Annons:

Trump stoppar nya Irananfall efter hot mot oljeön Kharg

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad juni 12, 2026 – av Redaktionen
Bahrains civilförsvar släcker en brand i en skadad byggnad i Hamad Town.
Medlemmar ur Bahrains civilförsvar släcker en brand i Hamad Town efter att delar från nedskjutna iranska drönare fallit ned den 11 juni 2026.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 22 370,00 SEK 30% Mål: 75 000,00 SEK

Efter två dygn av amerikanska och iranska attacker säger Donald Trump att planerade bombningar mot Iran stoppas. Men Teheran tonar ned uppgifterna om ett färdigt avtal och varnar för nya angrepp.

USA:s president Donald Trump säger att han har stoppat en tredje natt av planerade attacker mot Iran, efter att förhandlingarna med Teheran enligt honom nått ett genombrott. Beskedet kom bara timmar efter att han hotat med att slå ”mycket hårt” mot Iran och ta kontroll över Kharg Island, landets viktigaste oljeterminal.

Om uppgifterna stämmer skulle det markera den tydligaste öppningen hittills för att avsluta det 105 dagar långa kriget mellan USA, Israel och Iran. Men bilden är fortfarande splittrad. Trump hävdar att de sista punkterna i en överenskommelse har godkänts ”i koncept och detalj” av Iran, USA, Israel och flera regionala aktörer. Irans utrikesdepartement säger samtidigt att inget är slutligt och att Washington fortsatt kommer med nya krav.

Två dygn av attacker

USA genomförde enligt Trump anfall med 49 Tomahawkrobotar mot mål inne i Iran, däribland radar-, kommunikations- och luftförsvarssystem. Amerikanska CENTCOM beskrev insatsen som självförsvar efter iranska hot mot amerikanska styrkor och kommersiell sjöfart i regionen. Trump sade också att attackerna var ett svar på att Iran ska ha skjutit ned en amerikansk attackhelikopter nära Hormuzsundet.

Annons:

Iran svarade genom Revolutionsgardet med attacker mot amerikanska baser och mål i bland annat Kuwait, Bahrain och Jordanien, enligt iranska uppgifter. Kuwait stängde tillfälligt sitt luftrum och USA uppmanade medborgare i Jordanien att söka skydd efter rapporter om robotar, drönare eller raketer i luftrummet. I Bahrain ljöd flyglarm för andra gången på kort tid.

Samtidigt har Iran hotat att stänga Hormuzsundet helt. Det smala sundet mellan Iran och Oman är en av världens viktigaste passager för oljetransporter, och varje störning där får omedelbara effekter på energimarknaden. När Trump senare meddelade att attackerna ställts in föll oljepriset, enligt Sky News, efter att marknaden tolkat beskedet som ett tecken på minskad risk för en större energikris.

Hot mot Irans oljeexport

Hotet mot Kharg Island gjorde läget ännu känsligare. Ön hanterar merparten av Irans råoljeexport och är starkt militariserad. Trump skrev först att USA inom kort skulle ”ta” Kharg Island och andra delar av Irans oljeinfrastruktur, för att få ”total kontroll” över landets olje- och gasmarknader. Irans talman Mohammad Bagher Ghalibaf varnade då för att sådana ”impulsiva beslut” skulle kunna spränga energimarknaderna och dra USA in i ett långvarigt träsk.

Den möjliga reträtten från ytterligare bombningar kan därför ses som Trumps klassiska pressmetod: först maximal militär och ekonomisk hotbild, sedan ett snabbt diplomatiskt utspel. Säkerhetsexperten Richard Weitz beskriver för Al Jazeera strategin som att ”eskalera för att deeskalera” – att hota med mer krig för att tvinga fram ett avtal. Men han betonar också att det ännu är oklart vad som faktiskt har godkänts och hur det i så fall ska genomföras.

