17 av de ledande deltagarna och arrangörerna till protesterna i Charlottesville 2017 döms nu att betala hisnande 235 miljoner kronor i skadestånd. Richard Spencer som är en dem som dömts kallar det hela för ”domstolsaktivism” i medvetet syfte att driva aktivisterna i konkurs.
Ett stort antal nationalister och konservativa av vitt skilda falanger samlades för fyra år sedan i Charlottesville, Virginia för att protestera mot planerna att ta bort eller riva den historiska statyn föreställande sydstatsgeneralen Robert E. Lee.
I samband med protesterna skedde kaotiska sammandrabbningar med vänsterextremister och svart makt-aktivister från BLM. En person dog och flera skadades efter att ha blivit påkörda med bil av en 21-årig man som sedan dömdes till livstids fängelse för bland annat mord och försök till mord.
Nu har en jury beslutat att tolv personer och fem organisationer ska betala motsvarande 235 miljoner kronor i skadestånd, man hävdar att nationalisterna är direkt ansvariga för att ha orsakat fysiska och emotionella skador för nio vänsteraktivister.
Annons:
– Detta sänder en tydlig signal, konstaterade advokaten Roberta Kaplan.
Det har under senare år blivit allt mer vanligt förekommande att civila rättstvister används som ett politiskt påtryckningsmedel för att ”komma åt” nationalister och tvinga dessa i konkurs. Nationalistprofilen Richard Spencer som är en av dem som döms hänvisar till denna trend och säger att ”hela teorin som ligger till grund för domen är fundamentalt felaktig”.
Han kommenterar utfallet med att det var tydligt redan innan rättegången att man velat använda fallet för att få honom och de andra åtalade utblottade.
– Det var aktivism genom rättegångsprocesser och det är fullständigt skandalöst. Jag mår okej just nu för jag hade accepterat i mitt hjärta att det värsta skulle hända. Jag hoppades annorlunda såklart men jag är inte väldigt förvånad eller modfälld.
De dömda och deras advokater konstaterar att de inte var inblandade i eller hade någonting att göra med påkörningen av flera demonstranter och att de heller inte konspirerat eller planerat att ägna sig åt våldsamheter under protesterna. Man menar vidare att det var vänsterextrema Antifa som inledde våldsamheterna och som gick till attack mot de nationalistiska demonstranterna.
Flera av de dömda meddelar också att man kommer att överklaga domen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Seimas i Vilnius. Litauens parlament har stött en grundlagsändring som skulle slopa förbudet mot att placera massförstörelsevapen på landets territorium vid en första omröstning. Slutomröstning återstår. Arkivbild från 2023.
VILNIUS (Xinhua) -- Litauens parlament har ställt sig bakom en grundlagsändring som skulle slopa förbudet mot att placera massförstörelsevapen på litauiskt territorium. Det skulle kunna öppna för att allierades kärnvapen stationeras i det baltiska landet, rapporterade lokala medier på tisdagen.
Förslaget godkändes vid den första behandlingen i parlamentet på tisdagen. Totalt röstade 106 ledamöter för och 18 emot, medan sex avstod.
En slutlig omröstning kan hållas tidigast tre månader senare. Då krävs stöd från minst 94 av de 141 ledamöterna i parlamentet, som kallas Seimas.
Parlamentets talman Juozas Olekas uppgav att den slutliga omröstningen väntas äga rum den 12 januari.
Annons:
Litauens grundlag förbjuder massförstörelsevapen och utländska militärbaser på landets territorium. Den föreslagna ändringen stryker hänvisningen till massförstörelsevapen, men låter förbudet mot utländska militärbaser stå kvar.
— Vi kan inte delta fullt ut i Natos planer för kärnvapenavskräckning med den nuvarande begränsningen, sade den konservative oppositionsledaren Laurynas Kasciunas.
Litauiska parlamentsledamöter som motsätter sig grundlagsändringen ansåg att ett beslut av sådan betydelse bör underställas väljarna i en folkomröstning.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ryssland genomförde natten till onsdagen den 7 oktober en kombinerad robot- och drönarattack mot Ukraina. Kraftverk och lager träffades enligt rapporter, medan Ryssland uppger att robotproduktion, hamnar och militär logistik var mål.
