Annons:

Trump: USA ska ta över Gaza – och deportera alla palestinier

Donald Trumps USA

Uppdaterad juli 14, 2025, Publicerad februari 5, 2025 – av Isac Boman
Donald Trump Benjamin Netanyahu
Trump och Netanyahu under gårdagens presskonferens.

I ett häpnadsväckande utspel under tisdagen deklarerade president Donald Trump att USA ska ”ta över” hela Gazaremsan, ”jämna området med marken” och sedan bygga upp det igen.

USA:s president är också av uppfattningen att de omkring två miljoner palestinier som idag bor i området permanent måste lämna Gaza.

– De kan istället ockupera ett vackert område med hem och säkerhet, och de kan leva sina liv i fred och harmoni i andra områden eller länder, hävdade han vid en presskonferens tillsammans med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

– USA kommer att ta över Gazaremsan och vi kommer att göra något åt den också, vi kommer att äga den och ansvara för att desarmera alla farliga odetonerade bomber och andra vapen där. Vi kommer att jämna allt med marken och göra oss av med de förstörda byggnaderna, samt skapa ekonomisk utveckling som kommer att erbjuda ett obegränsat antal arbetsplatser och bostäder för människor i området, fortsatte presidenten.

Annons:

Gaza ska enligt Trump förvandlas till ”Mellanösterns Riviera”. Det är dock inte huvudsakligen palestinierna i Gaza som ska ta del av detta välstånd – istället ”kommer människor från hela världen att bo där”.

"Kan inte bo i Gaza"

Trump vill att hela den palestinska befolkningen istället förflyttas till andra länder för gott – exempelvis grannländerna Jordanien och Egypten.

– Man kan inte bo i Gaza nu. Jag tror att vi behöver ett annat ställe. Det borde vara ett ställe som gör folk lyckliga.

Vi borde kontakta andra intressanta länder med humanitära hjärtan, och det finns många av dem som vill göra detta, och bygga olika domäner som i slutändan kommer att ockuperas av de 1,8 miljoner palestinier som bor i Gaza.

Att hela den palestinska befolkningen tvingas lämna sina hem för evigt har enligt presidenten stora fördelar – detta eftersom de i ett sådant scenario ”kommer att ha fred” och slipper bli beskjutna och dödade.

– Det enda skälet till att palestinierna vill återvända till Gaza är att de inte har något alternativ.

"Alla älskar tanken"

Han anser vidare att en av USA ”långsiktig ägarposition” av Gaza kommer att ”medföra stor stabilitet” i regionen – och att detta är en mycket populär tanke hemma i USA.

– Alla jag har talat med älskar tanken på att USA ska äga den där markbiten.

På frågan om de tvångsfördrivna palestinierna kommer att ha rätt att återvända i framtiden menar presidenten att detta inte är aktuellt.

– Varför skulle de vilja återvända? Det är min förhoppning att vi kan göra något riktigt trevligt, riktigt bra, där de inte vill återvända.

"Fräscha idéer"

Netanyahu, som höll ett kortare anförande efter Trump, berömde den amerikanske presidenten för dennes ”fräscha idéer”.

– Jag tror, herr president, att er vilja att punktera konventionellt tänkande, tänkande som har misslyckats gång på gång på gång på gång, er vilja att tänka utanför boxen med nya idéer kommer att hjälpa oss att uppnå alla dessa mål.

Jordanien och Egypten har hittills motsatt sig att ta emot miljontals fördrivna palestinier – men Trump sade sig ändå ha ”en känsla” av att ländernas ledare ”kommer att öppna sina hjärtan och ge oss den typ av land som vi behöver för att få det här gjort där människor kan leva i harmoni och fred”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Trump döper om Ontariosjön till ”Lake America”

Donald Trumps USA

Publicerad augusti 28, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med en satellitbild av Ontariosjön till vänster och Donald Trump till höger.
Donald Trump har beordrat amerikanska myndigheter att kalla Ontariosjön för ”Lake America”.

USA:s president Donald Trump har beordrat att Ontariosjön ska kallas ”Lake America” i amerikanska federala register. Kanada avvisar namnbytet, som kommer mitt under ett upptrappat handelskrig mellan grannländerna.

Presidentordern undertecknades i Ovala rummet på torsdagen. Trump sade att ändringen gällde omedelbart, men i den skrivna ordern får inrikesdepartementet 30 dagar på sig att uppdatera USA:s officiella register över geografiska namn.

