Annons:

Skotska fängelser överfulla – politiker vill släppa ut fångar

Publicerad maj 17, 2024 – av Isac Boman
Det bedöms röra sig om "hundratals" fångar som kan släppas i förtid.

Skotska makthavare vill släppa fångar som dömts till fyra års fängelse eller mindre fria. Skälet är att fängelserna uppges vara överfulla på grund av skenande brottslighet, varför det inte längre finns tillräckligt med platser för att internera de grövre förbrytarna.

– Jag hade hoppats att vi aldrig skulle behöva ta till de här åtgärderna, men som läget är nu har vi inget val, hävdar justitieminister Angela Constance från Scottish National Party.

– Allmänhetens säkerhet är alltid högsta prioritet, och jag kan garantera att ingen som har dömts för sexualbrott eller våld i hemmet kommer att släppas i förtid, bedyrar hon vidare.

Tidigare har olika åtgärder införts i syfte att frigöra fängelseplatser – bland annat har antalet dömda som fått fotboja istället för fängelsestraff ökat, och dömda under 18 år slipper sitter fängslade, men dessa åtgärder har inte gett önskat resultat.

Annons:

I dagsläget sitter cirka 8340 fångar i skotska fängelser – en ökning med cirka 400 bara sedan mars månad och med 13 procent sedan början av 2023.

"Inget val"

Oppositionen är dock inte roade över att ett stort antal fångar ska släppas i förtid. Sharon Dowey, de skotska konservativas biträdande talesman, menar att ”offren kommer inte ha blivit lugnade av Angela Constances svar i förhållande till den risk som allmänheten utgör när dessa gärningsmän i slutändan släpps tillbaka till våra samhällen”.

– Nu är deras enda svar att använda nödbefogenheter för att frige fångar, vilket de tidigare sagt att de aldrig skulle använda. Varje fånge sitter bakom galler av goda skäl efter en robust och oberoende rättsprocess, menar Dowey.

Enligt justitieministern är fängelsernas kapacitet ”extremt begränsad” och samtliga platser är idag ”i princip fulla”.

– Om våra fängelser ska fortsätta att fungera och kunna hysa de farligaste brottslingarna har vi inget annat val än att vidta brådskande åtgärder för att minska trycket på anstalterna, säger hon.

Om parlamentsledamöterna går med på åtgärden kommer den att träda i kraft den 26 maj. Exakt hur många fångar som kommer att släppas i förtid är inte helt bestämt – men det bedöms handla om ”hundratals”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Iran och Oman nära uppgörelse om säker rutt genom Hormuzsundet

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 13:19 – av Redaktionen
Oljetankers i Hormuzsundet.

TEHERAN (Xinhua) -- Förhandlingarna mellan Iran och Oman om en tillfällig rutt för säker passage genom Hormuzsundet har nått slutskedet, uppgav Irans utrikesdepartements talesperson Esmaeil Baghaei på måndagen.

Överenskommelsen mellan länderna om rutten kommer sannolikt att registreras hos Internationella sjöfartsorganisationen inom de närmaste dagarna, sade Baghaei vid en pressträff i Teheran.

Han sade att osäkerheten i farleden är en följd av USA:s och Israels "militära aggression" mot Iran.

Baghaei sade att fartyg inte kommer att kunna färdas på rutten med tillförsikt och en känsla av säkerhet så länge situationen består.

På en fråga om en qatarisk delegations besök i Iran på söndagen svarade Baghaei att det ingick i Qatars ansträngningar för att trappa ned spänningarna i regionen. Han sade att kontakterna mellan Iran och vissa andra länder i regionen, som länge försökt bidra till minskade spänningar, är "en pågående process".

Plan för tillfällig sjöfartskorridor

I ett gemensamt uttalande i slutet av förra månaden meddelade Iran och Oman att de diskuterat ett stegvis upplägg. Det omfattar en tillfällig gemensam sjöfartskorridor i Hormuzsundet och ett avtal om ett gemensamt projekt för att röja minor i farleden.

De tekniska samtalen ska fortsätta om en permanent sjöfartskorridor, sundets framtida förvaltning samt ett system för informationsutbyte, trafikledning och säkerhetsarrangemang.

Iran skärpte kontrollen över Hormuzsundet den 28 februari och stoppade säker passage för fartyg som tillhör eller har kopplingar till Israel och USA efter ländernas gemensamma angrepp mot iranskt territorium.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Iranske generalen: Vi fick amerikanerna att fly

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 11:33 – av Emil Fjellstedt
Mohsen Rezaei i militäruniform framför den iranska flaggan under en tv-intervju.
Mohsen Rezaei gjorde uttalandet i en intervju med iranska statstelevisionen IRIB den 6 september.

Iran har testat en särskild sjömålsrobot mot ett amerikanskt örlogsfartyg, uppger generalmajor Mohsen Rezaei. Han framställer anfallet som ett iranskt styrkebesked och kopplar det till en förändrad strategi mot USA:s sjöblockad.

