Singapores nyligen avgående premiärminister, Lee Hsien Loong, har uttryckt oro över den västerländska "woke"-kulturen, och stöder inte minst indiska teknologichefers motstånd mot vad de ser som kulturell påtvingad ideologi från västerländska teknikföretag, rapporterar Business Today India.
Lee Hsien Loong har i samband med en färsk intervju med Channel News Asia kommenterat den "västerländska woke-kulturen", som han menar underminerar samhällets solidaritet, uppger Business India Today.
– I väst har de en rörelse som kallas Woke, där man är superkänslig för andras problem ... Det leder till mycket extrema attityder och sociala normer, särskilt inom vissa akademiska institutioner som universitet, uttryckte Lee Hsien Loong.
Lee belyste problematiken med begrepp som att skapa säkra miljöer, respektera föredragna pronomen och ge varningar innan potentiellt stötande kommentarer. Han menade att denna rörelse kan ha en negativ dominoeffekt och leda till överkänslighet.
Annons:
– Du blir överkänslig när andra säger saker, nämner saker eller refererar till dig, utan den respekt som du eller din superundergrupp anser att du har rätt till.
Oro för techjättarnas makt
Hans uttalanden sammanföll med att Bhavish Aggarwal, vd för Ola Cabs (se inforuta), kritiserat LinkedIn och Microsoft för deras woke-policys.
Aggarwal har på sociala medier meddelat att han planerar att utveckla en indisk teknikplattform, och flytta Olas verksamhet bort från Microsofts molntjänst Azure, efter ett bråk om pronomenalternativ på den politiskt korrekta jobbcommunityn LinkedIn.
Bhavish Aggarwal, Ola Cabs CEO, Warns of 'Pronoun Illness' Spreading in India After LinkedIn AI Bot Uses 'They' for His Profile Writeup@bhashhttps://t.co/zT8UFQTsvF
Bhavish Aggarwal uttryckte sin oro över att västerländska teknikföretag kan dominera och kulturellt påverka Indien.
– Jag är inte emot globala teknikföretag. Men som indisk medborgare känner jag mig orolig för att mitt liv kommer att styras av västerländska Big Tech-monopol och att vi kommer att bli kulturellt underordnade, vilket ovanstående erfarenhet visar ... Jag vill konfrontera denna påtvingade ideologi som en fritänkande indier, skrev Aggarwal på X.
Lee Hsien Loong avslutade intervjun med att understryka vikten av att fortsätta attrahera utländska talanger till Singapore, särskilt från framstående indiska institutioner som IIT och IIM.
– Om jag kan få en sådan pool att komma hit och arbeta här [i Singapore], är det ett enormt plus för oss, markerade han.
Ola Cabs (styliserat som OLΛ) är ett indiskt transportföretag som erbjuder "ridesharing"-tjänster och driver andra verksamhetsgrenar som finansiella tjänster och virtuella restauranger. Företaget har sitt huvudkontor i Bangalore, Karnataka och är verksamt i över 250 indiska städer.
En mängd riskkapitalister, inklusive Softbank, har stora andelar i företaget. I januari 2018 expanderade Ola till sin första utländska marknad, Australien, och lanserades i Nya Zeeland i september 2018.
I mars 2019 började Ola sin verksamhet i Storbritannien. I april 2024 meddelades att företaget lämnar alla internationella marknader för att fokusera på den indiska marknaden.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den kritiska rasteorin är egentligen tillämpad postmodernism, det vill säga kulturmarxism. I grund och botten utgör den ett angrepp mot västerländska samhällen med dess värderingar, där icke-vita brukas som en murbräcka för att åstadkomma djupt destruktiva politiska mål.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Så kallad "Kritisk Rasteori" (Critical Race Theory - CRT), som dominerar det högaktuella politiska området rasism, har många facetter:
(A) såsom ett akademiskt forskningsområde;
(B) som en huvudteori för att attackera länder i Väst, där USA naturligtvis är huvudmotståndaren; och
(C) som en politisk rörelse, vilken söker leda en av de största kulturmarxistiska identitetsgrupperna i västdemokratierna: invandrare från främst Afrika, Mellanöstern och västra Asien.
