Den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj döms till 19 års fängelse för extremism, enligt rapporter från ryska medier. Han anklagas även för att ha "rehabiliterat den nazistiska ideologin" och offentligt hetsat till extremistisk verksamhet. Navalnyj förnekar alla anklagelser och hävdar att rättegången är politiskt motiverad.
Inför domen skrev Navalnyj på sociala medier:
– Det kommer att bli ett långt fängelsestraff, ett stalinistiskt straff.
Rättegången hölls på högsäkerhetsfängelset IK-6 i Moskva, där Navalnyj redan avtjänar ett nioårigt fängelsestraff.
Annons:
Den nya anklagelsen härrör från Navalnyjs antikorruptionsstiftelse och partikontor, som tidigare stämplats som extremistorganisationer av ryska myndigheter 2021. Navalnyj visade sig i rättssalen klädd i fångdräkt, och lyssnade med ett allvarligt ansiktsuttryck när domen lästes upp.
Västvärlden har reagerat starkt på domen. Frankrike har beskrivit domen som "rättslig förföljelse". Volker Turk, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, kräver att Navalnyj släpps omedelbart. Turk uttrycker sin oro i ett uttalande:
– Den nya domen som i dag föll mot oppositionsfiguren Aleksej Navalnyj väcker förnyad allvarlig oro över rättsliga trakasserier och utnyttjande av domstolssystemet för politiska syften i Ryssland.
Även EU:s rådsordförande, Charles Michel, kritiserar domen:
– Den senaste domen i ännu en skenrättegång mot Aleksej Navalnyj är oacceptabel.
Frankrike och Tyskland ansluter sig till kritiken. En talesman för det franska utrikesdepartementet kräver att Navalnyj omedelbart och villkorslöst ska befrias och kallar händelsen för en "rättslig förföljelse".
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA:s president Donald Trump meddelade under natten mot lördagen att ett avtal med Danmark och Grönland ger USA "permanent kontroll" över säkerheten och "alla andra behov" på Grönland — utan kostnad och utan slutdatum. I Köpenhamn och Nuuk beskrivs exakt samma dokument som en uppdatering av det försvarsavtal som redan gäller sedan 1951, och de ansvariga politikerna slår fast att Grönlands status inte ändras.
Trump tillkännagav avtalet klockan 00.12 GMT natten mot lördagen. Enligt hans egen beskrivning garanterar uppgörelsen att USA "FÖR ALLTID" ska ha full förmåga att göra vad som är nödvändigt på Grönland, och att ingen amerikansk motståndare någonsin kan få en bas, militär närvaro eller känsliga investeringar på ön utan Washingtons uttryckliga skriftliga godkännande. Han kallar det ett "Infinite Life"-avtal — ett avtal utan slut — och skriver att arbetet med att bygga upp en stor militär närvaro inleds omedelbart.
Den danska regeringen hade beskrivit samma uppgörelse i betydligt torrare ordalag. I en pressrelease från Statsministeriet den 17 september heter det att USA, kungariket Danmark och Grönland väntades underteckna avtalet under fredagen, att det stärker det befintliga Defense of Greenland Agreement från 1951, och att USA får utökad tillgång till Pituffik Space Base samt till ytterligare platser på Grönland för militära och civila ändamål. I samma text slås fast att Grönland förblir en del av kungariket, att självstyret och den territoriella integriteten bevaras och att det inte blir något amerikanskt ägande av Grönland.
"Grönland är inte till salu och kan inte tas"
Gapet mellan de två beskrivningarna blev inte mindre när de nordiska politikerna själva kommenterade uppgörelsen under fredagen.
Annons:
Danmarks statsminister Mette Frederiksen avvisade varje tolkning som handlar om överlåtelse.
— Det ändrar inte Grönlands status. Grönland är inte till salu, och Grönland kan inte tas, sade hon.
Grönlands landsstyreformand Jens-Frederik Nielsen var lika kortfattad.
— Grönland förblir Grönland. Vi förblir ett folk med rätt att bestämma vår egen framtid, sade han.
Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen placerade avtalet i den rättsliga ram som redan finns och menade att förhandlingsresultatet innebär att 1951 års försvarsavtal med USA uppdateras. Enligt honom har man lyckats möta USA:s säkerhetsbehov utan att kompromissa med rikets territoriella integritet.
Någon punkt där Washington och Köpenhamn förenas i beskrivningen finns alltså inte. Trump säljer in uppgörelsen som historisk och evig kontroll över ett landområde; de danska och grönländska företrädarna beskriver ett utvidgat basavtal inom en oförändrad statsrättslig ordning. Vad avtalstexten faktiskt reglerar — och hur "ytterligare platser" ska tolkas i praktiken — har ingen av parterna redovisat offentligt i detalj.
