Annons:
Annons:

Ukrainsk kommissionär sparkas efter ryktesspridning

Kriget i Ukraina

Uppdaterad 9 juni 2022, Publicerad 8 juni 2022 – av Isac Boman

Ljudmila Denisova, det ukrainska parlamentets kommissionär för mänskliga rättigheter, har fått sparken efter att det framkommit att hon spridit vidare obekräftade uppgifter om ryska övergrepp.

Denisova, som under stora delar av kriget själv inte ens befunnit sig i landet, har bland annat offentligt påstått att en 11-årig pojke våldtogs framför sina föräldrar av ryska soldater och att en flicka på 14 år blivit gravid efter att en rysk soldat våldtagit henne.

Hennes uttalanden användes sedan av det ukrainska utrikesministeriet för att avfärda och relativisera kritik mot hur ukrainska trupper avrättat ryska krigsfångar. Det fick även uppmärksamhet i EU-parlamentet där Centerpartiet föreslog att gratis preventivmedel ska skickas till ukrainska kvinnor för att skydda dem med oönskade graviditeter efter våldtäkter.

Efter att Denisova kommit med allt fler påståenden som inte kunde beläggas eller verifieras ska ukrainska politiker och medier enligt Newsweek ha börjat oroa sig för att landets trovärdighet kunde skadas. Även ukrainska publicister ska ha gett sina medarbetare direktiv att ta kommissionärens anklagelser ”med stor försiktighet.”

Annons:

Enligt den ukrainske parlamentsledamoten Pavlo Frolov fanns flera skäl till att man slutligen valde att sparka Denisova. Han bekräftar samtidigt att ett av de tyngsta skälen var ”de många och detaljerade rapporterna om onaturliga sexualbrott och övergrepp mot barn från de ockuperade områdena som saknade belägg och som bara skadade Ukraina”.

Enligt uppgifter till Radio Liberty ska kommissionären själv inte ens ha vistats i Ukraina under stora delar av kriget – utan istället fört fram anklagelserna när hon befunnit sig utomlands - något som ytterligare ska ha uppfattats skada hennes trovärdighet.

230 av 450 parlamentsledamöter röstade för att sparka Denisova. Någon efterträdare är ännu inte utsedd.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Musk: USA iscensatte kuppen i Kiev – och Zelenskyj ljuger

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 19:44 – av Emil Fjellstedt
Elon Musk talar i en mikrofon och håller upp händerna framför Världsekonomiskt forums blå scenbakgrund.
Elon Musk vid Världsekonomiskt forums årsmöte i Davos i januari 2026. Arkivbild.

Elon Musk anklagar USA för att ha iscensatt kuppen som störtade Ukrainas folkvalda president Viktor Janukovytj 2014. I samma intervju säger han att Volodymyr Zelenskyj ljuger om Starlink och vill använda den civila satellittjänsten för offensiva militära insatser.

Utspelet kom när Musk den 18 november deltog på distans från Kina i New York Times konferens DealBook Summit, där han intervjuades av Andrew Ross Sorkin. Delar av samtalet återges nu på X.

Sorkin bad Musk förklara vad som egentligen hänt med Starlink i Ukraina. Musk svarade att ingen privatperson har hjälpt Ukraina mer än han, eftersom Starlink fanns på plats före den ryska invasionen och blev landets kommunikationsryggrad när allt annat slogs ut.

Samtidigt vände han sig mot en bild av kriget där allt som görs mot ryssarna anses ursäktligt. Man bör känna empati även för de ryska soldaterna, sade han, eftersom de tvångsrekryteras och skickas till fronten för att dö.

Annons:

USA:s roll i Kiev 2014

Musk förekom själv frågan om vem som är angriparen i kriget.

— Det är sant att Ryssland är angriparen, sett till invasionen. Men det är också sant att vi, Amerika, iscensatte en kupp för att störta Ukrainas demokratiskt valde proryske president, sade Musk.

— Utan hjälp från det amerikanska utrikesdepartementet och andra myndigheter hade det här inte hänt. Det är uppenbart en offensiv handling, fortsatte han.

Musk medgav att det kan låta som att han ursäktar Ryssland, men sade att han inte gör det. Han pekade på att SpaceX har tagit över ryska kommersiella uppskjutningar och enligt honom minskat den ryska rymdverksamheten med två tredjedelar.