Förespråkarna av CRT utgör samtidigt en del av den totala kulturmarxistiska rörelsen, som framträtt såsom den nya socialismen med djupt inflytande över socialdemokratiska, kommunistiska och miljöpartier i Väst.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 22 november 2021.
Facetterna stöder varandra, eftersom exempelvis ”forskningen ” gällande ämnet sömlöst kan ingå och stötta de två andra områdena. CRT är egentligen tillämpad postmodernism - det vill säga kulturmarxism - och håller akademiskt på intet vis ordinär forskningsstandard.1 Man godkänner inte konventionell västerländsk kunskapsteori med dess krav på objektivitet, logik och empiri samt tror överhuvudtaget inte på, att människan kan korrekt fastställa fakta om omvärlden. Slutsatser från forskning ses av ideologin inte som bättre än andra källor till ”kunskap”, eftersom slutsatser från forskning också betraktas som ett resultat av styrande gruppers maktutövning.2 Kunskapen är lokal och allmängiltiga utsagor och principer avseende sanning är inte möjliga. Detta omöjliggör naturligtvis objektiv och korrekt forskning, och de så kallade forskningsresultaten gällande området kan vanligen bara ses som utveckling av politisk ideologi. Varför forskningen och aktuella forskare accepteras i den akademiska miljön är en konsekvens av universitetens politisering.
Annons:
Den kritiska rasteorin omfattar starka anklagelser mot vita som individer och som grupp för förtryck och rader av rasistiska åtgärder mot icke-vita. Sådana falska och överdrivna tillvitelser mot medlemmar av en ras, enbart för att dessa är vita, är en form av rasism. Det innebär att definitionen av CRT som “en rörelse för aktivister som använder rasism för att tillskansa sig makt”3 är träffande, eftersom den kulturmarxistiska så kallade ”anti-rasismen” genom sin argumentation och teoretiska grund egentligen är ren rasism gentemot vita.
Men om man ser till ideologins huvudsyfte kan definitionen istället sägas vara följande:
”Att genom sitt innehåll förmedlat genom ett lands opinionsarbetarindustrier (där delar av undervisningssektorn är en) politiskt förändra och omvandla västerländska länder till socialistiska sådana (där det geografiska huvudmålet självfallet är USA, men framgång i andra länder är en bonus).”
Det är alltså ytterligare en av de utopiska rörelser som under mera än ett sekel avsett att i grunden förstöra det västerländska samhället och ersätta det med ett nytt byggt utifrån riktlinjer som tidigare alltid lett till misär och diktatur.
Vilka är huvudmålen för CRT?
Den kritiska rasteorin är en av flera viktiga komponenter i den kulturmarxistiska ideologin och man kan inte alltid fastställa vilken del av denna som åstadkommer vilket politiskt resultat. CRT inverkar dock inte bara på invandrare och medlemmar av icke-vita raser utan även på vita genom att hos de senare väcka känslor av skuld över påstådda historiska brott och nuvarande så kallade ”orättvisor” och ojämlikhet mellan vita och andra. Man kan säga att CRT samverkar med andra kulturmarxistiska teorier för att nå följande huvudmål:
(a) att på det individuella planet minska eller eliminera svartas eller färgades möjligheter att nå framgång i västerländska samhällen bortsett från tjänster för rörelsens egna representanter;
(b) att förvandla färgade invandrare till mot landet djupt kritiska och helst hatiska människor villiga att arbeta för det kulturmarxistiska - det vill säga socialistiska samhället;
(c) att på samhällsplanet angripa och förändra de principer, som gör västerländska samhällen framgångsrika;
(d) att försvaga och helst eliminera de samhälleliga värderingar, som gör ett land enigt och starkt;
(e) att förvandla icke-vita och vita till anhängare av den egna ideologin, samt
(f) genom effekterna av (a)–(e) medverka till ett övertagande av makten i samhället och omvandling av detta till ett socialistiskt system.