AMK Mapping uppger att Trypilljas värmekraftverk, Krementjuks vattenkraftverk och lageranläggningar träffades. Kontot rapporterade under den pågående attacken om minst 20 robotar mot Kiev, Kiev-regionen, Dnipro och Krementjuk samt stora bränder efter träffarna. Kraftverksträffarna och skadeomfattningen är inte oberoende bekräftade.
Infrastruktur i Kiev och tolv regioner utsattes för angrepp, enligt president Volodymyr Zelenskyj. Regionala myndigheter uppger enligt Reuters att en industrianläggning i Dnipro och transportinfrastruktur i Zaporizjzja skadades.
Large-scale, combined Russian missile and drone attack on Ukraine.
Rysslands försvarsministerium uppger att attacken riktades mot militärindustriella anläggningar i Kiev och sex regioner. Bland målen fanns enligt ministeriet platser där försvarsbolaget Fire Point tillverkar och lagrar Flamingo-kryssningsrobotar samt medel- och långdistansdrönare.
Annons:
DD Geopolitics återger de ryska uppgifterna om militärindustri, hamn- och varvsinfrastruktur samt militär logistik. Ministeriet uppger enligt Reuters att hamn- och varvsmålen låg i Odessa-regionen, där även fartyg som enligt ministeriet användes för Ukrainas väpnade styrkor angreps.
AMK rapporterade också om 5–8 Kalibr-robotar avfyrade från en Buyan-M-korvett i Kaspiska havet. Enligt kontot var 6–10 Tu-95MS och tre Tu-160M på väg mot avfyrningslinjer; uppgiften bekräftar inte senare avfyrningar. De minst 20 robotarna var ingen slutlig totalsiffra för natten.
Ukrainas flygvapen uppger enligt Reuters att Ryssland använde 130 drönare, 48 kryssningsrobotar samt ballistiska robotar och att luftvärnet bekämpade 161 mål. Zelenskyj uppger separat totalt 70 robotar.
Bostadshus skadades
Minst elva människor dödades enligt Zelenskyjs preliminära uppgifter: fem i Pryluky och två vardera i Kiev, Oleksandrija och Krementjuk. Han skriver att 26 skadades i Pryluky, däribland fem barn, och åtta i Krementjuk.
I Pryluky träffades ett femvåningshus. Regionchefen Vjatjeslav Tjaus uppger att dödssiffran kan stiga och att tre människor, bland dem ett barn, räddats ur rasmassorna.
Krementjuks borgmästare Vitalij Maletskyj beskriver skadorna på bostadsområden som några av de värsta sedan "den fullskaliga invasionen" inleddes, rapporterar The New Voice of Ukraine. Även ett industriföretag i distriktet skadades.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Huthierna uppger att de angripit Riyadhs internationella flygplats och flera andra mål i Saudiarabien. Samtidigt öppnar landets försvarspakt med Turkiet och Pakistan för möjliga militära förstärkningar.
Huthiernas militära talesperson Yahya Saree uppgav under måndagskvällen att angreppen riktats mot King Khalid-flygplatsen i Riyadh och Aramcos raffinaderi i Rabigh, med drönare samt ballistiska robotar och kryssningsrobotar. Han uppgav även träffar mot militära mål och mindre flygplatser i södra Saudiarabien, skriver The Times of Israel.
Kraftiga explosioner hördes i Riyadh under måndagskvällen, skriver The New Arab.
Det saudiska utrikesministeriet publicerade sitt "starkaste fördömande" av huthiernas angrepp mot civila och ekonomiska anläggningar. Ministeriet räknar upp Riyadh och flera andra städer samt saudiska fartyg i Röda havet och Bab al-Mandeb.
Annons:
MintPress rapporterar återtagna områden
Jemen har återtagit alla områden som saudiska "proxystyrkor" tillfälligt erövrade tidigare under dagen, skriver MintPress News i sin rapportering från sent på måndagen. Enligt mediet ligger Bab al-Mandeb kvar under den Ansar Allah-ledda Sanaaregeringens kontroll.