Federala myndigheter ska därefter använda ”Lake America” på kartor, i avtal och i annan kommunikation. Beslutet gäller USA:s egen namngivning och tvingar varken Kanada eller internationella organisationer att överge namnet Ontariosjön.

Vita huset motiverar namnbytet med sjöns ekonomiska och historiska betydelse för USA. Ordern framhåller bland annat amerikanska investeringar i de stora sjöarna, kustbevakningens isbrytare och Ontariosjöns roll för handel, industri och energiförsörjning.

Kanada vägrar följa namnbytet

Kanadas premiärminister Mark Carney svarade att sjön även fortsättningsvis ska heta Ontariosjön. Han påpekade att namnet är mer än 400 år gammalt och äldre än både Kanadas statsbildning och USA:s självständighetsförklaring.

”Kanadensare vet också att verkligheten måste benämnas vid sitt rätta namn, och den här sjön heter Ontariosjön – då, nu och alltid”, skrev Carney.

Även Ontarios premiärminister Doug Ford och New Yorks guvernör Kathy Hochul avvisade ändringen. Hochul meddelade att delstaten, som gränsar till sjön, inte kommer att använda Trumps nya namn.

Namnet Ontario härstammar från ett ord på ursprungsfolket wendats språk. Det brukar översättas med ”den vackra sjön”, ”den stora sjön” eller ”sjön med glänsande vatten”. Den kanadensiska provinsen tog senare sitt namn från sjön.

Del av handelskriget

Namnbytet sker efter att handelsförhandlingarna mellan USA och Kanada brutit samman. Trumpadministrationen har infört tullar på 50 procent på kanadensiska varor värda 20 miljarder dollar, medan Kanada har svarat med tullar på amerikanska produkter till motsvarande värde.

Trump förnekade vid undertecknandet att namnbytet var ett direkt budskap till Kanada, men anklagade samtidigt landet för att länge ha utnyttjat USA i handels- och försvarsfrågor.

Vi har en bukt och vi har en sjö. Nu behöver vi bara ett hav, sade Trump och öppnade för att även Atlanten eller Stilla havet skulle kunna få nya namn.

Åtgärden följer på Trumps beslut från 2025 att amerikanska myndigheter ska kalla Mexikanska golfen för ”Gulf of America”. Mexiko och stora delar av omvärlden använder fortfarande det tidigare namnet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA terrorstämplar Palestine Action – fryser tillgångar

Folkmordet i Gaza

Publicerad augusti 27, 2026 – av Emil Fjellstedt
Palestinademonstranter med flaggor och bojkottskyltar utanför Puma-butiken på Carnaby Street i London.
Palestinademonstranter utanför Puma-butiken på Carnaby Street i London den 22 juli 2023. Protesten gällde företagets dåvarande sponsring av Israels fotbollsförbund.

USA trappar upp sitt stöd till Israel genom att rikta terrorsanktioner mot Palestine Action, en brittisk aktivistgrupp som angriper företag kopplade till Israels krigföring i Gaza. Åtgärden kommer mot bakgrund av det pågående folkmordet i Gazaremsan, som en FN-kommission slog fast redan i september 2025.

Beslutet fattades av finansdepartementets sanktionsmyndighet OFAC den 26 augusti. Palestine Action klassas som en Specially Designated Global Terrorist enligt presidentorder 13224.

Tillgångar under amerikansk kontroll fryses och amerikanska personer förbjuds i regel att göra affärer med gruppen. Banker och andra aktörer utanför USA kan också riskera sekundära sanktioner om de genomför vissa transaktioner för gruppens räkning.

Åtgärden är inte identisk med en placering på utrikesdepartementets lista över Foreign Terrorist Organizations. Det rör sig om en ekonomisk terrorsanktion som ger Washington långtgående möjligheter att isolera gruppen från det internationella finanssystemet.

Slår mot motståndet mot Israels vapenindustri

Palestine Action bildades i Storbritannien 2020 och har riktat direkta aktioner mot fabriker och anläggningar som ägs av eller är kopplade till den israeliska vapentillverkaren Elbit Systems. Aktionerna har omfattat intrång, skadegörelse och försök att störa produktionen.

