MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 13 juli 2025

söndag 13 juli 2025

Partiöverskridande fredsmanifestation hölls i Washington DC

Kriget i Ukraina

publicerad 21 februari 2023
– av Jan Sundstedt
De två tidigare presidentkandidaterna Tulsi Gabbard och Ron Paul samt kongressledamoten Dennis Kucinich återfanns bland talarna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Över hela världen syns folkliga manifestationer för fredsförhandlingar och mot ytterligare eskalering av Ukrainakriget. Även i Washington DC i USA samlade den tvärpolitiska organisationen Rage Against the War Machine under helgen ett tusental personer i en fredsmanifestation med många prominenta politiker och journalister.

Nästan samtidigt som USA:s president Joe Biden med tåg dök upp i Kiev och Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak utlovar långdistansrobotar till Ukraina, samlades igår uppemot ettusen fredsdemonstranter vid Lincoln Memorial i Washington DC, för en manifestation med namnet ”March Against the War Machine”.

Ett stort antal offentliga personer och före detta politiker från hela det politiska spektrumet deltog, däribland flera tidigare amerikanska presidentkandidater. En gemensam tråd i talarnas anföranden var en uppmaning till den amerikanska regeringen att upphöra med militärt stöd till Ukraina till förmån för diplomati. Man vill även se kongressen skära ner på Pentagons budget för att i stället ta itu med ett antal akuta inhemska frågor.

Den tidigare kongressledamoten och presidentkandidaten för demokraterna Tulsi Gabbard var en av de framträdande talarna. Hon anförde en påminnelse om vad som fick henne att ställa upp i presidentvalet 2020, där hon varnade för att en eskalation av kriget kan leda till det otänkbara.

–  Två korta år senare är det jag varnade för nu verklighet. Det proxykrig som vi just nu utkämpar mot Ryssland kan när som helst utvecklas till en direkt konflikt mellan USA/Nato och Ryssland. Alla med lite sunt förnuft vet att ett kallt krig när som helst kan utvecklas till ett hett krig mot ett kärnvapenbeväpnat land, varnade Tulsi Gabbard.

Även republikanen Ron Paul, tidigare ledamot av kongressen samt före detta presidentkandidat, betonade behovet av att lägga ned det amerikanska centralbankssystemet Federal Reserve System som han menar är en faktor som driver på kriget.

– Om man inte kan trycka pengar, om man inte kan driva in skatter genom att devalvera valutan och stjäla rikedomar från folket, så kan man inte föra krig. Medelklassen och de fattiga … är de som verkligen betalar för detta, uttryckte han vidare.

 

Demokraternas kongressledamot Dennis Kucinich fördömde också den amerikanska regeringens politik i Europa för att skämma ut USA och eskalera situationen ytterligare med hänvisning till Seymour Hershs nyliga avslöjande om amerikansk inblandning i Nord Stream-attentatet.

Genom att spränga Nord Streams gasledningar har den här regeringen kringgått den första artikeln i den amerikanska konstitutionen – att det är kongressen som beslutar om krig.

Det har använts olagliga och icke konstitutionella medel för att förstöra energiresurser som behövs för att skydda miljoner människor i Europa under vintern och sedan att profitera från olagliga handlingar genom att sälja energi till Europa till ett fyra till sex gånger högre pris, fortsatte Kucinich.

Vid sidan av ett fåtal provokatörer iklädda sovjetisk flagga, den ryska militärens Z-märken och närmast karikatyrmässig klädsel i ryska färger vilka med viss framgång försökte stjäla fokus från eventet i övrigt, gick manifestationen fredligt till.

Bland mångfalden av övriga talare, samt i övrigt närvarande personligheter, sågs exempelvis Det gröna partiets tidigare presidentkandidat Dr. Jill Stein samt – via länk – Pink Floyd-profilen Roger Waters.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordmånga civila dödsoffer i Ukraina under juni

Kriget i Ukraina

publicerad 10 juli 2025
– av Markus Andersson
Antalet civila dödsoffer fortsätter att stiga på båda sidorna i Ukrainakriget. På bilden offer för en rysk beskjutning mot Charkov-området i nordöstra Ukraina i juni i år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet civila dödsoffer i Ukraina nådde under juni 2025 sin högsta nivå sedan 2022, enligt en ny rapport från FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter i landet. Minst 232 civila dödades och 1 343 skadades under månaden – siffror som vittnar om en dramatisk eskalering av hur kriget drabbar civilbefolkningen.