Oklart vad som faktiskt är klart

Enligt AP säger Irans utrikesdepartement att större delen av en text till ett memorandum är färdig, men att inget har ratificerats. BBC rapporterar att Teheran anklagar USA för överdrivna krav och för att ändra position under förhandlingarna. Israel uppges inte heller vara formell part i den möjliga uppgörelsen, även om premiärminister Benjamin Netanyahu har talat med Trump och välkomnat amerikanska krav på Irans kärnprogram, robotproduktion och stöd till allierade grupper.

Kriget började den 28 februari när USA och Israel angrep Iran med hänvisning till landets kärnprogram. En bräcklig vapenvila infördes i april, men den senaste veckan har den snarare framstått som det FN:s generalsekreterare António Guterres kallat en ”lesser-fire” – mindre eld, inte fred. Amerikanska angrepp, iranska motattacker, beskjutning från Libanon och hot mot sjöfarten har fortsatt parallellt med medlarnas försök att få fram en uppgörelse.

Trump säger nu att ett avtal kan undertecknas inom några dagar, möjligen i Europa, och att Hormuzsundet kan öppnas när det är klart. Men så länge Iran inte bekräftar överenskommelsen och den amerikanska blockaden kvarstår är kriget inte över. Det som hittills har stoppats är framför allt nästa planerade amerikanska anfall.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Iran erbjuder öppet Hormuz på sju dagar – Trump uppges ha sagt nej

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Igår 10:11 – av Emil Fjellstedt
USA:s president Donald Trump och Irans utrikesminister Abbas Araghchi.
USA:s president Donald Trump och Irans utrikesminister Abbas Araqchi.

Iran säger sig kunna öppna Hormuzsundet och pausa striderna i regionen inom sju dagar, om USA går med på Teherans villkor. Men enligt tidningen Wall Street Journal har Donald Trump redan avvisat upplägget och ser ett nytt bombanfall som sannolikt efter mellanårsvalet i november.

Under lördagen väntade Iran fortfarande på ett amerikanskt svar på förslaget, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Iran lade fram initiativet vid FN:s generalförsamling i New York och uppger att det förmedlats till amerikanerna via qatariska medlare.

Wall Street Journal hänvisar till icke namngivna amerikanska tjänstemän. Enligt tidningen är Trump privat skeptisk till att Iran kommer att uppfylla hans krav, och han ska ha sagt till sin stab att ett förnyat bombanfall är sannolikt när valet är över.

Bilden skiljer sig från den som gavs tidigare. Dessförinnan hade en amerikansk tjänsteman beskrivit samtalen med Iran via medlare som "positiva och konstruktiva".

Sju dagar till öppet sund

Irans utrikesminister Abbas Araqchi sa till reportrar vid FN på fredagen att en överenskommelse skulle starta en sjudagarsnedräkning till att sundet öppnas och att striderna i regionen pausas.

— Om det finns en seriös vilja från amerikansk sida att nå en överenskommelse och öppna Hormuzsundet är allt nu förberett, sa Araqchi.

Enligt utrikesministern skulle planen stoppa fientligheterna på alla fronter, inklusive i Libanon. Går USA med kan parterna sedan inleda bredare samtal om ämnen som båda sidor kommer överens om.

Priset för Washington är dock tydligt. Enligt Araqchi kräver planen att USA häver blockaden av iranska hamnar, släpper Irans frysta tillgångar och avstår från oljesanktionerna.

Ingen reträtt om anrikningen

De bredare samtalen skulle kunna omfatta Irans kärnprogram, en fråga där Trump har lovat att Teheran aldrig ska få en kärnvapenbomb. Men en högt uppsatt iransk tjänsteman säger till Reuters att Iran inte kommer att visa någon flexibilitet i kärnprogrammet, inte ens om USA godtar fredsupplägget.

Iran tänker enligt tjänstemannen inte göra några eftergifter om sina rättigheter, varken när det gäller att anrika uran eller att skeppa ut sitt höganrikade uran ur landet.

President Masoud Pezeshkian sa i CBS-programmet Face the Nation att Iran är redo för samtal om kärnprogrammet och andra frågor, men att landet inte accepterar översitteri eller tvång. Iran har redan enats om att inte utveckla kärnvapen, enligt presidenten.

