Annons:
Annons:

Uppgifter: Ryska bostadshus attackerade av drönare

Kriget i Ukraina

Uppdaterad 26 augusti 2024, Publicerad 26 augusti 2024 – av Jan Sundstedt
Bostadshus som träffats av en ukrainsk drönare.

Minst fyra personer skadades när ukrainska kamikaze-drönare i samband med en attack mot en närliggande rysk flygbas träffade flerfamiljshus i Saratovregionen tidigt på måndagsmorgonen.

Guvernören i Saratovregionen, Roman Busargin, bekräftade tidigt på måndagen att flera höga bostadshus träffades av drönare. Luftförsvaret svarade på anfallet mot flygbasen men fragment från drönarna föll ned över bostadsområden i städerna Saratov och Engels.

Ett flertal videoklipp sprid nu på olika medieplattformar, som visar hur drönare träffar ett 38-våningshus i Saratov, en stad med 950.000 invånare i västra Ryssland.

Annons:

Enligt rapporter från ryska RIA Novosti, baserade på den regionala hälsovårdsavdelningen, skadades fyra personer i attacken och en kvinna rapporteras befinna sig i ett kritiskt tillstånd.

Utöver detta rapporteras det att en drönare skjutits ned över Bryansk-regionen av guvernören Aleksandr Bogomaz. Rysslands försvarsdepartement meddelade att man under natten hade stoppat totalt 20 drönare, varav nio sköts ned över Saratovregionen.

Nästan samtidigt som den ukrainska attacken har ryska styrkor genomfört en av konfliktens mest omfattande robot- och drönarangrepp mot ett flertal ukrainska mål och städer. Flyglarm och explosioner har rapporterats från bland annat Lvov, i västra Ukraina, samt huvudstaden Kiev.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Zelenskyj vill ha närmare 1 300 miljarder kronor – på ett enda år

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 16:39 – av Emil Fjellstedt
Volodymyr Zelenskyj talar i en mikrofon med andra mötesdeltagare bakom sig.
Volodymyr Zelenskyj håller sitt inledningsanförande vid Europeiska politiska gemenskapens toppmöte i Dublin den 12 november 2026, en vecka före mötet i Berlin.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att landet behöver hela 115 miljarder euro från internationella partner under 2027. En stor del av notan kan hamna på EU-budgeten och i sista hand på europeiska skattebetalare, som står som säkerhet för unionens lån.

Beloppet nämnde Zelenskyj vid en presskonferens i Berlin på torsdagen. Pengarna ska täcka försvar och statsbudget under ett enda år.

EU har redan avsatt 45 miljarder euro för 2027, andra halvan av unionens beslutade lån på 90 miljarder för 2026-2027. Utbetalningen förutsätter att reformer genomförs och villkor uppfylls.

Den 18 november föreslog kommissionen dessutom ett nytt lån på upp till 45 miljarder euro. Godkänns det kan EU-lånen till Ukraina nå upp till 90 miljarder euro enbart under 2027. Resterande 25 miljarder av Zelenskyjs summa förväntas komma från andra partner.

Annons:

— 45 miljarder plus 45 miljarder blir 90. Och 90 är närmare 115 än 45, säger Zelenskyj.

Hans 90 miljarder avser alltså ett enda år, medan det redan beslutade Ukrainalånet på samma summa sträcker sig över två.

Redan i oktober begärde Zelenskyj minst 70 miljarder euro extra av EU-ledarna, då med drönarproduktionen som argument.

EU-budgeten står som säkerhet

Det nya lånet ska finansieras genom att EU självt lånar upp pengarna på kapitalmarknaden. Som garanti ställs marginalen i EU-budgeten, samma marginal som redan garanterar unionens Ukrainaprogram sedan 2023.

Ukraina ska betala tillbaka kapitalbeloppet först när landet får krigsskadestånd från Ryssland. Kommissionen vill också kunna använda framtida vinster från frysta ryska tillgångar till återbetalningen.

Uteblir pengarna från Ryssland ligger risken kvar på EU-budgeten, som finansieras av medlemsländerna och därmed av deras skattebetalare.