USA:s finansdepartement hävdar att gruppen har stött terrordåd som skadat brittiska poliser och orsakat omfattande skador på militär utrustning. Palestine Action avvisar den beskrivningen och säger att verksamheten syftar till att stoppa vapenindustrins medverkan i Israels angrepp mot Gaza.

Washington använder därmed sitt globala sanktionssystem mot en grupp vars uttalade mål är att slå mot den israeliska krigsmaskinen. Det sker under ett folkmord som FN:s oberoende undersökningskommission konstaterade i september 2025. Kommissionen uppmanade då andra stater att stoppa vapenöverföringar som kan användas för folkmordshandlingar.

Miljardstöd och sanktioner mot Israels kritiker

Palestine Action-beslutet är en del av ett bredare amerikanskt stöd till Israel. En rapport från den amerikanska kongressens utredningstjänst visar att USA enligt det gällande avtalet avsatt 3,8 miljarder dollar om året i militärt stöd till Israel till och med 2028. Trumpadministrationen har också drivit igenom stora vapenaffärer och kringgått delar av kongressens normala granskning.

USA har dessutom använt sanktioner mot aktörer som försökt utkräva ansvar för Israels agerande. I juli 2025 sanktionerade utrikesdepartementet FN:s särskilda rapportör Francesca Albanese efter hennes kontakter med Internationella brottmålsdomstolen. Utrikesminister Marco Rubio sade öppet att åtgärden syftade till att skydda amerikanska och israeliska medborgare från domstolens utredningar.

Varnar för angrepp på yttrandefriheten

Palestine Actions medgrundare Huda Ammori säger att gruppens verksamhet alltid har handlat om att rädda liv genom att störa vad hon beskriver som den israeliska krigsmaskinen. Hon varnar för att USA:s sanktioner borde bli en väckarklocka för alla som värnar yttrandefrihet och medborgerliga rättigheter.

Gruppen förbjöds som terroristorganisation i Storbritannien i juli 2025. Förbudet är fortfarande föremål för en rättslig strid. Storbritanniens högsta domstol har beviljat Ammori prövningstillstånd och ska behandla överklagandet den 4–5 november 2026.

USA sanktionerade samtidigt den italienska gruppen Autistici Inventati och den transnationella organisationen Masar Badil. Finansminister Scott Bessent beskrev åtgärderna som ett led i kampen mot vad regeringen kallar våldsamma vänsterextrema terrornätverk.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kanada hotar stoppa el till USA efter Trumps tullar

Donald Trumps USA

Publicerad augusti 25, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med USA:s president Donald Trump och Ontarios premiärminister Doug Ford vända mot varandra.
USA:s president Donald Trump och Ontarios premiärminister Doug Ford.

Ontario hotar att stoppa exporten av el och kritiska mineraler till USA om president Donald Trump fortsätter att skärpa handelskriget mot Kanada. Utspelet kom efter nya 50-procentstullar och kan få särskilt stora följder i flera amerikanska gränsstater.

Ontarios premiärminister Doug Ford sade till AP på måndagen att ”allt ligger på bordet” och att provinsen kan höja priserna eller helt stoppa elexporten. Enligt Ford försörjer Ontario omkring 1,5 miljoner amerikanska hem och företag med el.

Om han fortsätter att försöka montera ned vår tillverkningsindustri är det bäst att han har ett paket batterier, sade Ford om Trump.

Kanada är USA:s största utländska elleverantör. Beroendet är begränsat sett till hela USA:s elförbrukning, men betydligt mer koncentrerat i gränsstater som New York, Michigan och Minnesota, där kanadensisk kraft är viktig under perioder med hög belastning.

Trump kräver att Kanada ”rättar in sig”

Trump svarade med ett personangrepp på Ford och hävdade i ett inlägg på Truth Social att Kanada länge har utnyttjat USA. Han krävde att landets ledare skulle ”rätta in sig i ledet” och hotade med följder som skulle bli ”mycket värre” än de tullar som redan införts, skriver Global News.

Ordkriget följde på att handelsförhandlingarna bröt samman i slutet av förra veckan. Trump har aviserat att tullarna på kanadensiska bilar, lastbilar, fordonsdelar och stål ska höjas till 50 procent den 1 januari 2027. Samtidigt har 50-procentstullar redan trätt i kraft på andra kanadensiska varor.