— Iran söker inte krig, men kommer att försvara sig mot påtryckningar, hot och angrepp, sa Pezeshkian.

Tidigare diplomatiska försök har inte lyckats avsluta kriget, som inleddes den 28 februari med amerikanska och israeliska angrepp. Sedan dess har pauser växlat med nya anfall. Tusentals människor har dödats, Irans konventionella styrkor har försvagats och landets redan sargade ekonomi har skadats.

Saudiarabien i skottlinjen

Trafiken genom Hormuzsundet, som Iran kontrollerar tillsammans med Oman, är i stort sett blockerad. Iran har slagit mot amerikanska allierade i Gulfen med drönare och robotar, och iranstödda miliser i Irak har anklagats för ett angrepp mot en pipeline som tillfälligt tog mer saudisk olja från marknaden.

Samtidigt söker Teheran kontakt med rivalen i Riyadh. Enligt Irans utrikesministerium informerade Araqchi tidigt på lördagen sin saudiske kollega prins Faisal bin Farhan om en förståelse mellan Iran och Oman om säkra farleder genom sundet.

Iranallierade huthier i Jemen har angripit Saudiarabien sedan de utlyste en sjöblockad mot Riyadh i juli. Den saudiskledda koalitionen uppgav tidigt på lördagen att den skjutit ned två ballistiska robotar mot Khamis Mushait och två drönare på väg mot huvudstaden. Attackerna hotar också Röda havet, den viktigaste alternativa exportvägen för Gulfländerna.

Saudiarabiens allierade sluter nu upp. Försvarstjänstemän från Turkiet och Pakistan, partner i ett gemensamt försvarsavtal med kungariket, möttes i Riyadh på fredagen för att diskutera underrättelsesamarbete, militär samordning och integrering av styrkor. Dagen innan hade ländernas utrikesministrar mötts inom ramen för Meckaavtalet.

Priset betalas också av barnen i Jemen. FN:s barnfond Unicef rapporterade på fredagen att våldet utlöst en ny humanitär kris, med en ökning av akut undernäring bland barn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rutte: Kriget mot Iran kunde ha varit omöjligt utan Europas baser

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad september 25, 2026 – av Emil Fjellstedt
Mark Rutte talar vid ett Nato-podium
Natos generalsekreterare Mark Rutte sade under tisdagen att 5 000 uppdrag från europeiska baser varit avgörande för kriget mot Iran.
Utan Europa hade USA:s och Israels krig mot Iran kanske inte varit möjligt. Det sade Natos generalsekreterare Mark Rutte under tisdagen. Han går därmed längre än i somras, då Italien kallade ett liknande uttalande felaktigt och Nato självt tonade ned det till logistik. Rutte deltog i ett samtal i Des Moines, Iowa, som arrangerades av Chicago Council on Global Affairs. Frågan gällde vad USA har att vinna på Nato. Hans svar var att alliansen och dess allierade är en stor plattform för maktprojektion. Han byggde vidare på ett exempel som USA:s Natoambassadör Matthew Whitaker redan hade tagit upp: starterna från europeiska baser till stöd för Epic Fury, den amerikansk-israeliska operationen mot Iran som inleddes den 28 februari. — 5 000 plan som lyft från europeiska baser till stöd för Epic Fury sedan den 28 februari i år. 5 000. Och det var räknat till mitten av april. Sedan dess förmodligen många fler, men det här är siffrorna jag har från Ankaratoppmötet. 5 000 uppdrag, avgörande. Man kan hävda att det hade varit omöjligt att genomföra Epic Fury utan Europa som plattform för amerikansk maktprojektion, sade Rutte. Rutte talade först om 5 000 plan men preciserade sedan själv att det rör sig om 5 000 uppdrag. Siffran gäller alltså starter från europeiska baser fram till mitten av april, inte antalet flygplan.