Av det nya lånet går upp till 25 miljarder till militärt stöd och 20 miljarder till budgetstöd, villkorat av reformer mot korruption och för rättsstaten. Förslaget ska nu behandlas av Europaparlamentet och rådet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Omfattande ryskt nattangrepp skadade tre broar i Kiev

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 12:23 – av Emil Fjellstedt
En vit ljusblixt lyser upp den blågrå natthimlen bakom Kievs mörka silhuett. En vattenstämpel ligger diagonalt över bilden.
En ljusblixt lyser upp himlen över Kiev i ett klipp i samband med anfallet den 20 november.

Ryssland avfyrade omkring 117 robotar mot Ukraina under natten till fredag, varav ungefär 87 kryssningsrobotar, enligt en genomgång av öppenkällanalytikern AMK Mapping. Energisystemet var huvudmålet, och minst fem större energianläggningar uppges ha träffats. Anfallet kom bara timmar efter att Vladimir Putin lovat att svara hårt på angreppen mot Krimbron.

Kontot publicerar sin kartläggning av ryska anfall på X och beskriver sig själv som proukrainskt. Siffran avser hur många robotar som avfyrades, inte hur många som nådde sina mål.

Bland de träffade anläggningarna finns enligt genomgången både kraftverk och transformatorstationer. Angreppet riktades alltså i första hand mot den ström som hushåll, sjukhus och industri är beroende av.

Följderna märktes långt från fronten. Nödavbrott infördes i Lvivregionen, Transkarpatien och Ivano-Frankivskregionen i västra Ukraina, samtidigt som elproduktionen från landets kärnkraft minskade efter angreppet.

Annons:

Genomgången går också emot det ukrainska flygvapnets bild av hur många kryssningsrobotar som sköts ned. Bedömningen är att fler tog sig igenom luftförsvaret än vad som har redovisats.

Ukrainas flygvapen redovisar 84 kryssningsrobotar och 404 drönare, inklusive skenmål, men anger inget totalt antal för övriga robotar. Flygvapnets 84 avser alltså bara kryssningsrobotar, medan 117 är uppskattningen av hela robotanfallet.

Broar, el och järnväg i Kiev och Lviv

I huvudstaden skadades tre broar över Dnepr, floden som delar staden i två halvor, uppger borgmästaren Vitalij Klitjko. Trafiken mellan stadsdelarna begränsades.

Flera stadsdelar i Kiev blev utan ström, och invånare drabbades av avbrott i vatten och värme efter att kritisk infrastruktur skadats.

I Lviv fick biljettterminalen vid järnvägsstationen Sknyliv en direktträff, skriver borgmästaren Andrij Sadovyj. Upp till hundra fjärrtåg försenades efter skador på järnvägen, enligt Ukrainas järnvägsbolag.

Sex människor dödades i Kiev och två i Lviv, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Rysk robot föll i Polen

Anfallet nådde även Natolandet Polen. Åklagarmyndigheten i Lublin bekräftar att ett föremål föll i byn Nowy Lipowiec i östra Polen och har inlett en utredning om dess exakta ursprung.

Försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz sade senare att det rörde sig om en rysk kryssningsrobot av typen Ch-101. Ingen skadades i Polen.

Putins löfte och tidslinjen

På torsdagen sade Putin i kinesiska Shenzhen att Ryssland skulle svara hårt efter veckans ukrainska angrepp mot Krimbron. Samtidigt avfärdade han ett moratorium för angrepp mot energi och sjöfart i Svarta havet.

Nattens stora anfall inleddes bara timmar efter Putins uttalande, sedan järnvägsdelen av bron angreps på torsdagen. Det korta tidsspannet talar emot att hela anfallet planerades från grunden efter torsdagens angrepp mot Krimbron.

I Kiev är det nu svårare att ta sig mellan stadens två halvor när tre av broarna över Dnepr är skadade. Klitjko uppmanar invånarna att låta bilen stå om resan inte är nödvändig och vädjar till arbetsgivare att låta personalen arbeta hemifrån där det går.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Musk: USA iscensatte kuppen i Kiev – och Zelenskyj ljuger

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 19:44 – av Emil Fjellstedt
Elon Musk talar i en mikrofon och håller upp händerna framför Världsekonomiskt forums blå scenbakgrund.
Elon Musk vid Världsekonomiskt forums årsmöte i Davos i januari 2026. Arkivbild.

