Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Hundratals drönare och robotar sattes in när Kiev utsattes för en av de största attackerna mot staden sedan krigets början. Flera rapporter pekar samtidigt på att angreppet var inriktat mot Ukrainas drönar-, robot- och elektronikindustri.
Attacken natten till den 2 juli beskrivs av flera krigsbevakare som den mest omfattande mot Kiev sedan 2022. Enligt de siffror som cirkulerar efter angreppet användes omkring 570 luftmål, varav nära 500 drönare och drygt 70 robotar.
Kievs borgmästare Vitalij Klitsjko kallade attacken för den kraftigaste mot staden sedan krigets början. Ukrainska myndigheter har samtidigt uppgett att många mål sköts ned. Bostadshus skadades och räddningsarbetare sökte efter människor i rasmassorna.
Men analyserna pekar på en mer omfattande målbild än vad som ofta framgår i västlig rapportering. Angreppet tycks framför allt ha riktats mot logistik och infrastruktur bakom fronten: produktion av drönare och robotkomponenter, elektronik, logistiknav och bränsleförsörjning.
Fabriker och logistiknav pekas ut
Bland de anläggningar som pekas ut finns Antonov, Radionix, Atlon-Avia, Kievs radiofabrik och det stora logistikcentret MLP-Chaika väster om huvudstaden. Flera av dessa aktörer kopplas i rapporteringen till Ukrainas drönarprogram, robotstyrning, luftvärnskomponenter, flygelektronik och elektronisk krigföring.
Radionix beskrivs som en viktig producent av styr- och ledningssystem för robotar och drönare. Atlon-Avia pekas ut som en drönartillverkare, medan Kievs radiofabrik kopplas till elektronik, siktesutrustning och modernisering av militära system.
Även Antonov-anläggningen nämns bland anfallsmålen. Den ukrainska flygindustrins historiskt viktigaste företag har under kriget återkommande kopplats till utveckling och produktion inom drönarområdet.
Stora bränder vid lager och bränsledepåer
De tydligaste visuella bevisen är bilderna på flera stora bränder. Videomaterial från Kievområdet visar kraftiga rökpelare, omfattande lagerbränder och vad som i flera klipp beskrivs som sekundärexplosioner.
— Breaking911 (@Breaking911) July 2, 2026
Särskilt MLP-Chaika framstår som ett av de hårdast drabbade målen. Lagerkomplexet har beskrivits som ett transport- och logistiknav där drönare, ammunition och komponenter kan ha lagrats. Bilder från platsen visar omfattande brandskador och förstörda lagerstrukturer.
Även en stor Nova Poshta-terminal i Obolon och flera bränsle- eller oljelager pekas ut i rapporteringen. Sådana mål är formellt civila verksamheter, men stora logistik- och bränslenav får i ett fullskaligt krig ofta en dubbel funktion när militär materiel, fordon och förnödenheter ska föras vidare mot fronten.
Att bostadshus skadas i en sådan attack betyder därför inte nödvändigtvis att bostadshusen var målet. Robotar kan missa, luftvärn kan skjuta ned mål över staden och splitter eller brinnande vrakdelar kan falla i tätbebyggda områden. När det gäller Kiev sammanfaller detta med att militärindustri och logistik ligger i eller nära storstadsbebyggelse. Ett 20-tal dödsfall har rapporterats från ukrainska myndigheter i samband med händelserna.
Robotarna svårast att stoppa
En viktig uppgift i efterrapporteringen gäller skillnaden mellan drönare och robotar. Ukraina uppger vanligen höga nedskjutningstal för drönare, men flera genomgångar pekar på att en betydande del av robotarna nådde sina mål.
Military Summarys genomgång av attackens inledning anger att endast omkring 20 av 74 robotar ska ha stoppats, vilket i så fall innebär att drygt 50 robotar träffade eller nådde målområdet. Exakta siffror är svåra att kontrollera, men mönstret är tydligt: drönarsvärmar kan överbelasta luftvärnet, medan dyrare robotar används mot prioriterade anläggningar.
Attacken visar därmed inte bara Rysslands förmåga att genomföra omfattande anfall mot Kiev. Den visar också hur Ukrainas växande drönarindustri själv har blivit ett centralt mål i kriget.