Precis som Black Lives Matter försöker man bli ledande förespråkare för teman populära hos färgade eller allmänheten, medan man i grunden tyst arbetar för målet att omforma hela samhället.4 Delmål på kortare sikt som att visa resultat av identitetspolitiska initiativ, att genomdriva kvoteringar på olika områden och dylikt kan tidvis motverka mål (a), medan de stödjer andra såsom (c) – (e). Det är policyavvägningar, som troligen kommer att göras utifrån varje särskilt fall. Beträffande (a) är typiska exempel motståndet i skolundervisningen mot att krav ställs på icke-vita elever gällande exempelvis: personligt ansvar, arbetsamhet, självdisciplin, rationellt tänkande och logik, problemlösning, krav på korrekt språk och matematiska färdigheter, kunskaper i Västerlandets filosofi, historia och konstarter och så vidare. Att väl behärska vissa av dessa beteenden och kunskaper är närmast förutsättningar för framgångsrika karriärer. En utbildningsteoretiker och framstående CRT-aktivist såsom B. Love är typiskt nog likgiltig för detta och motarbetar sådana krav.5 Som andra aktivister främjar hon ett offertänkande och därmed låga ambitioner hos färgade, vilket naturligen leder till mål (a). Identitetspolitiken frodas på missnöjda eller bittra människor, som misslyckas i sitt nya land, vilket passar rörelsens politiska mål. Metoden får dock inte bli uppenbar för anhängarna.
Förakt för landet som politiskt verktyg
Genom förakt för landet och dess påstådda dåliga behandling av invandrade färgade kan man främja en alltmera kritisk syn hos de berörda. En huvudmetod att nå mål (b) är att hävda att varje brist på jämlikhet i ersättningar, ekonomisk standard och livssituation mellan invandrare och övriga invånare är orättvis och bevis på rasism och fundamentala fel i samhällets struktur. Att de flesta invandrare bara varit i landet en eller några decennier och saknar jämförbar kunskap, erfarenhet och intjäningsförmåga ignoreras. Och varje incident som kan tolkas på ett negativt sätt avseende villkoren för färgade kan användas för att hos dem långsamt bygga upp kritik, ovilja, och fientlighet till landets befolkning.
Den kulturmarxistiska ideologin är mycket kritiskt inriktad mot Västerlandets grundläggande politiska principer såsom individualism, vissa friheter inklusive yttrandefrihet, legal jämställdhet, privat äganderätt och marknadssystemet. Man motarbetar (mål c) många av de fundamentala reglerna som gjort länderna i Väst så framgångsrika i humanistiskt och ekonomiskt avseende. En del av dessa principer är samtidigt sådana, som utgör viktiga gemensamma värderingar, vilka håller ihop en nation. Några är: full yttrandefrihet, privat egendom och rätt till fritt företagande, rimlig beskattning och ingen favorisering av vissa medborgare (eller personer med permanent uppehållstillstånd) avseende behandling i samhället. Det är principer som socialister alltid på olika sätt försöker minska och urholka (mål d).
Genom att framställa sig som de främsta representanterna för den färgade befolkningens intressen och utnyttja sin favoriserade ställning i media och andra opinionsarbetarindustrier (såsom delar av utbildningssektorn) har man goda förutsättningar att göra framsteg gällande mål (e). Vad detta betyder för (f) kan idag inte bedömas med någon säkerhet.
Dan Ahlmark
Källor och referenser:
(1) Postmodernismens grundläggande principer har sedan något decennium genomgått reifikation dvs utan stöd i empirisk forskning betraktar anhängarna vissa fundamentala grundsatser i filosofin såsom i realiteten sanna. Då CRT bygger på dessa hypoteser, anses de stärka även denna ideologi.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Amerikanernas syn på flera moral- och livsstilsfrågor har blivit mindre tillåtande det senaste året, enligt en ny mätning från Gallup.
Gallups årliga undersökning visar att stödet har minskat tydligt i fem av de 20 frågor som mätinstitutet följer. Störst är nedgången när det gäller acceptansen för preventivmedel, utomäktenskapliga barn, hasardspel, sex mellan tonåringar och kloning av djur.
Enligt Gallup anser 83 procent av amerikanerna att preventivmedel är moraliskt acceptabla. Det är fortfarande den fråga som har högst stöd i mätningen, men nivån är den lägsta sedan Gallup började ställa frågan 2012.
