Annons:

Ryssland planerar stor säkerhetszon i Ukraina

Kriget i Ukraina

  • Ryssland förklarar att man avser att inrätta en djupgående säkerhetszon på ukrainskt territorium för att skydda egna regioner från västerländska vapen.
  • Både Ryssland och Ukraina rapporterar samtidigt rekordstora drönar- och robotattacker under helgen – med betydande förluster och materiell förstörelse.
  • Här är det senaste vi vet om utvecklingen.
Uppdaterad maj 26, 2025, Publicerad maj 26, 2025 – av Jan Sundstedt
Ryssland Ukraina drönare attck
Rysk FPV-drönare förstör ukrainska försvarsmaktens pickup nära Kolodiazne. Källa: X/@MilitarySummary

I ett uttalande på Telegram deklarerar Rysslands tidigare president och nuvarande säkerhetsrådsledamot, Dmitrij Medvedev, att en rysk seger förutsätter att Ukraina i praktiken ger upp en stor del av sitt territorium. En föreslagen bufferzon skulle sträcka sig upp till 60 kilometer in på ukrainskt område – i syfte att eliminera hotet från långdistansmissiler som Storm Shadow och ATACMS, enligt uppgifter från bland andra voiceofest.

Det måste skapas en demilitariserad zon som gör det omöjligt att använda även långdistansvapen mot vårt territorium, kommenterade Medvedev själv via Telegram.

Förslaget presenteras samtidigt som ryska armén fortsätter framryckningar i Charkivregionen – ett område som enligt Moskva inte är tänkt att bli en del av Ryssland, men som ska ingå i säkerhetszonen.

Enligt Business Insider cirkulerar även uppgifter om en betydligt större buffertzon, en zon som innefattar i princip hela Ukraina. Det är oklart om dessa uppgifter representerar en officiell rysk policy eller snarare propaganda och spekulation.

Annons:

Största luftangreppet sedan kriget började

Natten till söndagen inledde Ryssland vad som uppges vara det hittills största koordinerade flyganfallet mot Ukraina. Enligt ukrainska försvarsstaben avfyrades hela 367 drönare och missiler i ett massivt anfall riktat mot bland annat Kiev, Lviv, Zjytomyr, Chmelnytskyj och Dnipro.

Det ukrainska luftförsvaret hävdar att 266 drönare och 45 kryssningsmissiler sköts ner, men angreppen resulterade ändå i civila dödsfall – däribland tre barn i Zjytomyr. Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, betecknade attacken som "terrorism" och krävde ytterligare sanktioner från västvärlden.

Varje tystnad efter sådana attacker betyder en medverkan till terror, menade han i ett tal.

Patriotbatterier förstörda och Ukrainsk drönaroffensiv

I en uppföljande attack under torsdagen ska två amerikanska Patriot-system ha slagits ut i Dnipropetrovsk-regionen, enligt ryska försvarsministeriet. Även en AN/MPQ-65-radarstation uppges förstörd.

Bilder och satellitdata från platsen antyder att en Iskander-M-missil kan ha träffat platsen, vilket lett till spekulationer om svagheter i det ukrainska luftvärnsnätverket. Ukraina har hittills inte bekräftat förlusten, men flera explosionsmoln observerades i området samma dag.

Ukraina svarade med omfattande drönaranfall mot ryskt territorium. Enligt ryska försvarsdepartementet sköts minst 96 ukrainska drönare ner natten till måndagen, varav flera i Belgorod, Kursk och även över Moskva-regionen.

Flera av attackerna riktades mot infrastruktur, bland annat oljeraffinaderier i Krasnodar och oljedepåer i Kaluga.

En anmärkningsvärd händelse inträffade under president Putins besök i Kurskregionen, där en ukrainsk drönare exploderade nära helikoptern som förde honom vidare till ett möte. Händelsen bekräftades i ryska medier, men Putin ska inte ha kommit till skada.

Möjlig rysk sommaroffensiv?

Den omtalade buffertzonen visar hur en potentiell rysk säkerhetszon skulle kunna te sig - beroende på vilka uppgifter man ser som troliga. Oavsett version skulle en säkerhetszon i praktiken göra stora delar av det nuvarande Ukraina obeboeligt för ukrainsk militär aktivitet.

Flera militäranalytiker menar att intensiteten i helgens attacker – i kombination med uttalandet om buffertzon – kan signalera en förestående eskalering från rysk sida.

En sommaroffensiv mot staden Zaporizjzja, kombinerad med ett utökat brohuvud över Dnepr, alternativt en kniptångsmanöver vid den staden Pokrovsk är två möjliga scenarion.

Möjligheten att slå ut amerikanska försvarssystem och utöka räckvidden för drönare och ballistiska missiler tycks ha stärkt rysk operativ självsäkerhet. Ukrainas försvarskrafter fortsätter dock att hålla vissa frontlinjer i Donbas och norr om Avdiivka, även om resurserna där är kraftigt ansträngda.

