Annons:

USA närmar sig storkrig mot Iran – ”90 procent chans” för attack

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad februari 18, 2026 – av Emil Fjellstedt

Trumpadministrationen står närmare ett fullskaligt krig mot Iran än de flesta amerikaner inser. Enligt en rådgivare till presidenten är sannolikheten för militär aktion inom de närmaste veckorna 90 procent.

Förhandlingar mellan USA och Iran i Genève i tisdags ledde inte till något genombrott, och den massiva amerikanska militära uppbyggnaden i regionen fortsätter.

Mötet mellan amerikanska sändebud och Irans utrikesminister Abbas Araghchi varade i tre timmar, men gapen mellan parterna är stora. Vicepresident JD Vance konstaterade efteråt att president Trump har dragit upp "röda linjer" som Iran ännu inte är berett att acceptera.

Chefen börjar tröttna. Vissa rådgivare varnar honom för att gå i krig med Iran, men jag tror att det är 90 procents chans att vi ser ett militärt angrepp de närmaste veckorna, säger en av Trumps rådgivare till Axios.

Annons:

Massiv militär uppbyggnad

USA har samlat en omfattande styrka i Mellanöstern: två hangarfartyg, ett dussin krigsfartyg, hundratals stridsflygplan och flera luftförsvarssystem. Bara det senaste dygnet har ytterligare 50 stridsflygplan – F-35, F-22 och F-16 – skickats till regionen. Över 150 militära fraktflygningar har fört vapensystem och ammunition till området.

Den israeliska regeringen förbereder sig för krig inom dagar, enligt israeliska tjänstemän. Israel driver på för ett maximalistiskt scenario som inkluderar regimförändring samt angrepp mot Irans kärnteknik och missilprogram.

Oklara mål väcker frågor

Analytiker ifrågasätter dock vad en attack faktiskt skulle kunna uppnå. Vid förra årets israeliskledda operation visade sig Irans underjordiska kärnanläggningar vara mycket välskyddade. Om inte Irans kapacitet neutraliseras genom vågor av förödande angrepp med hundratals flygplan riskerar landet att besvara attackerna, men nu omringat av amerikanska styrkor.

Det pekas på att ett krig snarare tenderar att stärka regimens interna sammanhållning än att fälla den. Organiserade väpnade oppositionsgrupper är numerärt obetydliga mot en iransk militär med över en miljon soldater. Utan realistiska utsikter att vare sig förstöra kärnteknikprogrammet eller störta regimen kvarstår frågan om vad den strategiska målsättningen med ett angrepp egentligen är.

En konflikt riskerar också att sprida sig regionalt. Bahrain har meddelat att landet kommer att slå tillbaka mot iranska attacker på amerikanska baser på dess territorium – ett scenario som under amerikanskt tryck kan dra in flera Gulfstater i en utdragen konflikt.

Amerikanska tjänstemän har gett Iran två veckor att återkomma med ett detaljerat förslag. Förra året i juni, när ett liknande tvåveckorsfönster sattes, inledde Trump militära angrepp efter bara tre dagar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Uppgifter: Minst hundra Patriotrobotar avfyrades när Iran slog mot USA-basen i Jordanien

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Igår 13:00 – av Emil Fjellstedt
Flera ljusspår på natthimlen ovanför en mörk höjd och bebyggelsens ljus.
Stillbild från missilanfallet mot Jordanien som visar uppskjutningen av Patriotrobotar.

Minst hundra Patriotrobotar ska ha avfyrats när Iran slog mot den amerikanska basen Al Azraq i Jordanien med uppgivna 30–50 ballistiska robotar. Anfallet kom mitt i upptrappningen till sjöss, där Islamiska revolutionsgardet (IRGC) uppger att man anfallit två amerikanska fartyg och åtta oljetankrar i Persiska viken.

Enligt IRGC ska anfallen ha orsakat "betydande skador" på fartygen. Gardet uppger också att man gjort ytterligare tio fartyg till mål, fartyg som med amerikanskt militärt stöd ska ha försökt passera ett område i Hormuzsundet som Teheran förklarat förbjudet och osäkert.