MintPress uppger också att styrkorna, som mediet betecknar som saudiska proxystyrkor, inte kunnat hålla något territorium trots omkring 100 stridsflygplan och tusentals soldater i ett överraskningsanfall.
Tidigare samma dag rapporterade MintPress att styrkor i Dhubab sade sig behålla kontrollen i området, samtidigt som strider pågick. Enligt mediet medgav även saudiskstödda PLC-källor att Bab al-Mandeb inte hade tagits. PLC är förkortningen för Jemens presidentiella ledningsråd.
Redan i ett tidigare inlägg skrev MintPress att jemenska styrkor återtagit Bab al-Mandeb och att sammandrabbningar fortsatte.
Framryckningar räcker inte
Kriget bör inte mätas enbart i terrängvinster, skriver den oberoende försvarsanalytikern Patricia Marins. Hon beskriver en långdragen kraftmätning i krigsdimma, där arsenaler, logistik, ekonomi och förmågan att väga upp motståndarens fördelar väger tyngre än tillfälliga framryckningar.
Huthiernas snabbhet är enligt henne en allvarlig utmaning för de styrkor som stöds av Saudiarabien och Förenade arabemiraten: utspridda konvojer av hundratals fyrhjulsdrivna fordon i hög fart, med stöd av drönare och robotar.
Drönarsvärmarna används enligt henne inte som i Ukraina, utan mer som i Etiopien. Logistikcentraler är samtidigt mål för saudiskt flyg.
Detta blir inte inbördeskriget från tidigare år, skriver hon. Det blir långt, och de ekonomiska skadorna blir mycket stora.
The war being fought in Yemen should not be measured by advances alone.
This is a war of constant strategic contestation under a heavy fog of war. It has to be read through arsenals, logistical, financial resilience, and the innovation capable of offsetting advantages on both…
Den internationellt erkända regeringens militär hävdade att National Shield, Giants Brigades och Tihama Resistance tagit Mokka med saudiskt flygstöd, skriver BBC. Fyra regeringskällor uppgav däremot till Reuters att styrkorna bara nått stadens utkanter sent på måndagen. Militärkällor hos AFP bekräftade inte att staden tagits, men hävdade kontroll över Dhubabs militärflygfält och en avskuren väg mot Bab al-Mandeb.
Huthierna förnekade att Mokka fallit. Huthistyrda medier tillbakavisade också uppgifterna om framryckningar i Dhubab.
— Vi går just nu omkring på gatorna i Mokka och tillbakavisar alla uppgifter i medierna om att staden skulle vara intagen, sade huthiernas viceguvernör i Taiz, Fuad Sinan, i en video under måndagskvällen.
Al-Jazira rapporterar om intensiva strider söder om Bab al-Mandeb och nära Taiz. Anonyma tjänstemän uppgav till The Guardian att regeringsallierade styrkor tagit Dhubab, Bab och Hadeid. Vittnen sade att de sett regeringens stridsvagnar och styrkor köra in i orterna.
Koalitionen uppger att omkring 100 stridsflygplan deltar och att 324 högvärdiga mål förstörts. Offensiven, Yemen Dawn, utlystes på söndagen av PLC:s ordförande Rashad al-Alimi med målet att återta allt huthikontrollerat territorium.
Försvarspakt öppnar för förstärkningar
Saudiarabien, Pakistan och Turkiet enades vid måndagens krismöte i Riyadh om snabb utplacering av överenskomna militära styrkor och förmågor inom sin försvarspakt, rapporterar The Guardian.
Överenskommelsen kan innebära militära förstärkningar, men uttalandet anger inte vilken roll styrkorna ska ha. Beskedet innebär inte att de redan har anlänt eller att de ska sättas in på en bestämd front.
USA:s utrikesminister Marco Rubio sade enligt The Guardian att ett motanfall från den saudiskstödda regeringen var väntat. På frågan om samordning med USA hänvisade han till ländernas försvarsavtal utan att lämna detaljer.