Elon Musk anklagar USA för att ha iscensatt kuppen som störtade Ukrainas folkvalda president Viktor Janukovytj 2014. I samma intervju säger han att Volodymyr Zelenskyj ljuger om Starlink och vill använda den civila satellittjänsten för offensiva militära insatser.

Utspelet kom när Musk den 18 november deltog på distans från Kina i New York Times konferens DealBook Summit, där han intervjuades av Andrew Ross Sorkin. Delar av samtalet återges nu på X.

Sorkin bad Musk förklara vad som egentligen hänt med Starlink i Ukraina. Musk svarade att ingen privatperson har hjälpt Ukraina mer än han, eftersom Starlink fanns på plats före den ryska invasionen och blev landets kommunikationsryggrad när allt annat slogs ut.

Samtidigt vände han sig mot en bild av kriget där allt som görs mot ryssarna anses ursäktligt. Man bör känna empati även för de ryska soldaterna, sade han, eftersom de tvångsrekryteras och skickas till fronten för att dö.

Annons:

USA:s roll i Kiev 2014

Musk förekom själv frågan om vem som är angriparen i kriget.

— Det är sant att Ryssland är angriparen, sett till invasionen. Men det är också sant att vi, Amerika, iscensatte en kupp för att störta Ukrainas demokratiskt valde proryske president, sade Musk.

— Utan hjälp från det amerikanska utrikesdepartementet och andra myndigheter hade det här inte hänt. Det är uppenbart en offensiv handling, fortsatte han.

Musk medgav att det kan låta som att han ursäktar Ryssland, men sade att han inte gör det. Han pekade på att SpaceX har tagit över ryska kommersiella uppskjutningar och enligt honom minskat den ryska rymdverksamheten med två tredjedelar.

Janukovytj avsattes 2014 efter månader av protester, som bröt ut när han sagt nej till ett associeringsavtal med EU till förmån för närmare band med Ryssland. Parlamentet röstade med 328 ledamöter för att avsätta honom, och Janukovytj kallade själv händelserna en kupp, rapporterade BBC.

Anklagelsen mot Zelenskyj

Sorkin tog därefter upp Zelenskyjs uppgift om att Ukraina använder Starshield, det system som styrs av den amerikanska regeringen, och att det var just det systemet som begränsades. Ukrainska presidentrådgivare hävdade i oktober att SpaceX utan förvarning strypt militärens uppkoppling.

— Jag vill inte få dig att tappa hakan, men Zelenskyj talar inte alltid sanning, svarade Musk.

Sorkin frågade då rakt ut om Zelenskyj använder Starshield eller inte.

— Han ljuger. Och det han egentligen säger är att han vill använda Starlink för offensiva militära operationer, sade Musk.

Musk beskriver Starlink som civil infrastruktur och Starshield som ett separat system där det amerikanska krigsdepartementet fattar besluten om att döda. Som privatperson vill han inte fatta beslut som kan kosta oskyldiga liv, förklarade han.

— Det jag försöker säga är att Zelenskyj faktiskt ber om att få använda Starlinks kommersiella satelliter för offensiva militära insatser. Det har vi avböjt, precis som vi har avböjt sedan konfliktens början. Punkt slut, sade Musk.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Löften om Nato-medlemskap förlänger kriget i Ukraina”

Kriget i Ukraina

Väst utnyttjar Ukraina i ett proxykrig mot Ryssland, samtidigt som propagandan framställer oss som landets välgörare, skriver Andi Olluri.

Publicerad 18 november 2026 – av Andi Olluri
Montage med Andi Olluri till vänster och en blågul knapp med Ukrainas statsvapen ovanpå en Nato-symbol, med ammunition i bakg
Andi Olluri menar att löftena om ukrainskt Nato-medlemskap bidrar till att förlänga kriget.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

"Vi genomför ett proxykrig" mot Ryssland, för att låna Boris Johnsons fras. Det har sedan början varit en oerhörd succé på två sätt.

Först och främst, en oerhörd succé för Nato:s - dvs. USA:s - strategiska mål. "Att försörja Ukraina har varit en oerhörd investering för USA"; "För Ukraina, har kostnaderna varit oerhörda. För USA, däremot, kunde de strategiska vinsterna inte bli bättre", som den ledande amerikanska geostrategen, Henry Kissinger Distinguished Chair Professor vid Johns Hopkins, Hal Brands, påpekade. "Vi har åsamkat Moskva tidigare otänkbara skador och kostnader", som kansler Friedrich Merz jublade i Foreign Affairs.