FN-rapporten visar att Ryssland genomförde 10 gånger fler missilattacker under juni 2025 jämfört med samma månad året innan. Attackerna drabbade 16 regioner i Ukraina, inklusive huvudstaden Kiev, och orsakade döda och skadade långt från frontlinjen.

”Civila i hela Ukraina står inför ett lidande som vi inte har sett på över tre år”, säger Danielle Bell, chef för FN:s övervakningsmission för mänskliga rättigheter i Ukraina.

Enligt rapporten orsakades nästan hälften av alla civila offer av missiler och flygbomber i tätbefolkade områden. Samtidigt fortsatte korträckviddiga drönarattacker att döda och skada civila nära frontlinjen.

Mål för de ryska attackerna

Baserat på rapporter från konflikten riktar sig ryska angrepp främst mot energiinfrastruktur som kraftverk, gaslager och elledningar. Ryssland har systematiskt attackerat Ukrainas energiförsörjning i ett försök att lamslå landet, med över 2 400 attacker mot energianläggningar sedan februari 2022.

Militära rekryteringscenter och andra strategiska mål har också varit föremål för ryska attacker. Det ryska försvarsministeriet motiverar ofta attackerna mot energi- och bränsleanläggningar med att dessa används av den ukrainska militären.

Trots att dessa anläggningar kan ha militär betydelse drabbas civilbefolkningen hårt när de attackeras. Civila offer uppstår både från direkta träffar och från spillror från nedskjutna missiler när det ukrainska luftvärnet försvarar sig.

Flera av de civila dödsfallen har skett i nattliga anfall mot huvudstaden Kiev, där angrepp tidigare varit ovanliga. Under massiva attacker under natten mot torsdagen mot Kiev-regionen som varade i nästan tio timmar använde de ryska styrkorna 397 Shahed-drönare och 18 missiler mot ukrainska mål. Minst två personer dödades och 22 skadades under den attacken mot Kiev.

Kvinna som blev offer för tung rysk bombning i nordöstra Ukraina den 7 juni i år.

Kraftig ökning under 2025

Det totala antalet civila dödsfall och skador under första halvåret 2025 är 6 754 personer, vilket är 54 procent mer jämfört med samma period 2024. Under de första sex månaderna av 2025 ökade antalet civila dödsfall med 17 procent och skador med 64 procent.

Sedan början kriget bröt ut den 24 februari 2022 har FN:s övervakningsuppdrag registrerat minst 13 580 civila dödsfall, inklusive 716 barn. Dessutom rapporterades 34 115 skadade civila, inklusive 2 173 barn.

FN:s övervakningsuppdrag varnar för att de verkliga siffrorna för civila offer kan vara betydligt högre än vad som rapporteras, med tanke på de utmaningar och den tid som krävs för adekvat verifiering av alla dödsfall och skador.

”Ingen plats i Ukraina är helt säker”

Danielle Bell från FN:s övervakningsuppdrag har tidigare varnat: ”Nästan hälften av de civila offren under de senaste tre månaderna har dött långt borta från frontlinjerna. Vi kan dra slutsatsen att ingen plats i Ukraina är helt säker”.

Ännu är ingen fred i sikte i den över tre år långa väpnade konflikten mellan Ryssland och Ukraina, som pågår med västlig inblandning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland tillåter utlänningar i militären

Kriget i Ukraina

publicerad 10 juli 2025
– av Redaktionen
Vladimir Putin med Serbiens president Aleksandar Vucic.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Icke-ryska medborgare kommer nu att få ta värvning i militären, enligt en ny lag som undertecknats av president Vladimir Putin.

Den statliga ryska nyhetsbyrån, Tass, rapporterar att den nya lagen möjliggör för statslösa personer och utlänningar att kunna teckna kontrakt och tjänstgöra i den ryska militären fram till slutet av mobiliseringsperioden, upphävandet av undantagstillståndet eller krigstillståndets upphörande i Ryssland.

Lagen uppges ha påskyndats ”för att vidta brådskande ytterligare åtgärder för att återbesätta Ryska federationens väpnade styrkor”, heter det i förklaringen till lagdokumentet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Slovakien uppmanar Väst att föra dialog med Ryssland

Det nya kalla kriget

publicerad 2 juli 2025
– av Isac Boman
Juraj Blanar menar att ledarna i Väst måste använda diplomati och dialog för att få slut på kriget.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Slovakiens utrikesminister Juraj Blanar bedömer att kriget i Ukraina inte kan avgöras på slagfältet. Istället uppmanar han västvärlden att söka en fredlig lösning genom direkt dialog med Ryssland – och varnar för att fortsatta spänningar kan leda till ett katastrofalt storkrig mellan Nato och Moskva.