Kanadas premiärminister Mark Carney sade i ett tal att USA ”begärde för mycket och erbjöd för lite”. Regeringen har aviserat vedergällningstullar dollar för dollar, bland annat mot amerikanskt stål, mejerivaror, jordbruksmaskiner och elektronik.

Ontario har använt elvapnet tidigare

Ford har tidigare använt elektricitet som påtryckningsmedel. I mars 2025 lade Ontario en avgift på 25 procent på el som exporterades till Michigan, Minnesota och New York. Avgiften drogs senare tillbaka efter att Trump svarat med hot om högre tullar på kanadensiskt stål och aluminium.

Ford vill nu att Kanada överväger stegvis hårdare motåtgärder, även för olja, kaliumkarbonat och strategiska mineraler. Quebecs premiärminister Christine Fréchette har sagt att provinsen för närvarande inte följer Ontarios linje, men har inte uteslutit ett liknande steg om konflikten fortsätter att förvärras.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skulden fördubblad: USA passerar 40 biljoner dollar

Donald Trumps USA

Publicerad augusti 21, 2026 – av Emil Fjellstedt
USA:s Kapitolium och buntar med amerikanska hundradollarsedlar i ett delat montage.
Kongressen beslutar om skatter och federala utgifter, medan finansdepartementet lånar för att täcka återkommande underskott.

USA:s federala bruttoskuld har för första gången passerat 40 biljoner dollar. Finansdepartementets dagliga redovisning visar att skulden mer än fördubblats sedan Donald Trump tillträdde som president första gången 2017.

Den 18 augusti uppgick den samlade skulden till exakt 40 047 425 768 420 dollar, enligt finansdepartementets dagliga redovisning. Dagen före låg den på 39,987 biljoner dollar.

Siffran avser den federala bruttoskulden. Av totalen är 32,266 biljoner dollar skuld som innehas av allmänheten, där bland annat privatpersoner, banker, pensionsfonder, centralbanker och utländska stater ingår. Resterande 7,782 biljoner består av skulder mellan olika delar av den amerikanska staten.

När Trump svors in den 20 januari 2017 låg skulden på 19,947 biljoner dollar. Nya Dagbladet rapporterade samma år om hur 20-biljonersgränsen passerades. På mindre än tio år har alltså ytterligare drygt 20 biljoner dollar lagts till.

Ökade under både Trump och Biden

Skuldökningen löper genom både republikanska och demokratiska regeringar. Mellan Trumps första installation och Joe Bidens tillträde 2021 steg den med omkring 7,8 biljoner dollar. Under Bidens fyra år ökade den med ytterligare cirka 8,5 biljoner.

Vid Trumps återkomst till Vita huset i januari 2025 låg skulden nära 36,2 biljoner dollar. Sedan dess har omkring 3,8 biljoner tillkommit.

En stor del av den kraftiga ökningen under Trumps första mandatperiod och början av Bidens kan knytas till pandemin. Båda regeringarna lånade stora belopp till stödprogram, samtidigt som skatteintäkterna pressades och redan växande kostnader för socialförsäkringar, sjukvård och försvar fortsatte.

1,17 biljoner i räntekostnader

Den löpande budgeten fortsätter samtidigt att gå med stora underskott. Under juli var underskottet 432,3 miljarder dollar. För budgetårets första tio månader uppgår det samlade underskottet till 1,799 biljoner dollar, visar finansdepartementets månadsredovisning.

Räntorna tar en allt större del av budgeten. Den samlade räntekostnaden på statens utestående skulder nådde 1,17 biljoner dollar under budgetårets första tio månader. Högre marknadsräntor innebär att gamla lån successivt ersätts med dyrare upplåning.

Utvecklingen påverkar inte bara statsbudgeten. När investerare kräver högre ränta för att köpa amerikanska statsobligationer följer andra lånekostnader ofta efter. NPR rapporterar att räntan på 30-åriga statsobligationer nått sin högsta nivå på 19 år, samtidigt som den genomsnittliga räntan på ett 30-årigt bostadslån närmat sig 6,7 procent.

Varken kongressen eller presidenten har presenterat en plan som snabbt skulle vända skuldutvecklingen. Minskade utgifter innebär politiskt svåra ingrepp i stora program, medan högre skatter möter motstånd. Så länge utgifterna överstiger intäkterna fortsätter staten därför att låna – nu från en nivå över 40 biljoner dollar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.