"Tack vare" kriget "har amerikanska militära ledare haft den sällsynta chansen att absorbera lärdomarna från slagfältet utan att lida dödsfall eller förlora militära tillgångar", det har varit en "möjlighet … utan att behöva lida samma hemska kostnad" som ukrainare, som vi kan läsa i The Washington Post, som också firat att kriget varit ett amerikanskt "kap" (bargain).

Amerikanska ledare har sedan början förklarat att "det fina i detta", alltså proxykriget, är att "vi kan betala ukrainarna för att döda ryssar", i senator Ruben Gallegos ord.

Annons:

— Jag gillar den strukturella utvecklingen av detta, förklarade senatorn och en av hjärnorna bakom proxykriget, Lindsey Graham; vi ger "Ukraina de vapen och det ekonomiska stöd man behöver, och då kommer de slåss till sista man", vilket är "en fantastisk deal för Amerika".

Alla dessa fakta kvävs av en medieapparat som har fullständigt hängett sig åt att undanhålla befolkningen en minimalt rationell förståelse av vad som sker.

En propagandasuccé

För det andra har det varit en monumental propagandasuccé, där närmast 100 % av intellektuella och pressen i Väst anser att vi "stödjer" Ukraina, eftersom vi inte kan tolerera att man angriper andra länder och kränker deras suveränitet. Utplånad från allmän kännedom är den triviala självklarheten att vi cyniskt och brutalt utnyttjar Ukraina och är, jämte Ryssland, deras värsta fördärvare.

Propagandasystemet är alltså så effektivt att det lyckats intala både oss förövare och (delvis) offret - dock inte de miljoner i östra Ukraina som varit offer för ett decennielångt terrorkrig och saknar värde i västvärlden - att vi är deras välgörare. Orwell hade aldrig kunnat ana.

Den noggranne läsaren av elittidskrifter kan dock ibland stöta på guldkorn: Ukraina är blott en "murbräcka" i "ett 'proxykrig' i vilket världens mäktigaste allians, Nato, använder Ukraina som murbräcka mot den ryska staten", "en proxy som är villig att döda och dö – och sedan översvämma dem med vapen och pengar och underrättelser nödvändiga för att leverera förödande slag mot en sårbar rival. Och det är precis vad Washington och dess allierade gör mot Ryssland idag", för att återigen citera Hal Brands.

Ekonomiska intressen

Sedan dess har bara taktisk debatt utspelat sig. Allra senast mellan USA - som redan tjänat hundratals miljarder på sin utnyttjade "murbräcka" och garanterat efterkrigsinvesteringar i Ukraina, för vilket ett vapenstillestånd krävs för att sätta igång plundringen - och dess koloni Europa, som gör allt för att förlänga kriget. Anledningen är att Ukraina fungerar som en maskin för oändlig efterfrågan på europeisk militär export som berikar europeiska elitinvesterare.

Dessutom har USA dominans över alla lukrativa affärer i Ukraina när ett vapenstillestånd upprättas, värda kanske $800 miljarder. Washingtons europeiska knähundar får knappast en bit av kakan och kan inte konkurrera på den fronten, och har därmed inga ekonomiska incitament till att få stopp på ett krig mot en oerhört mycket svagare fiende som inte utgör något hot, Ryssland.

Det finns alldeles för många aspekter kring detta att behandla, men alla pekar åt samma slutsats om våra avsikter i Ukraina.1 Oerhörda mediekampanjer i hela västvärlden, som är beväpnade med alla resurser och statens fulla propagandamaskineri, har effektivt undanröjt risken att folk ska kunna tänka självständigt.

Vi lever i ett spindelnät av förvrängning och lögn, alltsammans noggrant anpassat till maktens behov och att effektivt maskera från befolkningen det hav av blod vi ansvarar för. Tomma slogans om vårt engagemang för lag och rättvisa distraherar fokus från våra faktiska handlingar och motivering för att sabotera diplomati och beväpna just Ukraina (men inte, säg, Palestina, Jemen, Kuba, Venezuela eller andra länder som utstår konstant aggression och terror).

