärdskollapsen

Publicerad november 17, 2025 – av Jan Sundstedt
Arkivbild.

EU har hittills beviljat mer än 2 000 miljarder kronor i ekonomiskt stöd till Ukraina sedan det ryska intåget 2022. Nyligen godkändes ytterligare ett paket på motsvarande 65 miljarder kronor, samtidigt som Volodymyr Zelenskyj fortsätter att kräva ökade bidrag och lån.

Den gångna veckan beviljade EU-kommissionen nästan sex miljarder euro, cirka 65 miljarder svenska kronor, i nytt stöd till Ukraina.

Beloppet består av 4,1 miljarder euro i ett makro-finansiellt stödlån (MFA) och 1,8 miljarder euro i ett stödpaket där en stor del utgörs av bidrag.

Med denna utbetalning överstiger EU:s totala stöd till Ukraina nu astronomiska två biljoner kronor (2 000 000 000 000). Därtill kommer militärt och finansiellt stöd från andra västländer, inte minst USA.

Annons:

Zelenskyj kräver mer pengar

Dagen innan EU:s beslut intervjuades Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj av Bloomberg. Han betonade behovet av ytterligare finansiering.

Vi måste hitta andra alternativ. Det är en fråga om vår överlevnad. Det är därför vi verkligen behöver det. Och jag räknar med våra partners, sade Zelenskyj.

I samma intervju antydde han att Ukraina hoppas få tillgång till frysta ryska tillgångar i EU, där ett lån motsvarande över 1 500 miljarder kronor övervägs.

De ryska medlen finns bland annat hos värdepapperscentralen Euroclear i Belgien. Belgiska myndigheter och företaget motsätter sig dock användning av tillgångarna.

Det finns minst lika mycket i frysta tillgångar i resten av världen. Det är lite frustrerande att alla pekar på oss, säger Belgiens premiärminister Bart De Wever till HLN.

De Wever har hittills blockerat förslag om beslag och betonar risken att belgiska skattebetalare kan tvingas ersätta Ryssland om legal grund saknas.

Ukraina i svår militär situation

Den ukrainske presidenten medger dock att kriget går tungt för Ukraina och att bland annat den strategiskt viktiga staden Pokrovsk är hårt ansatt. Han framhåller dock att beslut om försvar lämnas till ukrainska befäl.

Ingen tvingar dem att dö för några ruiner, uppges han ha kommenterat den militära befälskedjan.

Volodymyr Zelenskyj menar att Ryssland vill att Ukraina ger upp resten av Donetskoblastet, inklusive städerna Kramatorsk och Slovjansk, och att landet därefter är berett att avsluta kriget.

Enligt honom har det därför blivit viktigt för den ryske presidenten Vladimir Putin att erövra inte minst Pokrovsk. För att därigenom visa USA och Donald Trump att Ukraina inte kan vinna kriget och att den enda möjligheten till fred är att gå med på de ryska kraven.

Krav som Zelenskyj styvnackat vägrar acceptera.

Vi kan inte lämna östra Ukraina. Ingen kommer förstå det. Folk kommer inte förstå det. Och det viktigaste av allt är att ingen kan garantera oss att om de får den eller den staden, så kommer de inte fortsätta sedan. Vi har ingen avskräckande faktor, säger Volodymyr Zelenskyj.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.