Janukovytj avsattes 2014 efter månader av protester, som bröt ut när han sagt nej till ett associeringsavtal med EU till förmån för närmare band med Ryssland. Parlamentet röstade med 328 ledamöter för att avsätta honom, och Janukovytj kallade själv händelserna en kupp, rapporterade BBC.

Anklagelsen mot Zelenskyj

Sorkin tog därefter upp Zelenskyjs uppgift om att Ukraina använder Starshield, det system som styrs av den amerikanska regeringen, och att det var just det systemet som begränsades. Ukrainska presidentrådgivare hävdade i oktober att SpaceX utan förvarning strypt militärens uppkoppling.

— Jag vill inte få dig att tappa hakan, men Zelenskyj talar inte alltid sanning, svarade Musk.

Sorkin frågade då rakt ut om Zelenskyj använder Starshield eller inte.

— Han ljuger. Och det han egentligen säger är att han vill använda Starlink för offensiva militära operationer, sade Musk.

Musk beskriver Starlink som civil infrastruktur och Starshield som ett separat system där det amerikanska krigsdepartementet fattar besluten om att döda. Som privatperson vill han inte fatta beslut som kan kosta oskyldiga liv, förklarade han.

— Det jag försöker säga är att Zelenskyj faktiskt ber om att få använda Starlinks kommersiella satelliter för offensiva militära insatser. Det har vi avböjt, precis som vi har avböjt sedan konfliktens början. Punkt slut, sade Musk.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Löften om Nato-medlemskap förlänger kriget i Ukraina”

Kriget i Ukraina

Väst utnyttjar Ukraina i ett proxykrig mot Ryssland, samtidigt som propagandan framställer oss som landets välgörare, skriver Andi Olluri.

Publicerad 18 november 2026 – av Andi Olluri
Montage med Andi Olluri till vänster och en blågul knapp med Ukrainas statsvapen ovanpå en Nato-symbol, med ammunition i bakg
Andi Olluri menar att löftena om ukrainskt Nato-medlemskap bidrar till att förlänga kriget.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

"Vi genomför ett proxykrig" mot Ryssland, för att låna Boris Johnsons fras. Det har sedan början varit en oerhörd succé på två sätt.

Först och främst, en oerhörd succé för Nato:s - dvs. USA:s - strategiska mål. "Att försörja Ukraina har varit en oerhörd investering för USA"; "För Ukraina, har kostnaderna varit oerhörda. För USA, däremot, kunde de strategiska vinsterna inte bli bättre", som den ledande amerikanska geostrategen, Henry Kissinger Distinguished Chair Professor vid Johns Hopkins, Hal Brands, påpekade. "Vi har åsamkat Moskva tidigare otänkbara skador och kostnader", som kansler Friedrich Merz jublade i Foreign Affairs.

"Tack vare" kriget "har amerikanska militära ledare haft den sällsynta chansen att absorbera lärdomarna från slagfältet utan att lida dödsfall eller förlora militära tillgångar", det har varit en "möjlighet … utan att behöva lida samma hemska kostnad" som ukrainare, som vi kan läsa i The Washington Post, som också firat att kriget varit ett amerikanskt "kap" (bargain).

Amerikanska ledare har sedan början förklarat att "det fina i detta", alltså proxykriget, är att "vi kan betala ukrainarna för att döda ryssar", i senator Ruben Gallegos ord.

Annons:

— Jag gillar den strukturella utvecklingen av detta, förklarade senatorn och en av hjärnorna bakom proxykriget, Lindsey Graham; vi ger "Ukraina de vapen och det ekonomiska stöd man behöver, och då kommer de slåss till sista man", vilket är "en fantastisk deal för Amerika".

Alla dessa fakta kvävs av en medieapparat som har fullständigt hängett sig åt att undanhålla befolkningen en minimalt rationell förståelse av vad som sker.

En propagandasuccé

För det andra har det varit en monumental propagandasuccé, där närmast 100 % av intellektuella och pressen i Väst anser att vi "stödjer" Ukraina, eftersom vi inte kan tolerera att man angriper andra länder och kränker deras suveränitet. Utplånad från allmän kännedom är den triviala självklarheten att vi cyniskt och brutalt utnyttjar Ukraina och är, jämte Ryssland, deras värsta fördärvare.

Propagandasystemet är alltså så effektivt att det lyckats intala både oss förövare och (delvis) offret - dock inte de miljoner i östra Ukraina som varit offer för ett decennielångt terrorkrig och saknar värde i västvärlden - att vi är deras välgörare. Orwell hade aldrig kunnat ana.