Ritter: "We had all this already"
Att USA redan hade rätt att verka militärt på Grönland är den invändning som den amerikanske underrättelseveteranen Scott Ritter omedelbart riktade mot presidentens tillkännagivande. Knappt tre timmar efter Trumps inlägg svarade Ritter: "We had all this already. 1951 Treaty. You're an idiot."
Det är en sakinvändning lika mycket som en förolämpning. 1951 års avtal gav USA rätt att upprätta och driva baser på Grönland, och Pituffik är den existerande amerikanska rymdbasen på ön. Det nya avtalet utvidgar tillgången — men bygger enligt den danska regeringens egen beskrivning vidare på samma traktat som Ritter hänvisar till.
Trumps anspråk på Grönland är inte nytt. I en intervju med New York Times i januari i år sade han att ägarskapet är avgörande, eftersom ägarskap ger något som inte kan uppnås genom ett hyresavtal eller ett fördrag, och att det kunde bli ett val mellan Nato och Grönland. Redan i januari 2025 svarade dåvarande landsstyreformand Múte B. Egede att Grönland tillhör grönländarna och aldrig kommer att vara till salu. Trump hade då inte uteslutit ekonomisk eller militär press.
Kritikerna ser ett mönster av överansträngd stormakt
Samma natt som Grönlandsutspelet skrev Ritter även om USA:s linje i kriget i Ukraina, i ett inlägg om ett amerikanskt sanktionspaket. Han beskrev politiken som "imperial overreach" och menade att kriget skulle upphöra i samma stund som USA slutade uppfylla vad han kallar Lindsey Grahams mordiska arv. Resultatet av lagstiftningen blir enligt Ritter ingenting annat än fler döda ukrainare och ett betydligt minskat amerikanskt inflytande, eftersom Brics-länderna redan avvisat tanken på att följa amerikanska sanktioner. Uttalandet gällde Ukraina, inte Grönland.
Varningarna kommer också från regeringshåll i Europa. Slovakiens premiärminister Robert Fico varnade i torsdags för att väst letar efter en förevändning för en stor konflikt mellan Nato och Ryssland, och avvisade att Slovakien ska dras in i strid med hänvisning till artikel 5. Läget har enligt honom aldrig varit så allvarligt när det gäller risken för ett paneuropeiskt krig.
De ekonomiska följderna av den amerikanska maktutövningen är dessutom mätbara på ett annat håll. Sedan USA gick i krig mot Iran har oljeinfrastrukturen och flödet genom Hormuzsundet störts kraftigt, och bensinpriserna i USA har stigit med upp till 50 procent, vilket i sin tur förvärrat matinflationen. När Trump i juli återinförde sjöblockaden mot Iran i Hormuz rusade oljepriset — WTI med 9,42 procent till 78,14 dollar.
Vad som faktiskt står i Grönlandsavtalet, och vilken av de två beskrivningarna av det som håller när den amerikanska militära uppbyggnaden inleds, återstår att se. Trump har lovat att den börjar omedelbart.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Tysklands tidigare förbundskansler Angela Merkel säger att Bill Gates vände stiftelseförmögenheten till politiskt tryck för mer vaccinationsfinansiering. En icke vald miljardär kunde, med pengarna, få vald statsmakt att framstå som snål.
Merkel sade det i Handelsblatt-podden Meckel & Matthes, i ett samtal inspelat på Digital X i Köln och publicerat den 9 september. Hon varnade för att okontrollerad bolagsmakt kan få staten att göra vad koncernerna beordrar – och att hon först såg mekanismen när Gates byggde upp sin stiftelse.
Stiftelsen hade plötsligt mer pengar än stora industriländers biståndsbudgetar, sade hon.
— Han togs plötsligt emot minst lika vänligt av någon statschef i världen som jag, sade Merkel.
Annons:
— Och han hade sedan också kraften att, genom pengarna, utöva moraliskt tryck.
Om Tyskland inte lade tillräckligt på den internationella vaccinalliansen framstod man genast som snål, enligt Merkel. Hon kallade alliansen en bra sak och sade att hon var entusiastisk – men beskrev ändå hur finansieringen blev ett vapen.
— Och sedan har han sagt till varje afrikansk regeringschef: Merkel, hon var snål i år, sade hon. Och därmed hade han fått stor makt.
Vaccination före utbildning
Stiftelsen, då Bill & Melinda Gates Foundation, koncentrerade sig på ett fåtal områden, särskilt vaccination. När Merkel frågade om mer pengar till utbildning svarade Gates att resultaten där är svårare att mäta, eftersom lärare, stater och elever skiljer sig åt.
Regeringarna har ändå ett begränsat biståndsanslag och ska samtidigt finansiera utbildning, medan Gates trycker på vaccination och sjukdomar som malaria. Det är den sortens tvång man hamnar i, sade Merkel.
