Fransk polis söker efter en 29-årig man som misstänks för skjutningen vid en julmarknad i staden Strasbourg i Frankrike igår. Mannen är sedan tidigare känd av polisen som en radikaliserad islamist. Man utreder därför skjutningen som ett möjligt terrordåd, då de dödade och skadade inte tycks ha haft någon koppling till den nu eftersökta mannen.
Vid 20-tiden på tisdagskvällen började en man skjuta på människor vid en julmarknad i centrala delarna av den franska staden Strasbourg. Minst tre personer dödades i skjutningen, medan sex personer skadades mycket svårt. Ytterligare ett halvdussin offer skall ha kommit undan dådet med lindriga skador. En större polisinsats söker nu efter gärningsmannen. Offren skall inte ha haft någon koppling eller relation till den misstänkta gärningsmannen.
Den misstänkta gärningsmannen är sedan tidigare känd av fransk polis. Han skall vara 29 år och ha varit av intresse för polisen som en möjlig terrorist, då han skall ha radikaliserats och gett stöd åt våldsbejakande islamism i olika forum, enligt franska BFM TV. Vid en husrannsakan i mannens bostad påträffades sprängämnen och andra vapen som stärkt polisen i uppfattningen att gårdagens dåd kan vara ett terrorbrott.
Runt 350 poliser och gendarmer är nu inblandade i jakten på den misstänkta gärningsmannen. Gärningsmannen tros ha skadats i skottväxling med fransk polis. Säkerheten och bevakning vid olika publika platser i och kring Strasbourg har skärpts. Bland annat så har man stängt ner Europaparlamentets lokaler i staden.
Annons:
Fredrik Antonsson/NB Nyhetsbyrån
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Arkivbild: Starlink-terminal i Capioví, Misiones, Argentina. Ukrainska rådgivare uppger att terminaler i militärtjänst tappat kontakten i hög hastighet, medan vanliga terminaler fungerar.
Ukrainas militär har fått Starlink-terminaler i rörelse strypta utan förvarning, uppger presidentrådgivaren Serhij Beskrestnov. Flera uppdrag har avbrutits, och Kiev ser politiska skäl bakom.
Beskrestnov, som ger president Volodymyr Zelenskyj råd i militär teknik, skriver på Telegram att SpaceX natten till onsdagen införde en hastighetsgräns för terminaler i rörelse. Gränsen gäller enligt honom det "militära paketet" Starshield och ligger på 100 miles i timmen, omkring 160 km/h.
Det är satellituppkopplingen som faller bort när terminalen rör sig fortare än gränsen. Drönarnas fart begränsas inte. "Våra försvarsstyrkor fick ingen förvarning om begränsningen, och det ledde till att en rad uppdrag stördes", skriver Beskrestnov.
Aktivisten Serhij Sternenko, som har nära band till militären och först larmade om avbrottet, skriver att förbindelsen började försvinna i hastigheter över 160 km/h och att "en rad viktiga uppdrag" stoppades. Vanliga satellitterminaler fungerar enligt honom fortfarande. Senare har gränsen enligt Sternenko sjunkit ytterligare, rapporterar The Guardian.
Annons:
En anonym källa uppger för New York Post att bortfallet gör det omöjligt att använda drönare, flygplan och helikoptrar i hög hastighet, och att det även påverkar arbetet mot ryska Shahed-drönare. Enligt samma källa har Ukraina kontaktat bolaget för att få en förklaring. Någon förklaring från SpaceX har inte publicerats.
Starlinks egen supportsida anger redan 100 mph som gräns för användning i rörelse på flera civila abonnemang. Vad Ukrainas militära avtal säger framgår inte av sidan.
Rådgivarna ser politik bakom
Beskrestnov anser att åtgärden "inte kan vara en slump" utan hänger samman med det politiska läget. Sternenko bedömer att SpaceX "troligen" agerat på begäran av Trumpadministrationen. Båda är bedömningar, inte belagda orsaker.
Avbrottet kom efter en vecka då Donald Trump krävt ledarbyte i Kiev, vilket NyD rapporterade. Elon Musk skrev därefter på X att Zelenskyj "har gått för långt" och att det är dags för Ukraina att få en ny ledare, enligt New York Post. Polen betalar enligt tidningen omkring 50 miljoner dollar om året för Ukrainas Starlink-tillgång. Polens utrikesminister Radosław Sikorski frågade på onsdagen Musk på X om han "leker politik med sina produkter igen".
Musk har samtidigt närmat sig Trump igen efter förra årets konflikt. Relationen har återhämtat sig enligt flera källor, och Musk har besökt Vita huset de senaste veckorna och deltog i statsmiddagen i september, rapporterar Fox News. I torsdags tilldelade Trump Musk National Medal of Science och kallade honom sin vän, skriver AFP. Musk har ingen känd formell roll i administrationen.
De tillgängliga källorna belägger inte att Musk eller Trump personligen fattade beslutet om begränsningen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Common Consultancys kontroll av AfD- och MAGA-konton på Facebook visade ingen motsvarighet till den påstådda kollapsen efter angreppen mot Yandex datacenter.