– Vi vill inte att ett krig mellan Ryssland och Nato bryter ut, för det skulle vara det tredje världskriget. Vi vill att konflikten ska lösas fredligt, sade Blanar under ett diskussionsprogram i den slovakiska public service-kanalen STVR i söndags.

Blanar betonade vikten av diplomati och efterlyste en återgång till ”respekt för internationell rätt”. Han föreslog även att västvärlden bör söka vägar till förnyad kontakt med Moskva – ”och kanske till och med förlåta allt som har hänt”.

Slovakien har, i likhet med Ungern, konsekvent drivit på för en nedtrappning av konflikten och motsatt sig ytterligare EU-sanktioner mot Ryssland.

Landets president, Peter Pellegrini, har även uppmanat EU:s medlemsstater att återuppta direkta samtal med Moskva och samtidigt avvisat kraven på en snabb militär upprustning inom Nato, med argumentet att försvarsutgifterna bör spegla varje lands egna prioriteringar – snarare än en oro för Ryssland.

Ryssland kräver ukrainsk neutralitet

Från ryskt håll har man fördömt det USA-ledda blockets beslut i förra veckan om att medlemsländerna bör höja sina försvarsbudgetar till 5 procent av BNP – en åtgärd som enligt Nato ska avskräcka det ”långsiktiga hotet från Ryssland mot den euro-atlantiska säkerheten”.

Kreml har i sin tur upprepat att man inte har några intentioner att attackera något Nato-land och har kallat anklagelserna ”nonsens” – en skrämseltaktik som, enligt Moskva, används av Väst för att legitimera ökade försvarsanslag.

Moskva uppger att man vill nå en diplomatisk lösning på Ukrainakriget, och president Vladimir Putin har sagt att ett varaktigt avtal måste inkludera ett erkännande av den faktiska situationen ”på marken”, samt ukrainsk neutralitet.

Enligt Putin hålls kontakter mellan Moskva och Kiev om en möjlig tredje omgång fredsförhandlingar. Tidigare samtal har hållits i Turkiet, där parterna utbytt utkast till fredsförslag och genomfört flera fångutväxlingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Majoritet av ukrainare vill se fred genom kompromiss

Kriget i Ukraina

publicerad 1 juli 2025
– av Redaktionen
Tidigare påstods det ofta att Ryssland skulle besegras på slagfältet - idag är bilden en annan och allt fler röster förespråkar fred genom förhandlingar istället.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En majoritet av Ukrainas befolkning uppger nu att de är beredda att acceptera kompromisser eller göra eftergifter för att få ett slut på kriget med Ryssland.

Det visar en ny opinionsundersökning genomförd av den ukrainska tankesmedjan Janus Institute for Strategic Studies and Forecasts, opinionsinstitutet SOCIS Centre for Social and Marketing Research och publikationen Barometer of Public Opinion, som sammanställer och sprider opinionsdata.

Enligt undersökningen stödjer nu 55,7 procent av de tillfrågade en lösning genom kompromiss med medverkan av internationella ledare. Ytterligare 16,6 procent förespråkar en tillfällig frysning av kriget, med ett vapenstillestånd längs den nuvarande kontaktlinjen.

Foto: faksimil/socis.kiev.ua

Sammantaget innebär detta att över 70 procent av respondenterna är öppna för någon form av uppgörelse eller paus i stridigheterna.

Samtidigt vill 12,8 procent fortsätta kriget tills Ukrainas gränser från 1991 återställs, medan 8,6 procent uppger att de föredrar fortsatt kamp tills gränserna från den 23 februari 2022 – dagen innan den ryska invasionen inleddes – är återställda.

1,2 procent valde ett annat alternativ och 5 procent av de tillfrågade vägrade att svara eller kunde inte ta ställning.

Foto: faksimil/socis.kiev.ua

Undersökningen visar också att 57,6 procent anser att val bör hållas i Ukraina om fredsförhandlingar med Ryssland leder till ett tillfälligt upphörande av stridigheterna och ett slut på krigstillståndet.

Opinionsundersökningen genomfördes 6–11 juni 2025 och omfattade 2 000 respondenter i åldern 18 år och äldre som intervjuades personligen över hela Ukraina. Undersökningen inkluderade inte invånare i tillfälligt ockuperade områden eller i områden där aktiva strider pågick vid tidpunkten för datainsamlingen. Den statistiska felmarginalen anges till ±2,6 procent.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.