Den vaccinallians hon talade om är Gavi, ett offentlig-privat samarbete med stater, Världshälsoorganisationen, Unicef, Världsbanken och privata givare. Gates stiftelse var grundarpartner med 750 miljoner dollar år 2000 och har sedan dess åtagit sig totalt 4,1 miljarder dollar. Tyskland blev under Merkels kanslerstid en stor givare och lovade 600 miljoner euro för 2016–2020 och ytterligare 600 miljoner euro för 2021–2025.
Gates är varken vald statsman eller forskare. Ändå kunde han, med stiftelsepengarna, få en tysk förbundskansler att framstå som snål och styra vad regeringar skulle prioritera i biståndet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Slovakiens premiärminister Robert Fico varnar för att väst redan letar efter en förevändning för ett stort krig mellan Nato och Ryssland. Han sade det under torsdagen, inför en resa till Ukraina, och avfärdade att Slovakien ska dras in i strid ”på grund av någon artikel 5”.
— Jag är djupt oroad över att de bara letar efter en förevändning för en stor konflikt mellan Nato och Ryssland, skrev han på Facebook.
I ett tal vid öppnandet av läsåret i Prešov sade Fico att läget aldrig har varit så allvarligt och spänt när det gäller risken för ett paneuropeiskt krig. Han sade att politikers plikt är att tala om fred oftare än någonsin – och att fred inte är en fras.
— Jag önskar inte att Slovakien ska vara en del av någon militär konflikt, sade han med hänvisning till Natos artikel 5, som gör ett väpnat angrepp mot ett medlemsland till ett angrepp mot alla.
Annons:
Slovakien är Natomedlem och Fico sade att landet värdesätter samarbete och åtaganden. Som premiärminister ska han ändå göra allt för att Slovakien aldrig dras in i krig.
Ett drönarfel kan räcka
— Det räcker att en drönare avsiktligt eller oavsiktligt träffar ett bostadshus i ett Natomedlemsland och dödar civila, så är vi där. Vi är på randen, och jag kan inte ens föreställa mig vad vi skulle göra i det här landet om det drogs in i krigsproblem, sade han.
Fico reste till Ukraina för möten med bland andra Volodymyr Zelenskyj och flera europeiska ledare, däribland Polens Donald Tusk. Efter ett V4-möte i Bratislava förra veckan sade han att han inte kunde sova när han lyssnat på vad de polska, ungerska, tjeckiska och irländska premiärministrarna sagt.
— Håll tummarna för att de stora pojkarna i politiken, som jag kallar dem, tar sitt förnuft till fånga, för ibland har jag känslan av att de redan tappat greppet om vad som händer i världen, sade Fico.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Julian Assange skrev under torsdagen "I'm back." på sitt eget X-konto – det första personliga inlägget där sedan 2018. WikiLeaksgrundaren, som USA åtalade enligt spionagelagen och som satt innesluten i London i 14 år, tar därmed tillbaka det offentliga kontot som under tiden drivits av hans försvarskampanj.
Inlägget publicerades under eftermiddagen svensk tid. På fredagsmorgonen hade det mer än 360 000 gillamarkeringar. Under natten till fredagen skrev Assange att det gått åtta år, att senaste twittren var 2018 och att kontot därefter sköttes av försvarskampanjen som @DefendAssange.
Han är fri sedan juni 2024, efter en uppgörelse med amerikanska åklagare. I Saipan erkände han konspiration att inhämta och röja hemligstämplade amerikanska försvarsuppgifter. Straffet sattes till 62 månader, räknat som avtjänat i Belmarsh.
Assange grundade WikiLeaks 2006. År 2010 publicerade sajten läckor från den amerikanska arméanalytikern Chelsea Manning, däribland videon från en helikopterattack i Bagdad 2007 där bland andra två Reutersjournalister dödades, samt krigsloggar och diplomatkablar.
Annons:
2012 sökte han skydd i Ecuadors ambassad i London. Asylen drogs in 2019, brittisk polis greps in och Assange dömdes för brott mot borgen innan USA drev utlämning enligt Espionage Act. Han satt fem år i Belmarsh.
I oktober 2024 sade han i Europarådets parlamentariska församling i Strasbourg att rättsskyddet för visselblåsare och journalister bara fanns på papper.
— Jag är inte fri i dag för att systemet fungerade. Jag är fri i dag efter år av fängelse därför att jag erkände mig skyldig till journalistik, sade Assange då.
Greenwald: USA och Storbritannien gjorde allt för att knäcka honom
Journalisten Glenn Greenwald, som själv besökte Assange i ambassaden, välkomnade återkomsten under torsdagen. Han kallade Assange en av århundradets mest betydelsefulla pionjärer för ett fritt internet och oberoende journalistik.
"USA och Storbritannien gjorde allt för att knäcka och förgöra Julian Assange, men han segrade", skrev Greenwald.
Assange har inte sagt att han tänker återvända till publiceringen. Men två år efter frisläppandet tar han tillbaka sitt eget konto med orden "I'm back." – och frågan är om WikiLeaksgrundaren nu gör comeback i journalistiken.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.