Onsdagens uppgifter följde på en varning från IRGC:s flottkommando sent på tisdagen, riktad till besättningar på tankfartyg vid kajer och ankarplatser utanför Bahrain och Kuwait.

"Vi varnar alla besättningsmedlemmar på tankfartygen i närheten av kajerna i Kuwait och Bahrain...: lämna omedelbart era fartyg, oavsett om de ligger för ankar eller vid kaj, eftersom de kommer att göras till mål", meddelade flottkommandot. I samma uttalande anklagades Bahrain och Kuwait för att hysa amerikanska styrkor och vara "samarbetspartner" i Washingtons angrepp mot iransk sjöfart.

Minst hundra Patriotrobotar över Jordanien

Sjökriget är bara en av fronterna. Patricia Marins uppger att det iranska anfallet mot den amerikanska basen Al Azraq i Jordanien omfattade 30–50 ballistiska robotar, och att minst hundra Patriotrobotar avfyrades mot dem. Antalen har inte bekräftats oberoende.

Marins knyter anfallet till vad hon beskriver som Washingtons plan att strypa Irans ekonomi – en linje som USA enligt henne har beslutat att fördjupa, och som Iran svarar på genom att trappa upp anfallen i regionen. Hennes egen jämförelse är att två månaders Patriotproduktion gick åt under två timmar.

Den amerikanska sidans egen redovisning gäller ett tidigare skede. USA:s centralkommando uppger att man den 8 september förstörde fem iranska råoljefartyg – M/T Kaviz, M/T Charminar, M/T Horizon 1 och M/T Riesco i Omanviken samt M/T Derya nära Kharg – efter att IRGC enligt kommandot två gånger på två dygn försökt träffa ett amerikanskt örlogsfartyg med ballistiska robotar. Besättningarna beordrades enligt kommandot att lämna fartygen innan de sattes ur bruk. Pressmeddelandet är daterat före de iranska skadeuppgifterna.

En separat runda inträffade lördagen den 5 september, då centralkommandot uppgav att tre iranska råoljefartyg angripits efter robotbeskjutning mot ett amerikanskt hangarfartyg och en robotjagare. Två sattes ur spel och ett tredje, utan last, förstördes. Iran uppgav därefter att man träffat tre tankfartyg på en icke godkänd rutt genom Hormuzsundet samt tre USA-kopplade fartyg på annan plats.

En femtedel av oljan gick genom Hormuz

Sjöfarten har blivit en allt tyngre front i det sex månader långa kriget. USA upprätthåller en flottblockad mot iranska hamnar, medan Iran utövar egen kontroll över passagen genom Hormuz och nyligen aviserat ytterligare en spärrad zon i Persiska viken.

Före krigets utbrott passerade omkring en femtedel av världens oljeförsörjning Hormuzsundet. Marknaderna prisar in risken: på tisdagen handlades Brent nära 100 dollar per fat och amerikanska WTI över 93 dollar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Iran och Oman nära uppgörelse om säker rutt genom Hormuzsundet

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad september 7, 2026 – av Redaktionen
Oljetankers i Hormuzsundet.

TEHERAN (Xinhua) -- Förhandlingarna mellan Iran och Oman om en tillfällig rutt för säker passage genom Hormuzsundet har nått slutskedet, uppgav Irans utrikesdepartements talesperson Esmaeil Baghaei på måndagen.

Överenskommelsen mellan länderna om rutten kommer sannolikt att registreras hos Internationella sjöfartsorganisationen inom de närmaste dagarna, sade Baghaei vid en pressträff i Teheran.

Han sade att osäkerheten i farleden är en följd av USA:s och Israels "militära aggression" mot Iran.

Baghaei sade att fartyg inte kommer att kunna färdas på rutten med tillförsikt och en känsla av säkerhet så länge situationen består.

På en fråga om en qatarisk delegations besök i Iran på söndagen svarade Baghaei att det ingick i Qatars ansträngningar för att trappa ned spänningarna i regionen. Han sade att kontakterna mellan Iran och vissa andra länder i regionen, som länge försökt bidra till minskade spänningar, är "en pågående process".