I en intervju med statliga IRIB den 6 september 2026 beskriver Rezaei en varningsattack som ska ha genomförts omkring 48 timmar tidigare – den första mot ett amerikanskt örlogsfartyg sedan tolvdagarskriget.

Rezaei säger att amerikanerna flydde och framhåller beskjutningen som ett bevis på Irans militära förmåga. Attacken var enligt honom så omfattande att det amerikanska centralkommandot CENTCOM inte kunde förneka den.

Vapnet beskriver han som en särskild robot avsedd mot örlogsfartyg, inte en vanlig ballistisk robot. Någon modell eller några tekniska data anges dock inte i underlaget.

Örlogsfartyg i skottlinjen

CENTCOM bekräftar i sin kommuniké den 5 september att revolutionsgardet avfyrat robotar mot ett amerikanskt hangarfartyg och en robotjagare. Kommandot beskriver dem som ballistiska robotar och uppger att fartygen undvek flera attacker utan att någon amerikansk personal skadades. Bekräftelsen gäller beskjutningen, inte Rezaeis beskrivning av vapnet eller anfallet som ett lyckat styrkebesked.

USA uppger att man därefter slog mot tre iranska oljetankfartyg: M/T Downy och M/T Stark 1 försattes permanent ur funktion, medan det olastade M/T Kylo/Noxen förstördes sedan besättningen uppmanats att lämna fartyget.

Robotbeskjutningen mot amerikanska örlogsfartyg markerar en tydlig upptrappning till sjöss. Tidigare iranska angrepp riktades främst mot kommersiell sjöfart – nu hamnar USA:s militära närvaro direkt i skottlinjen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Elva döda i israeliska flyganfall mot södra Libanon

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 10:44 – av Redaktionen
Rök stiger efter ett israeliskt flyganfall i Bnaafoul i södra Libanon.
Rök efter ett israeliskt flyganfall mot Bnaafoul i södra Libanon den 17 maj 2026. Arkivbild.

BEIRUT (Xinhua) -- Minst elva personer dödades och fem andra skadades i israeliska flyganfall mot staden Kfar Roummane i södra Libanon tidigt på måndagen, enligt Libanons statliga nyhetsbyrå NNA.

NNA uppger att ett israeliskt flyganfall förstörde ett trevåningshus i Kfar Roummane. Räddningspersonal från lokala hälsoorganisationer skyndade till platsen och hittade nio döda, däribland två spädbarn. Fem personer skadades.

Ytterligare två sjukvårdare från Islamic Risala Scouts dödades i en israelisk drönarattack i staden, enligt NNA.

Händelserna inträffade mot bakgrund av fortsatta spänningar längs gränsen mellan Libanon och Israel. Detta trots ett ramavtal som länderna undertecknade i slutet av juni och flera samtalsrundor om säkerhetsarrangemang längs gränsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rapport: Bedrägerier och slöseri slukade 1,2 miljarder dollar av Ukrainas vapenpengar

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 10:20 – av Emil Fjellstedt
Ukrainska soldater avfyrar en bandgående 2S7 Pion-artilleripjäs.
Ukrainska soldater avfyrar en 2S7 Pion. Enligt NYT:s genomgång fortsatte leverantörer att få nya kontrakt trots tidigare leveransmisslyckanden.

Ukrainska myndigheter förlorade omkring 1,2 miljarder dollar på bedrägerier, slöseri och misskötsel i militär upphandling under 2024, enligt The New York Times genomgång av konfidentiella statliga revisioner. Leverantörernas tidigare misslyckanden hindrade inte nya beställningar.

Förlusterna under ett enda år framgår av interna ukrainska revisioner, rapporterar The New York Times. Granskningen beskriver en militär upphandling där företag fortsatte att få kontrakt trots tidigare avtalsbrott.

Sju av Ukrainas tio största militära leverantörer fick nya beställningar trots bedrägeriutredningar, tidigare uteblivna leveranser eller att företagsledare gripits på korruptionsanklagelser.

Nya avtal utan ett enda fullgjort kontrakt

Revisorerna identifierade 18 företag som hade fått nya kontrakt trots att de tidigare inte uppfyllt sina åtaganden. Sex av dem hade inte fullgjort ett enda kontrakt.

Även valet av pris kostade stora belopp. Omkring 126 miljoner dollar gick förlorade genom att lägre anbud förbigicks och vapen köptes till överpriser.

Ett konkret exempel gällde turkisk ammunition till raketartilleri. Den köptes via en tjeckisk mellanhand för omkring 5 100 dollar styck, trots att tillverkaren uppges ha erbjudit direktleverans för omkring 4 200 dollar styck.

Oanvändbara granater – sedan fler beställningar

Det statliga företaget Pavlohrad Chemical Plant uppges ha levererat 233 000 oanvändbara granatkastargranater. Ändå fick företaget fler affärer.

Bland de nya uppdragen fanns ett kontrakt på att leverera nästan alla Ukrainas 122-millimeters artillerigranater under 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.