Det är hela poängen, såklart: att reducera befolkningens tankeförmåga till gegga, omedvetna om vad de utsätts för och utsätter andra för - framförallt "murbräckan" av hemlösa änkor, tonåringar i skyttegravar, mördade soldater och söndersprängda kroppar i detta enda massiva "kap" för beslutsfattande Herrar i västvärldens huvudstäder.

Proxykriget mot Ryssland och ukrainskt Nato-medlemskap

I förhandlingarna med Ryssland och Ukraina i Abu Dhabi har USA tydligen föreslagit att Ukraina ska få Nato-medlemskap.

Det förslaget har varit en viktig beståndsdel i Västs planering av proxykriget, för att kunna "försvaga Ryssland" (Lloyd Austin) och kunna "genomför[a] ett proxykrig" (Boris Johnson).

I nästan fem år har Nato-länderna beväpnat Ukraina eftersom de så innerligt bryr sig om nationernas rätt till suveränitet, Ukrainas rätt att välja sin egen framtid inom Nato utan att Ryssland lägger näsan i blöt. Ändå har Ukraina aldrig fått något konkret löfte att faktiskt få gå med. Det krävs inget sofistikerat geni för att lista ut varför.

Nato-medlemskap som lockbete

Att regelbundet lyfta vaga löften om Ukrainas medlemskap i Nato fungerar utmärkt till att garantera att kriget fortgår, eftersom det är, enligt 30 år av västerländska underrättelsestudier, den principiella orsaken till den ryska attacken.

Löftena har däremot, kritiskt nog, alltid varit tillräckligt vaga för att inte äventyra hela vitsen med proxykriget till att börja med: att "försvaga Ryssland" utan att vi behöver "döda och dö", vilket teoretiskt sett hade behövts ifall Ukraina blev en reell medlem. Därför kan vi endast använda ett framtida Nato-medlemskap som "lockbete". Även detta förstås mycket väl av västerländska planerare, militära underrättelsestudier och regenter, som då och då erkänt saken.

Därmed förklarade den amerikanska armén, i en studie från juli 2023, att "Västs kontinuerliga frakt av avancerade och mäktiga vapensystem" till Ukraina "träder på en fin tråd - man försöker öka Ukrainas kapacitet och dödlighet medan man undviker … oproduktiv eskalering" från ryssarna.

Med andra ord försöker vi maximera "dödligheten", både för ukrainarna och ryssarna, samtidigt som vi uppnår våra strategiska mål utan att behöva utgjuta vårt eget blod. Det hade varit "oproduktivt".

Ungefär samtidigt rapporterade New York Times att "flera amerikanska och europeiska ämbetsmän" från Nato erkänner att "utfästelser" till Ukraina "gör det svårare att genomföra ett vapenstillestånd eller förhandlingar … utfästelser om Ukrainas eventuella medlemskap i Nato - när kriget är över - skapar ett starkt incitament för Moskva att behålla allt ukrainskt territorium de kan och hålla konflikten vid liv".

Juli 2024 publicerade Politico en ovanligt ärlig analys: "Västs utfästelser är tomt prat, och Ukrainas medlemskap verkar vara otänkbart för tillfället", men "alla löften om Ukrainas Nato-medlemskap, hur dubiösa de än må vara, håller vid liv en av huvudorsakerna till kriget och ger Ryssland incitament till att förlänga konflikten för att därigenom förhindra dess medlemskap i alliansen"; man "ger falskt hopp, gör fred osannolikt och kriget farligare".

Kort sagt, Nato:s handlingar har från början till nu "varit en förnuftig, kallblodig strategi för USA - att försvaga en fiende till litet pris för Amerika, medan Ukraina betalar slaktarens skuld (butcher's bill)", som liberala Harvard-gurun David Ignatius förklarade. Han firade även att "för USA och dess Nato-allierade" har detta "krig varit en strategisk framgång, till en liten kostnad (frånsett för ukrainarna)".

Citatet sammanfattar fint med sina parenteser hur vi värderar vår "partner" i en "förnuftig, kallblodig strategi för USA". Det är en "partner" som har värde endast i den mån landet kan "betala slaktarens skuld".

Propagandasystemet har effektivt mörkat sina spår för medskyldighet till masslakt och övertygat de västerländska befolkningarna om att de är Ukrainas välgörare idag, men historien lär fälla en annorlunda dom.

Andi Olluri

Referenser

1 Se min kommande Organ för Självdisciplin för omfattande analys och dokumentation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.