MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 15 maj 2025

torsdag 15 maj 2025

Sydkorea övervakar personer som rört sig i coronadrabbade områden

publicerad 15 maj 2020
– av Markus Andersson
Sydkoreansk polis övervakar medborgarnas rörelsemönster via mobildata.

Sydkorea tar till allt mer auktoritära metoder för att bekämpa coronapandemin. Nu har landets polis fått i uppdrag att spåra, kartlägga och identifiera de personer som besökt ett nattklubbsområde som är hårt drabbat av smittan. Dessa ska sedan tvångstestas.

Även om Sydkorea påstås ha börjat lätta på sina restriktioner så använder sig polis och myndigheter fortsatt av drastiska åtgärder för att kontrollera smittspridningen, bland annat spårning via mobildata som sedan används för att identifiera och kartlägga människor som befunnit sig i ett visst område.

Den här gången handlar det om nattklubbsområdet Itaewon i Seoul där 101 nya fall av smittan har upptäckts nyligen. Via omfattande kartläggning har polisen fått fram en lista med 10 000 identifierade personer som besökt området under de senaste veckorna, skriver TT. Dessa människor har sedan fått sms där det framgår att de ska infinna sig för provtagning för covid-19 eller riskera dryga böter.

Det drabbade nattklubbsområdet är också en populär plats för homosexuella med många gayklubbar och liknande faciliteter. Detta har fått homo-aktivister att rasa och menar att landets homosexuella utsätts för särskild diskriminering och stigmatisering under coronakrisen.

Amnesty har gått ut och fördömt landets agerande, dock inte att man övervakar och kartlägger befolkningens rörelsemönster, utan att ”vissa grupper” riskerar att pekas ut hårdare än andra och stigmatiseras mer än vad de enligt Amnesty redan görs.

Sydkorea publicerar sedan tidigare regelbundet varningar om platser där smittade personer tros ha befunnit sig, något som enligt kritiker kan användas för att även andra aktörer än myndigheterna ska kunna identifiera misstänkt smittade.

Landets hårt kritiserade och integritetskränkande åtgärder för att få bukt med viruset ska enligt uppgift trots allt ha givit resultat. Under måndagen rapporterades bara 27 nya fall in och sammanlagt har endast 250 personer dött, enligt officiell data.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU:s undanhållande av Pfizer-sms om covidvaccinavtal olagligt – fälls i domstol

Kritiserade covidvaccineringen

publicerad Idag 14:31
– av Redaktionen
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Pfizers vd Albert Bourla hade hemliga sms-konversationer 2021.

EU-kommissionen fälls av EU-domstolen för att ha undanhållit sms mellan Ursula von der Leyen och Pfizers vd i samband med miljarduppköpen av covidvaccin. Domstolen slår fast att kommissionen bröt mot öppenhetslagstiftningen när man vägrade lämna ut meddelandena.

Nu måste kommissionen delge konversationerna eller ge en mer trovärdig förklaring till varför man inte kan lämna ut dem.

Det var under våren 2021 som det framkom att EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, och Pfizers vd, Albert Bourla, haft privata sms-konversationer i samband med det omfattande covidvaccinavtalet som slöts mellan EU och läkemedelsbolaget. Avtalet gällde 1,8 miljarder covidvaccindoser, men få detaljer kring hur detta tillkom har blivit publicerade för allmänheten. Bland annat vet man fortfarande inte prislappen för de respektive doserna.

När en journalist från New York Times begärde ut sms-konversationerna mellan von der Leyen och Bourla, meddelade man att dessa hade raderats. Året efter granskade EU:s revisionsrätt ärendet och ifrågasatte varför EU-kommissionen inte lämnar ut vare sig sms-meddelandena eller andra detaljer i skrift kring avtalet. Vidare ska kommissionen ha valt att inte delge några som helst detaljer i skrift angående avtalet, något man varit transparent med tidigare, något som självfallet också ifrågasattes av revisionsrätten.

EU:s revisionsrätt har ingen auktoritet att kräva mer information kring sms-konversationerna, men New York Times valde under 2023 att lämna in en stämningsansökan i saken och under veckan togs ärendet upp i EU-domstolen. Domstolen skulle granska huruvida EU-kommissionen brutit mot gällande lagstiftning när man inte lämnade ut konversationerna.

Domstolen: ”Måste lämna trovärdiga förklaringar”

I domstolens beslut konstateras att EU-kommissionen faktiskt har brutit mot lagen när man vägrat delge sms-konversationerna mellan ordföranden och vd:n, rapporterar New York Times. Enligt EU:s öppenhetslagstiftning borde konversationerna ha delgetts tidningen.

EU-kommissionen påstod att man ansett att konversationerna inte varit viktiga och därför raderat dem och att man inte heller kan återfinna dem. Man förklarade dock aldrig hur omfattande sökningen efter dem varit, något som domstolen menar inte räcker.

