President Vladimir Putin har godkänt en reviderad version av Rysslands kärnvapendoktrin.
Den nya doktrinen innebär bland annat att Moskva förbehåller sig rätten att svara med kärnvapen på attacker med konventionella vapen som bedöms hota landets suveränitet, samt att varje attack från ett icke kärnvapenland som stöds av en kärnvapenmakt hädanefter kommer att betraktas som en gemensam attack från dessa.
Ryssland kommer också att överväga ”ett kärnvapenbaserat svar” om en storskalig uppskjutning av fientliga flygplan, missiler eller drönare sker och dessa riktar sig antingen mot ryskt territorium eller mot dess allierade Vitryssland.
Doktrinen tillkännagavs redan i september men godkändes av Putin under tisdagsmorgonen. Enligt den nya versionen kan Ryssland inte bara använda kärnvapenavskräckning mot makter och militära block som själva besitter massförstörelsevapen eller stora mängder konventionella vapen – utan även mot ”länder som ger andra parter utrymme att förbereda och genomföra ett angrepp mot Ryssland”, rapporterar ryska statskanalen RT.
”Ett angrepp från en enskild medlem i ett block, inklusive en som inte har kärnvapen, kommer att betraktas som ett angrepp från hela kollektivet. Detsamma skulle gälla om en nation som inte formellt tillhör en militär organisation backas upp av en kärnvapenmakt”, betonas det.
I doktrinen framgår det vidare att syftet är att säkerställa att ”en potentiell angripare inser att vedergällning kommer att vara oundviklig” och att landets militära allierade kommer att åtnjuta samma skydd.
Amerikansk eskalering
I dokumentet listas tio hot som kräver motåtgärder genom kärnvapenavskräckning, allt från kärnvapenarsenaler i fientliga parters besittning till potentiell okontrollerad spridning av massförstörelsevapen och deras leveranssystem. Andra hot är militär upprustning nära Rysslands gränser, utveckling av antiballistiska missilsystem, utplacering av konventionella vapensystem som kan träffa ryskt territorium samt potentiella sabotageplaner för att orsaka storskaliga miljökatastrofer.
Listan över utlösande faktorer för nukleär vedergällning inkluderar nu också bekräftade underrättelser om en massiv inkommande attack med fientliga flygplan, missiler och drönare så snart sådana vapen passerar in i ryskt luftrum.
I dagsläget är det Vladimir Putin som i slutändan fattar beslut om hur och när landets kärnvapenarsenal ska användas. Den nya doktrinen godkändes bara dagar efter att USA:s avgående president Joe Biden gett Ukraina tillstånd att använda amerikanska långdistansvapen för att angripa mål djupt inne i Ryssland.
Moskva har tidigare varnat för att en sådan attack skulle innebära att Ryssland och Nato befinner sig i direkt krig med varandra.