Den noggranne läsaren av elittidskrifter kan dock ibland stöta på guldkorn: Ukraina är blott en "murbräcka" i "ett 'proxykrig' i vilket världens mäktigaste allians, Nato, använder Ukraina som murbräcka mot den ryska staten", "en proxy som är villig att döda och dö – och sedan översvämma dem med vapen och pengar och underrättelser nödvändiga för att leverera förödande slag mot en sårbar rival. Och det är precis vad Washington och dess allierade gör mot Ryssland idag", för att återigen citera Hal Brands.

Ekonomiska intressen

Sedan dess har bara taktisk debatt utspelat sig. Allra senast mellan USA - som redan tjänat hundratals miljarder på sin utnyttjade "murbräcka" och garanterat efterkrigsinvesteringar i Ukraina, för vilket ett vapenstillestånd krävs för att sätta igång plundringen - och dess koloni Europa, som gör allt för att förlänga kriget. Anledningen är att Ukraina fungerar som en maskin för oändlig efterfrågan på europeisk militär export som berikar europeiska elitinvesterare.

Dessutom har USA dominans över alla lukrativa affärer i Ukraina när ett vapenstillestånd upprättas, värda kanske $800 miljarder. Washingtons europeiska knähundar får knappast en bit av kakan och kan inte konkurrera på den fronten, och har därmed inga ekonomiska incitament till att få stopp på ett krig mot en oerhört mycket svagare fiende som inte utgör något hot, Ryssland.

Det finns alldeles för många aspekter kring detta att behandla, men alla pekar åt samma slutsats om våra avsikter i Ukraina.1 Oerhörda mediekampanjer i hela västvärlden, som är beväpnade med alla resurser och statens fulla propagandamaskineri, har effektivt undanröjt risken att folk ska kunna tänka självständigt.

Vi lever i ett spindelnät av förvrängning och lögn, alltsammans noggrant anpassat till maktens behov och att effektivt maskera från befolkningen det hav av blod vi ansvarar för. Tomma slogans om vårt engagemang för lag och rättvisa distraherar fokus från våra faktiska handlingar och motivering för att sabotera diplomati och beväpna just Ukraina (men inte, säg, Palestina, Jemen, Kuba, Venezuela eller andra länder som utstår konstant aggression och terror).

Det är hela poängen, såklart: att reducera befolkningens tankeförmåga till gegga, omedvetna om vad de utsätts för och utsätter andra för - framförallt "murbräckan" av hemlösa änkor, tonåringar i skyttegravar, mördade soldater och söndersprängda kroppar i detta enda massiva "kap" för beslutsfattande Herrar i västvärldens huvudstäder.

Proxykriget mot Ryssland och ukrainskt Nato-medlemskap

I förhandlingarna med Ryssland och Ukraina i Abu Dhabi har USA tydligen föreslagit att Ukraina ska få Nato-medlemskap.

Det förslaget har varit en viktig beståndsdel i Västs planering av proxykriget, för att kunna "försvaga Ryssland" (Lloyd Austin) och kunna "genomför[a] ett proxykrig" (Boris Johnson).

I nästan fem år har Nato-länderna beväpnat Ukraina eftersom de så innerligt bryr sig om nationernas rätt till suveränitet, Ukrainas rätt att välja sin egen framtid inom Nato utan att Ryssland lägger näsan i blöt. Ändå har Ukraina aldrig fått något konkret löfte att faktiskt få gå med. Det krävs inget sofistikerat geni för att lista ut varför.

Nato-medlemskap som lockbete

Att regelbundet lyfta vaga löften om Ukrainas medlemskap i Nato fungerar utmärkt till att garantera att kriget fortgår, eftersom det är, enligt 30 år av västerländska underrättelsestudier, den principiella orsaken till den ryska attacken.

Löftena har däremot, kritiskt nog, alltid varit tillräckligt vaga för att inte äventyra hela vitsen med proxykriget till att börja med: att "försvaga Ryssland" utan att vi behöver "döda och dö", vilket teoretiskt sett hade behövts ifall Ukraina blev en reell medlem. Därför kan vi endast använda ett framtida Nato-medlemskap som "lockbete". Även detta förstås mycket väl av västerländska planerare, militära underrättelsestudier och regenter, som då och då erkänt saken.