Andelen som anser att det är moraliskt acceptabelt att få barn utan att vara gift har sjunkit till 58 procent, medan 57 procent säger samma sak om hasardspel. För sex mellan tonåringar ligger siffran på 35 procent och för kloning av djur på 27 procent.
Långvarig trend kan vara bruten
Gallup konstaterar att amerikanerna i dag fortfarande har en mer liberal syn i många frågor än de hade för två decennier sedan. Samtidigt pekar årets mätning på att den långvariga trenden mot mer tillåtande attityder har mattats av – och i vissa fall vänt.
Flera frågor ligger nu på rekordlåga nivåer i Gallups mätningar. Det gäller bland annat synen på preventivmedel, hasardspel, dödsstraff, djurförsök, könsbyten och kloning av djur.
Undersökningen visar också att amerikanerna är splittrade i flera värderingsfrågor. När det gäller abort anser 49 procent att det är moraliskt acceptabelt, medan 41 procent menar att det är moraliskt fel.
Six behaviors have reached record lows in moral acceptability among Americans: birth control (83%), gambling (57%), the death penalty (52%), medical testing on animals (45%), changing one's gender (38%) and cloning animals (27%).
De partipolitiska skillnaderna är samtidigt stora. Demokrater är betydligt mer benägna än republikaner att acceptera abort, könsbyten och samkönade relationer. Republikaner är däremot mer positiva till dödsstraff, pälsbärande och djurförsök.
Gallups mätning genomfördes mellan den 1 och 17 maj bland 1 001 vuxna amerikaner.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Är jämställdhetspolitiken blind för kvinnlig makt? I boken riktar författarna blicken mot staten själv – och hävdar att departement och myndigheter i dag präglas av en omfattande kvinnlig dominans.
I Det nya matriarkatet fortsätter Catharina Grönqvist Olsson och Erik J. Olsson den kartläggning av det offentliga Sverige som de inledde med Den mjuka staten 2024. Den här gången ligger fokus ännu tydligare på staten: departementen, myndigheterna och de institutioner som formar samhällskultur, politik och offentlig förvaltning.
Bokens kärna är enkel men kontroversiell. Om Sveriges jämställdhetspolitiska mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att påverka samhället och sina egna liv, hur ser det då ut i statens egna verksamheter? Författarnas svar är att makten inte längre kan beskrivas med den invanda bilden av en mansdominerad stat. Tvärtom menar de att stora delar av staten i dag har blivit kvinnodominerade.
Myndigheterna som prövosten
Enligt Karnevals presentation av boken hävdar författarna att kvinnor är i majoritet bland de anställda på nästan 80 procent av myndigheterna. De pekar också ut Jämställdhetsmyndigheten som en av de mest ojämställda myndigheterna, räknat efter könsfördelning. Därmed vänder boken på ett välbekant perspektiv: jämställdhetsproblemet lokaliseras inte främst till kvarvarande mansdominans, utan till att statliga verksamheter med stark kvinnlig övervikt sällan behandlas som ett problem.
Denna asymmetri gör boken till ett särskilt intressant bidrag i samhällsdebatten. Författarna menar att jämställdhetsintegrering fortfarande ofta riktas mot mansdominerade miljöer, med krav på större kvinnlig representation, medan motsvarande krav på kvinnodominerade myndigheter att rekrytera fler män inte ställs på samma sätt. Resultatet blir, enligt deras analys, att den kvinnliga dominansen inom staten snarare förstärks än balanseras.
Från departement till totalförsvar
Det nya matriarkatet nöjer sig inte med att redovisa könsfördelning i myndigheter. Boken tar också upp vilka följder författarna menar att utvecklingen får för samhällskultur och politik i stort. Särskilt behandlas områden som totalförsvar, polis och rättsväsende – sektorer där staten inte bara administrerar utan också upprätthåller ordning, säkerhet och rättsliga principer.
Boken är därmed aktuell i en tid då frågor om försvarsförmåga, brottsbekämpning, myndighetsstyrning och offentlig sektors effektivitet står högt på dagordningen. Författarnas tes är inte bara att könsfördelningen har förändrats, utan att förändringen också påverkar hur staten tänker, prioriterar och agerar. Läsaren behöver inte dela varje slutsats för att se varför frågan har sprängkraft.
