USA och EU visar starkt motstånd mot ett förslag på en FN-deklaration för småjordbrukare och lantarbetares rättigheter som backas upp av utvecklingsländer.
Angélica Navarro, boliviansk diplomat och ordförande för den mellanstatliga arbetsgrupp som arbetat med utkastet till en deklaration, säger att arbetsgruppen kommer att mötas igen i mitten av 2014. Hon har meddelat att hon under tiden ska samråda med regeringsföreträdare, det civila samhället och FN, som stödjer förslaget via Rådet för mänskliga rättigheter.
Arbetsgruppen möttes i Genève mellan den 15 och 19 juli för att träffa experter, akademiker och representanter för bondeorganisationer.
Vissa länder har officiellt förklarat att de inte ser något behov av en deklaration men icke-statliga organisationer uppger att industriländer är rädda för konsekvenserna av en deklaration. Deklarationen skulle följa samma modell som FN:s deklaration om ursprungsfolks rättigheter.
– Vi visste från början att processen skulle bli komplicerad, eftersom en del länders ställningstaganden krockat med vissa bestämmelser i deklarationen, säger Malik Özden från Cetim, Europe-Third World Centre i Genève, som ligger bakom förslaget till en deklaration.
Özden säger till IPS att de industriländer som är kritiska till förslaget vill ta bort vissa väsentliga delar som handlar om immaterialrätt som berör teknologi inom jordbruket och fröer, samt skydd mot så kallad land grabbing - att stater och investerare tar över jordbruksmark i fattiga länder.
Deklarationen syftar till att skydda småjordbrukare och även jordlösa som ägnar sig åt exempelvis fiske. Den slår fast rätten till mark och rätten till en miljömässigt hållbar produktion samt jordbrukarnas rätt att själva utforma jordbrukssystem och att välja vilka frösorter de ska använda - vilket krockar med de transnationella jordbruksföretagens intressen.
Christophe Golay, från Akademin för internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter i Genève, säger dock att det sociala skyddet samt skyddet för lantbrukare i konfliktområden hade kunnat vara bättre än vad som föreslås.
Olivier de Schutter, FN:s särskilda rapportör för rätten till mat, är en av dem som uttryckt stöd för förslaget.
USA är ett av de länder som avvisat förslaget och som menar att Rådet för mänskliga rättigheter inte är rätt forum för att hantera frågor som berörs i deklarationen.
"Mänskliga rättigheter för grupper i stället för individer är oförenligt med internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter. Jag vill vara tydlig med att vi inte är beredda att förhandla om ett utkast till en deklaration för lantarbetares rättigheter," sa den amerikanska delegaten vid mötet i Genève.
Även EU kritiserade faktumet att Rådet för mänskliga rättigheter skapat en arbetsgrupp som arbetat med frågan. EU meddelade att man inte kommer att delta i förhandlingar om ett utkast till en deklaration, men att man i andra forum är öppen för att diskutera förbättrade villkor för lantbrukare.
Utvecklingsländerna har visat ett fortsatt stöd för en deklaration men medgav att vissa förändringar i förslaget skulle kunna göras i syfte att nå samförstånd.
Navarro från arbetsgruppen som arbetat med förslaget säger till IPS att det finns risk för att förhandlingarna drar ut på tiden och att de kan komma att pågå i decennier, vilket gällt andra internationella fördrag. Özden från Cetim säger att han tror att en FN-deklaration kan bli verklighet även om processen kan ta många år.
– Vi hoppas att företrädare för de olika staterna kommer att lyssna på argumenten från medborgarna och inte bara på argumenten från de transnationella företagen, säger han till IPS.
År 2010 arbetade nära 1,4 miljarder människor världen över inom jordbruket varav 97 procent av dessa i utvecklingsländer, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO.
Gustavo Capdevila/IPS
