USA:s nästa president Donald Trump har börjat fylla sin administration. Under fredagen annonserade han att han utsett Alabamasenatorn Jeff Sessions till justitieminister och representanthusledamoten Mike Pompeo till CIA-chef.
Trumpadministrationen börjar ta form. Sedan tidigare har det stått klart att Reince Priebus blir stabschef, Steve Bannon blir Trumps chefsstrateg och den pensionerade trestjärniga generalen Michael Flynn blir Trumps nationelle säkerhetsrådgivare.
Under fredagen fyllde Trump två nyckelpositioner. Det handlar om Jeff Sessions, senator från Alabama, som Trump utsett till justitieminister och Mike Pompeo, representanthusledamot från Kansas, som får uppdraget att leda CIA, skriver USA Today.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Donald Trump lättar det ekonomiska trycket på Ryssland och på länder som köper rysk energi. I en order på fredagen undantar han tills vidare de nya strafftullarna och sanktionerna i Grahamlagen från tillämpning.
Lagen, Lindsey O. Graham Sanctioning Russia and Iran Act, undertecknades den 18 september. Ordern är daterad den 16 oktober och bygger på lagens paragraf 115. Den ger presidenten rätt att undanta tullar och sanktioner om han intygar för kongressen att det ligger i USA:s nationella intresse.
Det framgår av ordern. Enligt ordern har ett intyg och en redogörelse för skälen lämnats till kongressen.
Undantaget omfattar tre tullhöjningar som skulle ha slagit mot olika grupper. Ryska varor skulle få en tullhöjning på 500 procent.
Annons:
Varor från de fem största köparna av rysk råolja och naturgas skulle få 100 procent, om landet medvetet gör nya inköp från och med den 18 oktober. Lika mycket skulle drabba varor från de fem länder som mest hjälper till att kringgå de ryska oljesanktionerna.
Ingen av de tre tullhöjningarna tillämpas nu. Ordern namnger inga länder.
Utrymme att agera
Även en lång rad av lagens sanktioner och restriktioner mot personer undantas tills vidare från tillämpning.
Undantagen gäller tills presidenten eller utrikesministern, i samråd med finansministern och handelsrepresentanten, bedömer att nya åtgärder behövs. USA:s handelsrepresentant ska under tiden övervaka köpen av rysk energi och kringgåendet av sanktionerna och rapportera till presidenten. Washington kan därmed justera kursen utan ny lagstiftning.
Ordern anger uttryckligen att äldre sanktioner enligt tidigare presidentorder mot Ryssland inte berörs, inklusive de personer som redan är sanktionerade.
Lagen står kvar, men dess nya tullar och sanktioner ligger vilande så länge undantaget gäller.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Foto: Dati Bendo / European Union, 2026 / EC - Audiovisual Service, CC BY 4.0
António Costa, Volodymyr Zelenskyj och Ursula von der Leyen i Kyiv den 24 februari 2026, när europeiska ledare besökte staden på fyraårsdagen av Rysslands intåg i Ukraina. Arkivbild, inte från det aktuella talet till EU-ledarna.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ber EU-ledarna om minst 70 miljarder euro extra till försvaret nästa år. Pengabristen hindrar enligt honom en fördubbling eller tredubbling av drönarproduktionen, beroende på typ.
Kravet framförde Zelenskyj i ett tal till deltagarna vid Europeiska rådets möte den 16 oktober. Delar av talet publicerade han på sin officiella Telegramkanal.
— Nästa år kommer kriget att kosta 155 miljarder euro. Och vi behöver minst 70 miljarder euro mer från er – till försvar, vapen och vår motståndskraft. Det är en realistisk summa, säger Zelenskyj.
Zelenskyj räknar med att kriget kommer att kosta 155 miljarder euro nästa år.
Annons:
Pengarna han begär är offentliga medel. Om EU-ledarna ställer sig bakom kravet är det ytterst Europas skattebetalare, inte ledarna själva, som får bära finansieringen och budgetrisken. Ett sådant stöd innebär däremot inte i sig någon redan beslutad skattehöjning.
Hur det fungerar framgår av EU:s lån till Ukraina på 90 miljarder euro för 2026–2027, som ministerrådet slutförde i april. EU lånar upp pengarna på kapitalmarknaderna med marginalen i EU-budgeten som säkerhet, och lånet är tänkt att återbetalas med ryska krigsskadestånd. Lånet är redan beslutat och gäller inte de 70 miljarder Zelenskyj nu begär.
Drönarna är hans huvudargument. Enligt Zelenskyj stoppar Ukraina det mesta av de ryska anfallen längs fronten med hjälp av drönare. Han säger också att tekniken används för att skära av ryska underhållslinjer och att ukrainska drönare bidrar till att försvaga den ryska ekonomin.
— Just nu skulle vi kunna fördubbla eller tredubbla drönarproduktionen – beroende på typ. Men vi har helt enkelt inte pengarna till det. Det är sanningen, säger Zelenskyj.
Han avslutade med en vädjan till ledarna att föreställa sig effekten av större ukrainsk kapacitet.
— Tänk er om vi kunde sätta två till tre gånger så mycket press på Ryssland som i dag, säger han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Minst 600 000 människor i Ukraina blev på onsdagen utan ström efter en rysk robot- och drönarattack mot energianläggningar och annan kritisk infrastruktur, uppger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Onsdagens angrepp riktades i huvudsak mot Kiev, den omgivande regionen och staden Charkiv i östra Ukraina.
Zelenskyj skriver att attacken orsakade omfattande skador på 26 anläggningar i elsystemet och fyra anläggningar inom olje- och gassektorn.