Föregångaren Den mjuka staten väckte uppmärksamhet i svensk offentlighet. Enligt förlagets återgivning skrev Erik Jersenius i Dagens Nyheter att bokens hypotes öppnade för ett fält som diskuteras för lite och för onyanserat. Svenska Dagbladets Lena Andersson beskrev den som välargumenterad och väl underbyggd av vetenskap och logik.
Erik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet och har i sin senare forskning bland annat intresserat sig för jämställdhet, offentlig styrning och akademisk frihet. Catharina Grönqvist Olsson har mångårig erfarenhet av offentlig sektor med inriktning på artificiell intelligens, digitalisering samt arkiv- och informationshantering. Tillsammans skriver de från en position där statistik, förvaltningskunskap och idédebatt möts.
Det nya matriarkatet är därför särskilt relevant för läsare som vill följa den svenska jämställdhetsdebattens mindre bekväma sidor. Boken ställer en fråga som ofta hamnar i skymundan: om jämställdhet mäts som balans mellan könen, varför uppmärksammas då obalans åt ena hållet mer än obalans åt det andra?
Karneval beskriver boken som en kartläggning av feminiseringen inom staten. Det är en laddad formulering, men också en tydlig inbjudan till diskussion om makt, representation och statens egen självförståelse. Därmed är boken intressant för den som vill förstå en växande konfliktlinje i svensk samhällsdebatt.
Titel: Det nya matriarkatet Förlag: Karneval förlag Utgivningsår: 2026 ISBN: 9789190102237 Bandtyp: Inbunden Antal sidor: 288
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En reklamkampanj för jeans har väckt stark kritik för sina formuleringar i vänsterliberala kretsar i USA. Kritiker menar att kampanjen spelar på "rasistiska undertoner". Företaget bakom, American Eagle, slår tillbaka och aktien har stigit i veckan.
Jeansföretaget American Eagle släppte under veckan en ny reklamkampanj där skådespelerskan Sydney Sweeney medverkar som frontfigur.
Skådespelerskan har även varit med och designat en jeansmodell som kallas "Sydney Jean", där en del av intäkterna från dessa jeans, enligt tillverkaren, går till organisationen Crisis Text Line - en ideell organisation som erbjuder kostnadsfritt mentalt hälsostöd dygnet runt för frågor som rör våld i hemmet.
– Gener förs vidare från föräldrar till avkomma, är ofta avgörande för hårfärg, personlighet och till och med ögonfärg. Mina jeans är blå, ska Sweeney ha sagt i en nu borttagen reklamfilm.
Slogan för kampanjen lyder: "Sydney Sweeney has great jeans" (Sydney Sweeney har bra jeans). Woke-aktivister menar att ordleken har "rasistiska undertoner" eftersom 'jeans' på engelska låter som 'genes' (gener), vilket gör att budskapet kan uppfattas som "Sydney Sweeney har bra gener".
From NY POST:
“The ad features Sweeney, 27, clad in a pair of the brand’s jeans and a denim jacket, talking about her jeans/genes.
“Genes are passed down from parents to offspring, often determining traits like hair color, personality, and even eye color,” she intones in a spot.” pic.twitter.com/1b16nCe5bL
Efter flera dagars tystnad svarade American Eagle på kritiken via Instagram i fredags. I ett uttalande betonade företaget att kampanjen alltid handlat om kläder:
"'Sydney Sweeney Has Great Jeans' är och alltid var om jeansen. Hennes jeans. Hennes historia. Vi kommer fortsätta att fira hur alla bär sina AE-jeans med självförtroende, på sitt sätt. Fantastiska jeans ser bra ut på alla."
Trots – eller kanske tack vare – kontroversen har kampanjen varit en ekonomisk framgång. American Eagles aktie steg med över 10 procent omedelbart efter lanseringen den 23 juli, vilket motsvarar en värdeökning på cirka 200 miljoner dollar.
Enligt företagets marknadschef, Craig Brommers, är samarbetet med Sweeney det största i varumärkets historia.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