Situationen i Ukraina är fortsatt mycket allvarlig med eskalerande attacker och strategiska manövrar från båda sidor. En potentiell buffertzon och intensifierade offensiver kan definitivt komma att påverka konfliktens utveckling under sommaren 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Zelenskyjs tidigare pressekreterare nekades tillträde till Europaparlamentet

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 16:18 – av Emil Fjellstedt
Julija Mendel talar framför en samling mikrofoner utanför en byggnad i Kiev.
Julija Mendel vid en pressbriefing utanför presidentkansliet i Kiev den 3 juni 2019, samma dag som hon tillträdde som Volodymyr Zelenskyjs pressekreterare.

Julija Mendel, Volodymyr Zelenskyjs tidigare pressekreterare, nekades enligt egen uppgift under onsdagen tillträde till Europaparlamentet i Strasbourg – samma dag som hon skulle tala vid ett sidomöte om diplomati i stället för eskalering i kriget i Ukraina. Själv kopplar hon avvisningen till de personliga sanktioner Zelenskyj undertecknade tre dagar tidigare.

Sidomötet tillkännagavs av Alternativ för Tyskland (AfD) och var inplanerat till klockan 18. I centrum stod ett tal av Mendel om kriget i Ukraina och hur konflikten kan avslutas. Det var inget officiellt plenarärende.

Samma dag höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt State of the Union-tal i plenisalen. På eftermiddagen debatterade ledamöterna EU:s stöd till Ukraina.

På eftermiddagen skrev Mendel på X att hon nekats tillträde till Europaparlamentet på dagen för sitt tal, och att hon tillskriver det Zelenskyjs sanktioner. Europaparlamentet har inte bekräftat något skäl. Hon skrev samtidigt att talet ändå skulle hållas; om det genomfördes har inte kunnat verifieras.

Sanktioner tre dagar före talet

Den 13 september undertecknade Zelenskyj ukas nr 901/2026 om personliga sanktioner. Presidentkansliet namnger Mendel bland tio ryska och ukrainska personer som enligt Kiev sprider desinformation och rysk propaganda. Enligt ukrainska och internationella medier gäller restriktionerna i tio år och omfattar frysta tillgångar, förbud mot kapitalutförsel och indragna statliga utmärkelser. Hon är den enda ukrainska medborgaren på listan.

Mendel var Zelenskyjs pressekreterare 2019–2021 och har därefter blivit en av hans mer profilerade kritiker. Samma dag som dekretet skrev hon att sanktioner mot ukrainska medborgare är grundlagsstridiga och att Zelenskyj använder dem mot den som förespråkar fred.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lettlands importcensur mot Ryssland slår även mot klassiker

Kriget i Ukraina

Publicerad september 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Bokformad installation i den stora hallen på Lettlands nationalbibliotek i Riga
Lettlands importförbud gäller trycksaker med ursprung i Ryssland eller Vitryssland, oavsett innehåll. Bilden visar Nationalbiblioteket i Riga.

Lettlands regering vill stoppa vad den betecknar som rysk "propaganda" men stänger samtidigt importvägen för klassisk litteratur i utgåvor från Ryssland och Vitryssland. Böckernas innehåll spelar ingen roll. Det ursprungsbaserade förbudet får därmed en censurliknande verkan även mot klassisk litteratur – samtidigt som bokhandlare räknar med fortsatta leveranser via andra EU-länder.

Importförbudet trädde i kraft den 1 september 2026, efter regeringens godkännande av den slutliga varulistan den 25 augusti. Böcker, tidningar och andra trycksaker omfattas, enligt lettiska public service LSM. Regleringen gäller till den 1 juli 2027 och ska omprövas årligen.

Även varor med ursprung i Ryssland eller Vitryssland som importeras från andra tredjeländer omfattas. En omväg genom ett land utanför EU gör alltså inte importen tillåten. Förbudet går utöver EU:s gemensamma sanktioner och omfattar varor som ännu inte täcks av dem.

Ursprungslandet avgör – inte vad boken innehåller

Utrikesministeriet anger tre syften: att skydda Lettlands säkerhetsintressen, minska Rysslands och Vitrysslands exportintäkter och begränsa inflödet av vad ministeriet betecknar som ryskt "propagandamaterial". I AFP:s uppföljning beskriver ministeriet åtgärden som ett skydd mot vad det kallar "desinformation" och "krigspropaganda".

Men regeringen skiljer inte en klassiker från vad den betecknar som en "propagandaskrift". Kulturpolitiskt fungerar stoppet som en bred importcensur: även utgåvor av klassisk rysk litteratur träffas om de har ursprung i något av de två länderna. Det är inte författarskapet eller språket som avgör vilka böcker som stoppas vid importen.