Drönarangreppen mot Yandex datacenter skulle ha tystat de "ryska propagandabottar" som påstods ligga bakom stödet för AfD och MAGA i sociala medier. Politiker och medier förde berättelsen vidare. När danska analytiker prövade den mot data fanns ingen kollaps att hitta.
Själva angreppen är belagda. Natten mot den 8 oktober skadades Yandex datacenter i Sasovo så svårt att det stängdes helt. Morgonen därpå träffades anläggningen i Kaluga, skriver Yandex, som ofta kallas Rysslands Google.
Snart cirkulerade en kurva. Nätövervakaren Cloudflare registrerade en brant nedgång i botaktivitet från Yandex nätverk den 8 och 11 oktober, samma dagar som två av angreppen, skriver The Guardian. Tekniksajten Tom's Hardware rubricerade att rysk "desinformationsbottrafik" nästan hade eliminerats över en natt.
Kurvan som spreds efter angreppen gäller trafik från Yandex nätverk, inte ett mått på politiska kommentarer i sociala medier. Faksimil: Cloudflare/Jeremiah Fowler.
Sedan kom diagrammet som gav berättelsen dess politiska udd. Det påstods visa att "ryska bottar" postade 56 procent mindre till stöd för AfD. Någon källa angavs inte. Uppgifterna sträckte sig fram till den 15 oktober, trots att diagrammet spreds flera dagar tidigare, uppger tidskriften Hungarian Conservative. Informatikprofessorn Raphael Wimmer i Regensburg misstänkte att det var AI-genererat.
Annons:
Det källösa diagram som spreds som belägg för minskad aktivitet hos "ryska bottar". Tidsaxeln sträcker sig till den 15 oktober trots att bilden spreds tidigare. Faksimil: Tomáš Zdechovský/X.
Från Threads till nyhetsredaktionerna
Den gröne kommunpolitikern Robin Schlingheider delade diagrammet på Threads och den tjeckiske EU-parlamentarikern Tomáš Zdechovský på X, rapporterar netzpolitik.org. När Wimmer frågade Schlingheider var siffrorna kom ifrån ska han ha blivit blockerad. Inte heller netzpolitik.org hade fått svar på sin fråga om källan när sajten publicerade sin granskning.
Österrikiska Der Standard och tyska Focus förde ändå berättelsen vidare, enligt netzpolitik.org. På några dagar hade ett diagram utan avsändare blivit en nyhet om att AfD:s stöd på nätet styrdes från Ryssland.
Jarosław Wolski, som också spridit uppgiften, raderade sitt inlägg och bad på tisdagen om ursäkt för falsk information som nått miljoner, enligt Hungarian Conservative.
Den danska kontrollen
Den danske analytikern Valdemar Osted på Common Consultancy tog berättelsen på orden. "Det går en historia: efter drönarangreppen mot Yandex datacenter rasade kommentarerna på AfD- och MAGA-konton. Så vi kontrollerade. Vi ser det inte", skriver han.
Analytikerna följde 76 AfD-politiker och 136 MAGA-konton på Facebook. Varje inlägg ställdes mot kontots normala resultat vid samma ålder på inlägget, samma veckodag och samma tid på dygnet.
Efter angreppen låg AfD-politikernas inlägg mellan minus 8 och plus 5 procent mot det normala, MAGA-kontona mellan plus 4 och plus 10 procent. Enligt Common Consultancy är det vanliga dagliga svängningar.
Den utlovade kollapsen fanns inte i siffrorna. För MAGA-kontona pekade kurvan snarast uppåt: nya inlägg fick 480 000 till 560 000 kommentarer om dagen efter angreppen, mot omkring 370 000 i slutet av september. Kontrollen omfattar Facebook under de två till tre första dygnen efter angreppen.
Common Consultancys kontroll visar ingen tydlig nedgång efter angreppen: kommentarerna på de granskade AfD- och MAGA-kontona låg inom normala variationer. Grafik: Common Consultancy.
Sökrobotar, inte opinioner
Kurvan som satte igång alltihop gällde Yandex webbrobotar, programmen som indexerar webbplatser åt sökmotorn. Den samlade ryska bottrafiken minskade inte märkbart, enligt netzpolitik.org.
— När Cloudflares data visar ett brant fall i "bot"-trafik betyder det inte automatiserade trollkonton i sociala medier, utan programvara som gör automatiserade webbanrop i stor skala, säger internetinfrastrukturexperten Michał Woźniak till The Guardian.
Den tyska analysorganisationen CeMAS kunde inte se någon nedgång i det den klassar som oäkta gilla-markeringar och delningar. Valents vd Amil Khan säger till The Guardian att analysbolaget inte sett någon förändring i postningsmönstren och att Yandex datacenter saknar praktisk koppling till den verksamhet som ryktet handlade om.