Därmed förklarade den amerikanska armén, i en studie från juli 2023, att "Västs kontinuerliga frakt av avancerade och mäktiga vapensystem" till Ukraina "träder på en fin tråd - man försöker öka Ukrainas kapacitet och dödlighet medan man undviker … oproduktiv eskalering" från ryssarna.

Med andra ord försöker vi maximera "dödligheten", både för ukrainarna och ryssarna, samtidigt som vi uppnår våra strategiska mål utan att behöva utgjuta vårt eget blod. Det hade varit "oproduktivt".

Ungefär samtidigt rapporterade New York Times att "flera amerikanska och europeiska ämbetsmän" från Nato erkänner att "utfästelser" till Ukraina "gör det svårare att genomföra ett vapenstillestånd eller förhandlingar … utfästelser om Ukrainas eventuella medlemskap i Nato - när kriget är över - skapar ett starkt incitament för Moskva att behålla allt ukrainskt territorium de kan och hålla konflikten vid liv".

Juli 2024 publicerade Politico en ovanligt ärlig analys: "Västs utfästelser är tomt prat, och Ukrainas medlemskap verkar vara otänkbart för tillfället", men "alla löften om Ukrainas Nato-medlemskap, hur dubiösa de än må vara, håller vid liv en av huvudorsakerna till kriget och ger Ryssland incitament till att förlänga konflikten för att därigenom förhindra dess medlemskap i alliansen"; man "ger falskt hopp, gör fred osannolikt och kriget farligare".

Kort sagt, Nato:s handlingar har från början till nu "varit en förnuftig, kallblodig strategi för USA - att försvaga en fiende till litet pris för Amerika, medan Ukraina betalar slaktarens skuld (butcher's bill)", som liberala Harvard-gurun David Ignatius förklarade. Han firade även att "för USA och dess Nato-allierade" har detta "krig varit en strategisk framgång, till en liten kostnad (frånsett för ukrainarna)".

Citatet sammanfattar fint med sina parenteser hur vi värderar vår "partner" i en "förnuftig, kallblodig strategi för USA". Det är en "partner" som har värde endast i den mån landet kan "betala slaktarens skuld".

Propagandasystemet har effektivt mörkat sina spår för medskyldighet till masslakt och övertygat de västerländska befolkningarna om att de är Ukrainas välgörare idag, men historien lär fälla en annorlunda dom.

Andi Olluri

Referenser

1 Se min kommande Organ för Självdisciplin för omfattande analys och dokumentation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Oenighet om ryskt Nato-krav på Finland

Kriget i Ukraina

Publicerad 17 november 2026 – av Jan Sundstedt
Finlands blåvita flagga och blå Natoflaggor vajar mot en klarblå himmel.
Finlands och Natos flaggor utanför Finlands utrikesministerium den 4 april 2023, dagen då landet blev medlem i alliansen. Arkivbild.

Tyska Bild uppger att ryska samtalskretsar vill se Finland lämna Nato i förhandlingarna om Ukraina. Kremls talesman Dmitrij Peskov förnekar att något sådant krav har ställts.

Bild skriver att förslaget lades fram för europeiska företrädare under samtalen i Abu Dhabi. Förslaget ska enligt uppgifterna även innebära att Nato inte får ha baser i de baltiska staterna.

Tidningen betonar att det gäller ett inofficiellt förslag från ryska samtalskretsar, inte Kremls officiella fredsplan.

Dmitrij Peskov avvisade på fredagen Bilds uppgifter inför journalister, uppger Interfax.

Annons:

— Jag känner inte till något sådant. Nej, det har inte framförts. Det har naturligtvis inte varit tal om något sådant, sade han.

Finlands försvarsminister Antti Häkkänen sade enligt Yle att sådana krav inte är en förhandlingsfråga och att Ryssland vet det. Utrikesminister Elina Valtonen sade att Natomedlemskap avgörs av Finland och alliansen.

Ryske presidenten Vladimir Putins utrikespolitiske rådgivare Jurij Usjakov bekräftade på torsdagen att Moskva vill ha Natos militära närvaro tillbaka på 1997 års nivå.

Förändrad militär närvaro är dock inte i sig ett krav på utträde.

Ett land kan ha färre utländska soldater och baser och ändå vara medlem i Nato. Finland gick med i Nato 2023 och Sverige i mars 2024.

Uppgiften om ett finländskt utträde kommer från Bild, ett påstående som Kreml alltså dementerar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringens ultimatum: Ingen EU-budget utan nya Ukrainalån

Kriget i Ukraina

Publicerad 17 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Sverige vill koppla EU:s nästa långtidsbudget till nya gemensamma lån till Ukraina. Arkivbild.
Sverige vill koppla EU:s nästa långtidsbudget till nya gemensamma lån till Ukraina. Arkivbild.