Kommissionen kan inte bara konstatera att den inte har de begärda handlingarna, utan måste lämna trovärdiga förklaringar som gör det möjligt för allmänheten och domstolen att förstå varför dessa handlingar inte kan hittas”, konstaterade domstolen.

Det är oklart huruvida sms:en faktiskt är raderade, men domstolen beslutar att EU-kommissionen nu antingen måste delge konversationerna, eller åtminstone ge en mer detaljerad och trovärdig förklaring till varför de inte kan lämnas ut. I ett uttalande sade EU-kommissionen att man skulle ”anta ett nytt beslut med en mer detaljerad förklaring”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyske kanslern vill skapa superarmé

Det nya kalla kriget

publicerad Idag 11:01
– av Jan Sundstedt
CDU Friedrich Mertz
Tysklands Förbundskansler, Friedrich Merz (CDU).

Kristdemokraternas nye förbundskansler i Tyskland, den tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz, har satt tonen för sin regering genom att utropa målet att göra Bundeswehr till Europas starkaste armé.

I sitt första tal till förbundsdagen underströk han behovet av ökade satsningar på militären – och öppnade samtidigt för att återinföra värnplikten i Tyskland.

När Merz nyligen tog över som Tysklands förbundskansler klargjorde han snabbt att militären står högt på hans politiska dagordning, rapporterar bland andra Euroactiv. I sitt första anförande inför den Tyska förbundsdagen betonade Merz att Tyskland måste ”ta ett större ansvar” för Europas säkerhet och att Bundeswehr, den tyska försvarsmakten, ska bli kontinentens mest slagkraftiga styrka.

Merz förklarade att regeringen är beredd att skjuta till mer resurser där han menade att Tyskland inte längre kan förlita sig på andra länders militära skydd.

Den federala regeringen kommer att tillhandahålla alla ekonomiska resurser som den tyska försvarsmakten behöver för att bli den starkaste militären i Europa i konventionella termer, sade den nye kanslern i sitt tal.

Lånade pengar finansierar

För att möjliggöra de ökade försvarsutgifterna har Merz regering beslutat att reformera den så kallade skuldbromsen, en regel som tidigare begränsat statens möjligheter att låna pengar.

Genom att lätta på dessa restriktioner öppnas dörren för betydande investeringar i både materiel och personal till Bundeswehr.

Socialdemokraternas försvarsminister, Boris Pistorius, välkomnade de nya satsningarna men varnade för att den största flaskhalsen nu är bristen på soldater. Bundeswehr har under flera år kämpat med att fylla sina led och rekryteringen har inte hållit jämna steg med ambitionerna.

Om det inte går att locka tillräckligt många frivilliga till försvaret, kan återinförd värnplikt bli aktuellt – något som Merz-regeringen nu utreder närmare.

Satsningarna på försvaret har dock mött visst motstånd av kritiker som menar att ökade militärutgifter riskerar att tränga undan andra viktiga samhällsområden, som vård, skola och sociala trygghetssystem. Andra varnar för att en upprustning kan leda till ökade spänningar i Europa och att Tyskland i första hand bör prioritera diplomati och samarbete framför militära satsningar.

Merz och hans regering hävdar dock att en stark försvarsmakt är en förutsättning för att kunna värna både landets säkerhet och dess självständighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Macron öppnar för att placera ut franska kärnvapen i andra EU-länder

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 12:41
– av Redaktionen
Efter Storbritanniens "Brexit" är Emmanuel Macrons Frankrike idag den enda kärnvapenmakten i EU.

Frankrike är beredda att inleda diskussioner med andra europeiska länder om att placera ut franska stridsflygplan beväpnade med kärnvapen på deras territorium – på liknande sätt som USA sedan tidigare gör i vissa länder. Det bekräftade president Emmanuel Macron på tisdagen.

– Amerikanerna har bomber på flygplan i Belgien, Tyskland, Italien och Turkiet, sade Macron i en intervju med TF1. USA tros idag ha omkring 50 kärnvapen lagrade på flygbasen Incirlik i södra Turkiet.

– Vi är redo att inleda denna diskussion. Jag kommer att definiera ramverket på ett mycket specifikt sätt under de kommande veckorna och månaderna.

Macron nämnde även tre villkor för ett sådant steg: att Frankrike inte kommer att betala för andra länders säkerhet, att det inte sker på bekostnad av landets egna behov – och att det slutgiltiga beslutet alltid ska ligga hos den franska republikens president i egenskap av överbefälhavare.

Frankrike är EU:s enda kärnvapenmakt, och sedan kriget i Ukraina bröt ut har debatten ökat kring att utvidga det franska kärnvapenparaplyet till att omfatta även unionens partner.

Polen, som liksom Frankrike är en nyckelallierad till Ukraina och en växande kraft inom EU, har redan uttryckt en önskan att omfattas av det franska avskräckningsskyddet.