Kievs borgmästare Vitalij Klytjko uppger att ballistiska robotar slog mot huvudstadens energiinfrastruktur.
Annons:
Myndigheterna i Kiev redovisade under onsdagsmorgonen att fyra människor hade dödats och 25 skadats i kvällens och morgonens attacker mot staden. Tre av de döda var kvinnor i stadsdelen Desnjanskyj och en person dödades i Holosijivskyj.
Ryssland använde 128 drönare och 39 robotar av olika typer i attacken, enligt ukrainska flygvapnets sammanställning.
Flygvapnet uppger också att luftförsvaret oskadliggjorde 115 drönare och fyra robotar och att flera robotar inte nådde sina mål. Nedslag registrerades på 22 platser, medan vrakdelar från nedskjutna projektiler föll på åtta platser.
Osäkert kring Trumps energivapenvila
Rysslands försvarsministerium meddelade på onsdagen att dess styrkor hade träffat sju ukrainska energianläggningar och ett datacenter i en massiv attack under natten.
USA:s president Donald Trump skrev i ett inlägg på sociala medier i söndags: "Med omedelbar verkan råder en ENERGIVAPENVILA i kriget mellan Ryssland och Ukraina. Båda parter har gått med på det. Bryt inte mot den!"
Moskva har dock inte bekräftat någon färdig överenskommelse, och Kremls Dmitrij Peskov sade på måndagen att kontakterna fortsätter.
Ukraina har ställt sig bakom initiativet men efterfrågat detaljer, rapporterar Politico.
SpaceX
Rymdföretaget SpaceX har dessutom begränsat hur snabbt Starlink-terminaler i Ukraina får förflytta sig, uppgav den ukrainske presidentens rådgivare Serhij Beskrestnov på onsdagen.
Gränsen gäller det militära tjänstepaketet Starshield och ligger på 100 miles i timmen, omkring 160 kilometer i timmen.
"Våra försvarsstyrkor fick ingen förvarning om en sådan begränsning, och det ledde till störningar i ett antal uppdrag", skriver Beskrestnov på Telegram, och antyder att åtgärden kunde ha samband med det "rådande politiska läget".
Elon Musk poängterar att Starshield ägs och kontrolleras av USA:s regering och att begränsningar beslutas av den amerikanska militären och ytterst av presidenten.
Den ukrainske ministern Mychajlo Fedorov uppgav att anslutningen för terminaler i upp till 160 kilometer i timmen höll på att återställas och krävde att Starshield-gränsen slopas helt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Arkivbild: Starlink-terminal i Capioví, Misiones, Argentina. Ukrainska rådgivare uppger att terminaler i militärtjänst tappat kontakten i hög hastighet, medan vanliga terminaler fungerar.
Ukrainas militär har fått Starlink-terminaler i rörelse strypta utan förvarning, uppger presidentrådgivaren Serhij Beskrestnov. Flera uppdrag har avbrutits, och Kiev ser politiska skäl bakom.
Beskrestnov, som ger president Volodymyr Zelenskyj råd i militär teknik, skriver på Telegram att SpaceX natten till onsdagen införde en hastighetsgräns för terminaler i rörelse. Gränsen gäller enligt honom det "militära paketet" Starshield och ligger på 100 miles i timmen, omkring 160 km/h.
Det är satellituppkopplingen som faller bort när terminalen rör sig fortare än gränsen. Drönarnas fart begränsas inte. "Våra försvarsstyrkor fick ingen förvarning om begränsningen, och det ledde till att en rad uppdrag stördes", skriver Beskrestnov.
Aktivisten Serhij Sternenko, som har nära band till militären och först larmade om avbrottet, skriver att förbindelsen började försvinna i hastigheter över 160 km/h och att "en rad viktiga uppdrag" stoppades. Vanliga satellitterminaler fungerar enligt honom fortfarande. Senare har gränsen enligt Sternenko sjunkit ytterligare, rapporterar The Guardian.
Annons:
En anonym källa uppger för New York Post att bortfallet gör det omöjligt att använda drönare, flygplan och helikoptrar i hög hastighet, och att det även påverkar arbetet mot ryska Shahed-drönare. Enligt samma källa har Ukraina kontaktat bolaget för att få en förklaring. Någon förklaring från SpaceX har inte publicerats.
Starlinks egen supportsida anger redan 100 mph som gräns för användning i rörelse på flera civila abonnemang. Vad Ukrainas militära avtal säger framgår inte av sidan.
Rådgivarna ser politik bakom
Beskrestnov anser att åtgärden "inte kan vara en slump" utan hänger samman med det politiska läget. Sternenko bedömer att SpaceX "troligen" agerat på begäran av Trumpadministrationen. Båda är bedömningar, inte belagda orsaker.
Avbrottet kom efter en vecka då Donald Trump krävt ledarbyte i Kiev, vilket NyD rapporterade. Elon Musk skrev därefter på X att Zelenskyj "har gått för långt" och att det är dags för Ukraina att få en ny ledare, enligt New York Post. Polen betalar enligt tidningen omkring 50 miljoner dollar om året för Ukrainas Starlink-tillgång. Polens utrikesminister Radosław Sikorski frågade på onsdagen Musk på X om han "leker politik med sina produkter igen".
Musk har samtidigt närmat sig Trump igen efter förra årets konflikt. Relationen har återhämtat sig enligt flera källor, och Musk har besökt Vita huset de senaste veckorna och deltog i statsmiddagen i september, rapporterar Fox News. I torsdags tilldelade Trump Musk National Medal of Science och kallade honom sin vän, skriver AFP. Musk har ingen känd formell roll i administrationen.
De tillgängliga källorna belägger inte att Musk eller Trump personligen fattade beslutet om begränsningen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
