Svåra levnadsvillkor i flyktingläger i norra Libanon

Intensiva strider i Syrien har lett till sekteristiska spänningar i kuststaden Tripoli i norra Libanon. Palestinier i området följer med oro våldet från åskådarplats.

publicerad 23 december 2013

[slider id=’14473′ name=’Flyktingar i Libanon’]

Under sommaren 2007 hamnade palestinska flyktingar i lägret Nahr el-Bared 16 kilometer norr om Tripoli i skottlinjen mellan den libanesiska armén och den militanta gruppen Fatah al-Islam som tagit sig in i lägret.

Striderna pågick i tre månader och uppstod i ett maktvakuum där palestinska fraktioner misslyckats med att ta kontroll över området. Lägret förstördes i striderna och den regionala handeln med libanesiska jordbruksvaror och syriska smuggelvaror upphörde.

Över 30 000 flyktingfamiljer lämnade hem, ägodelar och arbete för att fly till något av de övriga elva officiella palestinska lägren i Libanon.

I Wien följande år lovade internationella givare att bekosta återuppbyggnaden av tusentals bostäder genom Unrwa, FN:s organ för palestinska flyktingar. Hittills har endast en femtedel av flyktingarna kunnat återvända till lägret som nu är ett militärt område, och pengarna för återuppbyggnad håller på att ta slut.

Kriget i Syrien och givartröttheten innebär att det utfattiga palestinska samhället riskerar att dras in i striderna och samhället betraktar sig också vara lågt prioriterat i fråga om internationell hjälp.

Shadi Diab, 40, arbetar som frisör och bor i flyktinglägret Nahr el- Bared i en tillfällig bostad i väntan på återuppbyggnaden av hans hem. Han berättar att han flydde från lägret tillsammans med sin fru och barn tre dagar efter att striderna hade inletts. När han återvände fann han att kustsamhället låg isolerat bakom vägspärrar och att hans hem hade förstörts.

– Vi straffas för något vi inte varit inblandade i. Nahr el-Bared är inte som förut, situationen är mycket värre än tidigare. Den regionala handeln, som var viktig för den lokala ekonomin, har upphört. De militära avspärrningarna gör att inte vem som helst kan ta sig in i området längre, säger han.

Palestinierna i Libanon är enligt lag förbjudna att äga mark och de tillåts inte heller arbeta inom ett 70-tal yrken. Trots att arbetsrättslagstiftningen nyligen har reviderats har väldigt lite förändrats i realiteten och den fattiga befolkningen tvingas konkurrera med de syriska flyktingarna om dåligt betalda jobb.

Unrwa bygger 5 000 bostäder i flyktinglägret Nahr el-Bared och under våren 2015 när finansieringen av återuppbyggnaden upphör beräknas att 2 500 familjer ska kunna flytta till området.

Unrwa-chefen Ann Dismorr säger att internationella givare utlovat bidrag på 345 miljoner dollar men att hälften av pengarna fortfarande saknas.

– Om vi hade pengarna kunde vi bygga klart lägret på ett par år, problemet är att vi saknar finansiering, säger hon.

Återuppbyggnaden har gått långsamt och omgärdats av många problem. Arbetet har försvårats av tung byråkrati och byggentreprenörer som lierat sig med de lokala politikerna uppges ha gynnats. Hur lägret har uppförts har också varit föremål för diskussion.

De nya bostäderna är mindre än de tidigare och gatorna är bredare så att armén – som tidigare inte fick patrullera i de palestinska flyktinglägren i Libanon – nu kan köra sina pansarfordon genom området.

 

Rebecca Murray/IPS




Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.