Plan för tillfällig sjöfartskorridor

I ett gemensamt uttalande i slutet av förra månaden meddelade Iran och Oman att de diskuterat ett stegvis upplägg. Det omfattar en tillfällig gemensam sjöfartskorridor i Hormuzsundet och ett avtal om ett gemensamt projekt för att röja minor i farleden.

De tekniska samtalen ska fortsätta om en permanent sjöfartskorridor, sundets framtida förvaltning samt ett system för informationsutbyte, trafikledning och säkerhetsarrangemang.

Iran skärpte kontrollen över Hormuzsundet den 28 februari och stoppade säker passage för fartyg som tillhör eller har kopplingar till Israel och USA efter ländernas gemensamma angrepp mot iranskt territorium.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Iranske generalen: Vi fick amerikanerna att fly

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad september 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Mohsen Rezaei i militäruniform framför den iranska flaggan under en tv-intervju.
Mohsen Rezaei gjorde uttalandet i en intervju med iranska statstelevisionen IRIB den 6 september.

Iran har testat en särskild sjömålsrobot mot ett amerikanskt örlogsfartyg, uppger generalmajor Mohsen Rezaei. Han framställer anfallet som ett iranskt styrkebesked och kopplar det till en förändrad strategi mot USA:s sjöblockad.

I en intervju med statliga IRIB den 6 september 2026 beskriver Rezaei en varningsattack som ska ha genomförts omkring 48 timmar tidigare – den första mot ett amerikanskt örlogsfartyg sedan tolvdagarskriget.

Rezaei säger att amerikanerna flydde och framhåller beskjutningen som ett bevis på Irans militära förmåga. Attacken var enligt honom så omfattande att det amerikanska centralkommandot CENTCOM inte kunde förneka den.

Vapnet beskriver han som en särskild robot avsedd mot örlogsfartyg, inte en vanlig ballistisk robot. Någon modell eller några tekniska data anges dock inte i underlaget.

Örlogsfartyg i skottlinjen

CENTCOM bekräftar i sin kommuniké den 5 september att revolutionsgardet avfyrat robotar mot ett amerikanskt hangarfartyg och en robotjagare. Kommandot beskriver dem som ballistiska robotar och uppger att fartygen undvek flera attacker utan att någon amerikansk personal skadades. Bekräftelsen gäller beskjutningen, inte Rezaeis beskrivning av vapnet eller anfallet som ett lyckat styrkebesked.

USA uppger att man därefter slog mot tre iranska oljetankfartyg: M/T Downy och M/T Stark 1 försattes permanent ur funktion, medan det olastade M/T Kylo/Noxen förstördes sedan besättningen uppmanats att lämna fartyget.

Robotbeskjutningen mot amerikanska örlogsfartyg markerar en tydlig upptrappning till sjöss. Tidigare iranska angrepp riktades främst mot kommersiell sjöfart – nu hamnar USA:s militära närvaro direkt i skottlinjen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Elva döda i israeliska flyganfall mot södra Libanon

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad september 7, 2026 – av Redaktionen
Rök stiger efter ett israeliskt flyganfall i Bnaafoul i södra Libanon.
Rök efter ett israeliskt flyganfall mot Bnaafoul i södra Libanon den 17 maj 2026. Arkivbild.

BEIRUT (Xinhua) -- Minst elva personer dödades och fem andra skadades i israeliska flyganfall mot staden Kfar Roummane i södra Libanon tidigt på måndagen, enligt Libanons statliga nyhetsbyrå NNA.

NNA uppger att ett israeliskt flyganfall förstörde ett trevåningshus i Kfar Roummane. Räddningspersonal från lokala hälsoorganisationer skyndade till platsen och hittade nio döda, däribland två spädbarn. Fem personer skadades.

Ytterligare två sjukvårdare från Islamic Risala Scouts dödades i en israelisk drönarattack i staden, enligt NNA.

Händelserna inträffade mot bakgrund av fortsatta spänningar längs gränsen mellan Libanon och Israel. Detta trots ett ramavtal som länderna undertecknade i slutet av juni och flera samtalsrundor om säkerhetsarrangemang längs gränsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.