Sverige hotar blockera EU:s långtidsbudget om inte alla 27 medlemsländer går med på nya gemensamma Ukrainalån. Det sker trots att det beslutade 90-miljarderslånet redan ger Sverige en garantiandel på 3,1 miljarder euro, enligt regeringens egen beräkning.

Tillsammans med Danmark, Finland, Tyskland, Nederländerna och Österrike ställer Sverige ultimatumet inför förhandlingarna om EU:s budget för 2028–2034. Altinget skriver att nettobetalarna därmed tar unionens framtida budget som gisslan.

Gruppen vill koppla ihop två förhandlingar. I veckan väntas Ursula von der Leyen presentera ett förslag om ett nytt lån, medan António Costa lägger fram sitt förslag till långtidsbudget.

Statsminister Ulf Kristersson (M) kallade stödet till Ukraina "närmast existentiellt för hela Europa" vid ett förmöte i Dublin i fredags, och drog gränsen vid länderna som inte vill vara med och betala:

Annons:

— Därför är det helt oacceptabelt att göra en budget som innehåller stora ökningar av allt möjligt stöd till samma EU-länder som vill slippa betala till Ukraina. Det kommer vi inte att acceptera, sa han.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), som sitter kvar i en övergångsregering i väntan på en ny statsminister, säger till skattefinansierade statskanalen SVT att hon är bekymrad över att flera länder har dragit ner sitt eget stöd. Samtidigt går länderna isär i frågan.

Garantin som redan finns

Det nuvarande lånet på 90 miljarder euro bygger på ett beslut av EU:s ledare i december. Av de 45 miljarder euro som är avsatta för i år återstår enligt kommissionen 19,2 miljarder att betala ut.

Två tredjedelar går till militärt stöd. Ukraina ska i princip bara återbetala om Ryssland betalar krigsskadestånd, och EU-budgeten står som garanti för upplåningen.

Ungern, Slovakien och Tjeckien står utanför lånet, och deras andel av garantin fördelas på de övriga 24 länderna. Regeringens faktapromemoria räknar med att Sveriges andel av garantin är 3,48 procent, motsvarande 3,1 miljarder euro.

Lånekostnaderna väntas uppgå till omkring 1 miljard euro 2027. Hamnar de på det nya specialinstrumentet blir den svenska andelen cirka 35 miljoner euro, vilket regeringen räknar om till en höjd EU-avgift på cirka 380 miljoner kronor.

Hålet på 70 miljarder

Redan nu pekar uppgifterna mot att pengarna inte räcker. Ukrainas finansieringsgap för 2027 uppskattas till 70 miljarder euro, drygt 780 miljarder kronor.

Enligt Financial Times väntas kommissionen på onsdagen föreslå ett nytt lån på omkring 45 miljarder euro, garanterat av EU-budgeten. Det är en prognos, inget beslut.

Fyra länder, Ungern, Slovakien, Tjeckien och Bulgarien, har sagt att de inte vill betala för nästa lån. Slovakiens premiärminister Robert Fico är tydligast.

— Slovakien kommer inte att delta i ännu ett lån till Ukraina på 70 miljarder euro. Punkt. Vi har gjort nog, sa han.

Fico och Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš har kallat kravet på att alla ska betala för utpressning. Ungerns nya premiärminister Péter Magyar vägrar låta landet ta på sig lån eller garantier, medan Bulgarien säger att det inte tänker blockera.

Malmer Stenergard uppmanar i ett pressmeddelande kommissionen att återkomma med förslag om hur de frysta ryska tillgångarna kan användas. EU-ledarna ska diskutera både Ukrainas finansiering och långtidsbudgeten vid toppmötet i Bryssel den 26–27 november, och om hon då fortfarande är utrikesminister är oklart.

Frågan är också om det befintliga lånet någonsin betalas tillbaka. EU-förordningen om lånet anger att Ukraina i normalfallet ska återbetala först när landet får krigsskadestånd eller annan ekonomisk uppgörelse från Ryssland, pengar som ingen kan räkna med.

Kommissionen måste däremot betala tillbaka sina egna lån på finansmarknaden oavsett. Eftersom EU-budgeten garanterar lånet kan notan i slutändan hamna hos de deltagande länderna, däribland Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.