I juni hette det logistik

Tonläget är ett annat än i juni. Då sade Rutte i Fox News att land efter land hade ställt baser till förfogande och att mellan 4 000 och 5 000 plan lyft från europeiska baser för att stödja Epic Fury. Enligt Politico, som rapporterade om uttalandet, nämnde han också 500 amerikanska militärplan från baser i Italien. Italiens försvarsminister Guido Crosetto kallade budskapet "helt felaktigt". Italien hade enligt honom bara tillåtit logistiska och tekniska flygningar i enlighet med det bilaterala avtalet med USA, inte kinetisk verksamhet. Natos talesperson Allison Hart förklarade då att generalsekreteraren hade syftat på logistiskt och tekniskt stöd. I Des Moines talade Rutte inte om logistik. Han kallade starterna avgörande och beskrev Europa som den plattform utan vilken Epic Fury enligt hans bedömning kunde ha varit omöjligt att genomföra. Retoriken om en splittring mellan EU och USA om kriget framstår därmed som ytlig: Rutte beskriver starterna från europeiska baser som avgörande för Epic Fury, medan Italiens invändning i somras var att landet bara hade tillåtit avtalsenliga logistiska och tekniska flygningar, inte kinetisk verksamhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Pezeshkian i FN: Israel har bomben – men inspektörerna skickas till Iran

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad september 24, 2026 – av Emil Fjellstedt
Irans president Masoud Pezeshkian talar i FN:s generalförsamling
Irans president Masoud Pezeshkian i FN:s generalförsamling under onsdagen.

Irans president Masoud Pezeshkian anklagade under onsdagen omvärlden för dubbelmoral i FN:s generalförsamling: Israel har kärnvapen utan att ha släppt in en enda inspektör, medan IAEA:s inspektörer skickas till Iran. USA:s ombud lämnade salen under talet.

Pezeshkian talade vid generalförsamlingens 81:a session i New York, dagen efter att USA:s president Donald Trump från samma talarstol kallat Iran terrorister och hotat att utplåna landet. Svaret riktades lika mycket mot Washington som mot Israel.

Sessionens tema var ömsesidigt förtroende. Enligt Pezeshkian kan det inte byggas med ord, utan bara genom att världen överger sina dubbla måttstockar, rapporterar Jerusalem Post.

— Atom- och kärnvapen finns i händerna på den 'israeliska regimen', men det är till Iran som IAEA:s inspektörer ombeds komma, sade Pezeshkian.

Inte en enda inspektion

Presidenten pekade särskilt ut att Israel står utanför icke-spridningsavtalet NPT, det avtal som Iran självt är bundet av.

— Israel har bomberna, har massförstörelsevapnen. Är inte medlem i NPT. Under sin skamliga tillvaro har de inte tillåtit en enda inspektion, men de belönas med alla medel som krävs för att bomba vilken huvudstad som helst i regionen efter behag, sade han.

Sakuppgifterna i den delen av talet står sig. Israel har aldrig anslutit sig till NPT och varken bekräftar eller förnekar att landet har kärnvapen, en hållning som brukar kallas kärnvapenmässig tvetydighet.

Enligt amerikanska Center for Arms Control and Non-Proliferation har Israel inte accepterat IAEA:s kontroller av delar av sin huvudsakliga kärnteknikverksamhet. Reaktorn i Dimona står utanför IAEA:s övervakning. Vanliga uppskattningar landar på omkring 90 plutoniumbaserade stridsspetsar.

Bombat vid förhandlingsbordet

Pezeshkian kopplade kärnvapenfrågan till kriget i Gaza och till angreppen mot hans eget land.

— Israel har brutalt mördat över 70 000 civila i Gaza, medan Iran bombades när landet satt vid förhandlingsbordet, sade presidenten.

Samtidigt slog han fast Teherans linje i atomfrågan: rätten till fredlig kärnteknik, men inga vapen.

— Inga kärnvapen, och inga begränsningar för vår fredliga kärntekniska utveckling, sade han.