— Saudierna har angripits och har rätt att försvara sig, sade Rubio.
Civila dödas och drivs på flykt
Kriget började sedan huthierna tog Sanaa 2014, följt av den saudiskledda interventionen 2015. Den informella vapenvilan började rämna i juli när huthierna utropade sjöblockaden mot saudisk sjöfart. I september tog de Mokka, Dhubab och ön Perim vid sundet.
En saudisk energikälla uppgav till AFP att ett anfall på söndagen åter stoppade pumpningen i öst–västledningen till Röda havet.
Huthistyrda al-Masirah uppger att saudiska flyganfall på måndagen dödade en skolflicka och en kvinna i Sanhan och Saawan i Sanaa. FN:s generalsekreterare António Guterres fördömde huthiernas gränsöverskridande angrepp och uttryckte djup oro över upptrappningen.
Regeringens hälsoministerium uppger att minst 959 människor dödats och 5 000 skadats sedan den 6 augusti. Enligt FN har ytterligare 197 000 drivits på flykt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Konstboken L’Apocalypse stals från ett konstcenter i Issoire i centrala Frankrike. Bilden visar staden, inte det drabbade konstcentret. Arkivbild från 2011.
Tjuvar har stulit L'Apocalypse, en 210 kilo tung konstbok med en bronspärm skulpterad av Salvador Dalí, från ett konstcenter i Issoire i centrala Frankrike. Verket värderas till flera miljoner euro och är det senaste i en rad uppmärksammade museistölder i landet.
Stölden skedde natten mellan söndagen den 4 och måndagen den 5 oktober på Centre d'art contemporain i Issoire, i departementet Puy-de-Dôme. Åklagarmyndigheten i Clermont-Ferrand kallar boken "en exceptionell och unik pjäs" och har inlett en förundersökning, rapporterar TF1info.
Utredningen har lämnats över till kriminalpolisens utredningsenhet i Clermont-Ferrand. Pärmen ensam väger 150 kilo. Den är gjuten i brons och prydd med ädelstenar.
Fjorton namn kring världens undergång
Boken är konstförläggaren Joseph Forêts livsverk. Han inledde projektet 1958 med Johannes uppenbarelse som grund och värvade sju målare och sju författare, bland dem Dalí, Foujita, Leonor Fini, Bernard Buffet, Jean Cocteau, Ernst Jünger, Jean Giono och Emil Cioran. François Mauriac tackade nej.
Annons:
Utvikt är boken 150 meter lång. Författarna skrev för hand på 150 pergament, och 25 hantverksverkstäder deltog i arbetet. Mellan 1961 och 1972 visades den på 146 utställningar runt om i världen.
Enligt samlaren Christian Karoutzos värderades boken vid tillkomsten till två miljoner franc, vilket enligt honom då gjorde den till världens dyraste bok, uppger TF1info/AFP. År 2003 köptes den från japanska ägare av Karoutzos, vd för ett konstrestaureringsföretag i Issoire.
— Detta universella verk skulle säljas på auktion och skingras över världen, vilket var outhärdligt för mig. Därför bestämde jag mig för att köpa det, sade han till AFP då.
Ännu en kupp i raden
I oktober 2025 stals åtta delar av de franska kronjuvelerna, värderade till omkring 88 miljoner euro, från Louvren i Paris. I juli utsattes Lalique-museet i nordöstra Frankrike för en kupp där smycken värda runt fyra miljoner euro stals, trots att museet efter Louvrenkuppen betraktades som en känslig plats.
Enligt borgmästaren larmade säkerhetsbolaget inte gendarmeriet direkt. Det var i stället en städare som ringde polisen.
Vid konstkuppen på Renoirmuseet i Cagnes-sur-Mer i september tog två maskerade tjuvar fyra verk.
En fransk parlamentsutredning pekade i maj på föråldrad infrastruktur, personalbrist och otillräcklig kameraövervakning på landets museer. Regeringen har lagt fram 33 åtgärder för att skärpa säkerheten, bland annat att de mest eftertraktade verken tillfälligt tas bort från utställning.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