Juridiskt är detta ett importförbud efter varans ursprung, inte innehållsgranskning eller ett titel-för-titel-förbud. Det förbjuder varken ryska språket, innehav av böcker eller försäljning ur befintliga lager.

Bokhandlarna räknar med omvägar och prispåslag

Bokhandlaren Rihards Jerums uppger för Meduza att leveranser kan tullklareras i ett annat EU-land och därefter röra sig inom unionen. Han framhåller också att försäljningen inte är förbjuden. Bokhandlarnas bedömning är därmed att böckerna kan fortsätta nå lettiska hyllor, men genom andra leveransvägar.

Arina Lindanen, ägare till Vilki Books i Riga, väntar sig krångligare logistik och omkring 1–2 procent högre priser. Både hon och Jerums beskriver stark efterfrågan på ryskspråkiga klassiker och uppger att sådana utgåvor ofta inte trycks kommersiellt utanför Ryssland och Vitryssland. Jerums nämner Fjodor Dostojevskij och Michail Bulgakov som ständiga försäljningsframgångar.

Det motsäger utrikesministeriets besked att varorna inte är unika och att tillräckliga alternativ finns på andra marknader. Utrikesminister Baiba Braže har enligt Meduza medgett att priser kan stiga, men anser att böcker kan ersättas med produkter från andra länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lavrov: Trump ser frågan om Ukrainas Natomedlemskap som avslutad

Kriget i Ukraina

Publicerad september 8, 2026 – av Redaktionen
Sergej Lavrov i blå kostym vid ett möte.
Enligt Sergej Lavrov ser Donald Trump frågan om Ukrainas Natoanslutning som avslutad.

MOSKVA (Xinhua) -- Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sade på tisdagen den 8 september att USA:s president Donald Trump betraktar frågan om Ukrainas medlemskap i Nato som avslutad.

Rysslands president Vladimir Putin har tidigare sagt att ett ukrainskt Natomedlemskap kommer att skapa hot mot Ryssland och inte kommer att öka Ukrainas egen säkerhet. Putin har också tidigare betonat att detta hot var en av orsakerna till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

Trump sade för det första att man ska glömma att ens försöka dra in Ukraina i Nordatlantiska alliansen. Han sade att detta stod klart långt före Putins uttalanden. Frågan är avslutad, och det finns ingen anledning att försöka blåsa liv i den igen, sade Lavrov i ett tv-program.

Ryssland är redo att fortsätta samtalen med USA om Ukraina, sade han.

De erkänner de grundläggande förhållandena och försöker vara till nytta utifrån dem. Jag anser att detta förtjänar stöd.

Lavrov tillade att Rysslands diskussioner med USA:s sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner i Moskva utgår från Trumps ståndpunkt att inte ta in Ukraina i Nato och att erkänna verkligheten på marken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rapport: Bedrägerier och slöseri slukade 1,2 miljarder dollar av Ukrainas vapenpengar

Kriget i Ukraina

Publicerad september 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ukrainska soldater avfyrar en bandgående 2S7 Pion-artilleripjäs.
Ukrainska soldater avfyrar en 2S7 Pion. Enligt NYT:s genomgång fortsatte leverantörer att få nya kontrakt trots tidigare leveransmisslyckanden.

Ukrainska myndigheter förlorade omkring 1,2 miljarder dollar på bedrägerier, slöseri och misskötsel i militär upphandling under 2024, enligt The New York Times genomgång av konfidentiella statliga revisioner. Leverantörernas tidigare misslyckanden hindrade inte nya beställningar.

Förlusterna under ett enda år framgår av interna ukrainska revisioner, rapporterar The New York Times. Granskningen beskriver en militär upphandling där företag fortsatte att få kontrakt trots tidigare avtalsbrott.

Sju av Ukrainas tio största militära leverantörer fick nya beställningar trots bedrägeriutredningar, tidigare uteblivna leveranser eller att företagsledare gripits på korruptionsanklagelser.

Nya avtal utan ett enda fullgjort kontrakt

Revisorerna identifierade 18 företag som hade fått nya kontrakt trots att de tidigare inte uppfyllt sina åtaganden. Sex av dem hade inte fullgjort ett enda kontrakt.

Även valet av pris kostade stora belopp. Omkring 126 miljoner dollar gick förlorade genom att lägre anbud förbigicks och vapen köptes till överpriser.

Ett konkret exempel gällde turkisk ammunition till raketartilleri. Den köptes via en tjeckisk mellanhand för omkring 5 100 dollar styck, trots att tillverkaren uppges ha erbjudit direktleverans för omkring 4 200 dollar styck.

Oanvändbara granater – sedan fler beställningar

Det statliga företaget Pavlohrad Chemical Plant uppges ha levererat 233 000 oanvändbara granatkastargranater. Ändå fick företaget fler affärer.

Bland de nya uppdragen fanns ett kontrakt på att leverera nästan alla Ukrainas 122-millimeters artillerigranater under 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.