Ett drev med förhistoria
Mobiliseringen mot "rysk propaganda" i sociala medier har en förhistoria. Nya Dagbladet granskade 2023 nätverket NAFO, North Atlantic Fella Organization, som grundades i maj 2022 av Kamil Dyszewski. Enligt granskningen ägnade sig gruppen åt memes mot vad den kallar rysk propaganda och åt insamlingar till den ukrainska krigsapparaten, bland annat Georgiska legionen.
Ukrainas försvarsdepartement tackade den 28 augusti 2022 offentligt nätverket för dess kamp mot "Kremls propaganda och troll". Granskningen beskrev också medlemmarnas stöd för Ukraina och Nato samt anklagelser om samordnade trakasserier och massrapportering av oliktänkande via Discord och Twitter. Bland måltavlorna fanns MAGA-anhängare, Tulsi Gabbard och Tucker Carlson.
En kurva över en rysk sökmotors webbrobotar och ett diagram utan avsändare räckte för att politiskt engagemang kring AfD och MAGA skulle skrivas om till rysk fjärrstyrning. När påståendet väl prövades mot verkliga konton fanns det utlovade bortfallet helt enkelt inte där.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Påve Leo XIV har opererats för lungcancer. Läkarna tog bort nedre loben av höger lunga, och Vatikanen uppger att ingreppet gick utan komplikationer.
Diagnosen lungadenokarcinom bekräftades under operationen på Gemellisjukhuset i Rom, meddelar Heliga stolens presskontor. Vävnadsprover som undersöktes under ingreppet bekräftade det läkarna misstänkt efter tester i förväg.
Professor Stefano Margaritora, chef för sjukhusets thoraxkirurgi, opererade tillsammans med sitt team. Loben togs bort med videoassisterad teknik för att, som läkarna skriver, "säkerställa en radikal resektion". Påven låg i operationssalen i omkring tre timmar, medan själva operationen tog cirka 90 minuter.
Leo XIV vaknade normalt och fördes efter en kort observation till sitt rum på sjukhusets tionde våning. Han bad om middag och tillbringade kvällen med sina sekreterare och annan Vatikanpersonal, uppger presskontorets chef Matteo Bruni. Presskontoret skrev på onsdagen att "natten förlöpte lugnt för påven".
Annons:
Beskedet om ingreppet kom redan på söndagen, då påven talade till de församlade vid Angelusbönen:
— Vid några nyligen genomförda läkarundersökningar hittade läkarna en lokaliserad knöl i min lunga. Den upptäcktes i ett mycket tidigt skede och är väl lokaliserad, sade Leo XIV.
Under de kommande dagarna ska den bortopererade vävnaden undersökas ytterligare. Någon ändring av den tidigare aviserade sjukhusvistelsen på cirka en vecka har inte meddelats.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ungerns parlament har strukit förbudet mot att skildra eller främja homosexualitet och könsbyte i innehåll som når barn. Det är den första större motgången för Viktor Orbáns hbtq-restriktioner sedan Péter Magyar blev premiärminister i maj.
På tisdagen röstade parlamentet 139 mot 51 för att ändra 2021 års "barnskyddslag", rapporterar AFP. Lagen antogs under Orbán och förbjöd bland annat "främjande" av homosexualitet och könsbyte för personer under 18 år.
Ändringen gäller vilket material som får nå barn, inte medicinsk vård. Den gamla lagen begränsade tillgången till innehåll, bland annat i medier och reklam, där skildring eller främjande av homosexualitet, könsbyte eller avvikelse från det kön man tilldelats vid födseln var ett bärande element. Nu ska lagen i stället skydda barn under 18 år från material som allvarligt kan skada deras "fysiska, intellektuella, känslomässiga eller moraliska utveckling".
Regeringspartiet Tisza har enligt AFP en bekväm tvåtredjedelsmajoritet och behövde inget stöd från oppositionen.
Annons:
Domen som tvingade fram ändringen
Den 21 april underkände EU-domstolen den ungerska lagen. Domstolen skriver i sitt pressmeddelande att barnets bästa och föräldrars rätt att uppfostra barnen efter egen övertygelse i princip kan motivera begränsningar.
Enligt domstolen föll lagen på sin utgångspunkt: varje skildring eller främjande av homosexualitet eller könsbyte betraktades som skadlig för barn, oavsett innehåll. Ordningen strider mot diskrimineringsförbudet, anser domstolen, och barn kan skyddas mot olämpligt material utan den.
EU välkomnade omröstningen som en "viktig signal om engagemang för våra gemensamma värderingar". Magyar själv beskrev ändringarna som ett förstärkt barnskydd "oavsett sexuell läggning", inte som en återställning av rättigheter.
— Vårt mål var att frångå ett felaktigt synsätt som på något sätt kopplar barnskydd till sexuell läggning eller könsidentitet, säger statssekreterare Szilvia Gyurko vid socialministeriet till AFP.
Orbáns parti Fidesz röstade nej och anklagar regeringen för att ha urholkat barnskyddslagen efter påtryckningar från EU. Orbán har själv motiverat lagen med att föräldrarna ska bestämma hur barn introduceras till frågor om sexualitet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