– Det har alltid funnits en europeisk dimension i hur vi betraktar våra vitala intressen. Vi utvecklar inte detta närmare, eftersom tvetydighet är en del av själva avskräckningen, sade Macron.

Oro för kärnvapenkrig

Planer på att placera ut franska kärnvapen i andra europeiska länder har väckt oro bland experter och säkerhetspolitiska analytiker. Kritiker menar att ett sådant steg riskerar att ytterligare spä på spänningarna mellan Nato och Ryssland, och kan uppfattas som en strategisk upptrappning snarare än ett defensivt skydd.

I förlängningen befaras det bidra till en ökad militarisering och höja risken för missförstånd eller felbedömningar som i värsta fall kan leda till en storskalig kärnvapenkonflikt i Europa med förödande konsekvenser– något som flera bedömare varnat för sedan kriget i Ukraina bröt ut.

Andra är mer positivt inställda och argumenterar för Europas länder måste förhålla sig till den bistra verkligheten, där stormakterna redan har omfattande kärnvapenarsenaler som de inte planerar att ge upp, och att avskräckning med egna kärnvapen inte bara är nödvändigt utan också det mest effektiva sättet för att förhindra framtida angrepp.

Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut har Frankrike idag knappt 300 kärnvapen – att jämföra med Rysslands cirka 5900 och USA:s 5300. Man betonar dock att det handlar om kvalificerade uppskattningar och att det sällan finns offentliga data kring ländernas kärnvapenarsenaler.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Litauiske ex-presidenten: ”Finns ingen anledning att frukta Rysslands kärnvapen”

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 9:22
– av Redaktionen
Dalia Grybauskaité var en av de röster som redan 2022 förespråkade att Nato skulle angripa Ryssland.

Litauens tidigare president, Dalia Grybauskaité, förkastar Vladimir Putins förslag på fredsförhandlingar med Ukraina som oseriöst, och påstår att det bara är en taktisk manöver i syfte att vinna tid.

Trots en utbredd oro för att kriget ska eskalera till en storskalig europeisk kärnvapenkonflikt, hävdar Grybauskaité tvärtom att hotet från massförstörelsevapnen är kraftigt överdrivet och slår fast att ”det inte finns någon anledning att frukta kärnvapen”.

– Det här är spel för gallerierna. Putin försöker vinna tid och skifta skulden till Ukraina. I verkligheten vill han inte avsluta kriget nu – han vill ockupera så mycket ukrainskt territorium som möjligt, sade ex-presidenten i ett pressuttalande under måndagen.

Hennes uttalande kom efter att fyra europeiska ledare besökt Kiev i helgen och vädjat om en tillfällig vapenvila som grund för fredssamtal. Putin svarade med ett motförslag om direkta förhandlingar i Istanbul – ett initiativ som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj visat viss öppenhet för, men först efter att en vapenvila är på plats.

Det mest anmärkningsvärda var dock hur Grybauskaité tonade ner risken för kärnvapenanvändning i konflikten – där hon bland annat beskrev den ryska kärnvapenavskräckningen som ”en föråldrad doktrin” och påstod att massförstörelsevapnen inte längre bör betraktas som ett relevant hot i modern krigföring.

– Kärnvapenavskräckning fungerade efter andra världskriget och under kalla kriget, men inte idag. Krigets karaktär har förändrats. Kärnvapen skrämmer ingen längre.

”Ett föråldrat verktyg”

Så sent som i november uppdaterade Ryssland sin kärnvapendoktrin och har öppnat för att använda taktiska kärnvapen som svar även på omfattande konventionella militära attacker – ett besked som lett till ökad oro i flera europeiska huvudstäder.

Trots detta försökte Grybauskaité bagatellisera rädslan för kärnvapen som något helt obefogat – och vände i stället hotet tillbaka mot Moskva:

– Det finns ingen anledning att vara rädd och det finns ingen anledning att uppmärksamma detta, eftersom det är ett föråldrat verktyg och det finns inget att frukta. Ryssarna kanske själva är rädda för kärnvapen, så låt dem vara rädda.

Det kan noteras att Dalia Grybauskaité länge har tillhört de mest högljudda rösterna i Europa som förespråkat en mer konfrontativ linje mot Ryssland. Under hela kriget i Ukraina har hon upprepade gånger kritiserat Västvärldens hållning i konflikten och efterlyst ett mer direkt militärt engagemang från Nato – inklusive attacker mot ryska mål. Enligt Grybauskaité är det enda sättet att stoppa Putin att möta honom med militärmakt, inte diplomati.

Krig kan bara stoppas med krig” har hon bland annat deklarerat och argumenterat för att ”om vi inte stoppar Putin i Ukraina kommer vi fortfarande att behöva utkämpa ett krig, men då i våra egna länder”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.