Svar till Trump

Mot Trumps terroriststämpel ställde Pezeshkian bilden av ett Iran som självt har varit offer för terrorism. Han vände också på frågan om vem som skapar oro i regionen.

— Är det vi som är källan till instabilitet? Vi vill bara leva självständigt. För att försvara vårt land ber vi ingen om lov, sade Pezeshkian enligt CNBC.

Han sade att Iran är redo för dialog, men inte på maktspråkets villkor.

— Vi kommer aldrig att böja våra huvuden, sade han.

USA:s representant reste sig och lämnade salen under talet. Kvar stod Pezeshkians anklagelse: den som har bomben och vägrar inspektioner belönas, medan IAEA:s inspektörer skickas till Iran.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Pentagonutredning pekar ut Palantirs AI efter flickmassakern i Minab

Eskalationen i Mellanöstern

Uppdaterad september 22, 2026, Publicerad september 21, 2026 – av Jan Sundstedt
Män bär en iransk flaggtäckt kista; flygbild visar rader av nygrävda gravar i Minab.

Pentagons interna utredning pekar ut övertro på Palantirs AI-system Maven som en länk i kedjan bakom missilanfallet mot skolan Shajareh Tayyebeh i Minab, där minst 123 barn dog.

Bloomberg skriver under fredagen att personer insatta i utredningen pekar på tre saker som samverkade: gamla underrättelser, ett nedskuret civilskydd och personal som litade för mycket på Palantirs system.

Nya Dagbladet rapporterade om anfallet redan på krigets första dag, den 28 februari 2026, och kunde därefter visa en geolokaliserad film av attacken.

Två Tomahawkmissiler träffade skolbyggnaden och skolgården. Barnen gick där som vanligt, pojkar och flickor på olika våningsplan.

Åklagaren i Minab fastställde i april över 150 döda, varav minst 123 skolbarn, både pojkar och flickor.

Maven angav skolan som mål

Maven Smart System från Palantir Technologies väger samman fler än 150 informationsflöden. Inför kriget kortade Maven arbetet med mållistan till några minuter.

Skolan låg kvar som anläggning tillhörande Islamiska revolutionsgardet. Personal matade in skolan med den gamla stämpeln, och Maven rekommenderade den som mål för dag ett.

Operatörerna på USA:s centralkommando räknade med att Maven skulle stoppa föråldrade uppgifter. Trots detta släppte systemet igenom uppgifterna.

Palantir avsäger sig ansvaret, och bolaget uppger för Bloomberg att det inte ansvarar för den underliggande informationen och inte heller för att upptäcka brister i underrättelserna.

Pentagon skar ner personalen som skulle skydda civila med ungefär 90 procent. Färre än 20 personer blev kvar på hela försvarsdepartementet.

På Centcom krympte gruppen från tio personer till en enda. Ingen från den gruppen granskade det tilltänkta målet före avfyrningen.

En analytiker uppges ha noterat förändringarna redan 2019, men han lade uppgifterna, enligt rapporterna, i fel system. Skolan låg öppen: egen webbplats, Google Maps, egna murar och egen ingång sedan 2016–2017.

FN: Skolbyggnaden det avsedda målet

FN:s oberoende granskning av Iran slår fast under torsdagen att skolbyggnaden var det avsedda nedslagsmålet, inte en tragisk felträff.

Amerikanska styrkor underlät enligt utredningen att göra allt som var möjligt för att kontrollera att målet var militärt.

Utredarna skriver att det gick bortom ren oaktsamhet och att rimliga skäl finns för att bedöma attacken som ett krigsbrott.

Tomahawkrobotarna pekar ut USA, den enda krigförande parten som använder den typen av robot, vilket Bellingcat skriver.

Centcomchefen Brad Cooper sade i maj att den preliminära utredningen knyter skolanfallet till en amerikansk insats.

Pentagon säger till Reuters att utredningen fortfarande pågår och att myndigheten tills vidare inte har något att meddela. Nya Dagbladet har tidigare granskat bevisläget mot USA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.