Annons:
Annons:

Neil Oliver: Demokratin rivs ned inför öppen ridå

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad 27 maj 2026 – av Emil Fjellstedt
Neil Oliver intervjuas av The Duran om teknokrati och demokrati
Neil Oliver intervjuas i The Duran om teknokrati, juryprövning och demokratins framtid.

Den brittiske historikern och programledaren Neil Oliver varnar för att västvärldens politiska kris inte bara handlar om impopulära regeringar. I en intervju med The Duran beskriver han ett djupare sammanbrott i förtroendet för demokratiska institutioner – och menar att utvecklingen banar väg för teknokratiskt styre.

Oliver, som tidigare blivit känd som arkeolog och TV-profil i Storbritannien, intervjuas av Alexander Mercouris och Alex Christoforou i The Durans program om teknokrati, juryprövning och demokratins framtid. Samtalet tar avstamp i den växande ilskan mot det politiska etablissemanget i Storbritannien, där både Labour och Tories samtidigt tappar förtroende.

Enligt Oliver är den brittiska krisen inte en vanlig pendelrörelse mellan två stora partier. Han beskriver i stället en politisk klass som medvetet tycks göra människor sjuka på själva systemet.

— Jag tror att människor på ett beräknat och kontrollerat sätt görs äcklade av demokrati, äcklade av den politiska klassen och av politik, eftersom avsikten är att ta bort detta helt och hållet och införa en teknokrati där beslut fattas åt oss, inte av oss, säger han.

Annons:

”Kontrollerad rivning” av politiken

Oliver använder uttrycket ”kontrollerad rivning” för att beskriva hur allmänhetens förtroende för de etablerade partierna urholkas. Han menar att den brittiska konservativa partiapparatens kollaps inte bara var ett valnederlag, utan möjligen en existentiell kris för hela partiet.

Nu ser han samma process riktas mot Labour under premiärminister Keir Starmer. Beslut om energi, skatter, migration och identitetspolitik framstår enligt Oliver som utformade för att reta upp människor snarare än för att lösa samhällsproblem.

Han kopplar också utvecklingen till ett bredare västerländskt mönster. Mercouris påpekar i intervjun att både Storbritannien, Tyskland, Frankrike och USA präglas av växande cynism och misstro mot hela den politiska apparaten, inte bara mot enskilda ledare.

Oliver menar att eliter historiskt ofta har låtit gamla maktformer falla när de blivit för impopulära, för att sedan föra över makten till en ny struktur. Revolutioner, säger han, framställs ofta i efterhand som folkliga uppbrott, men styrs i regel uppifrån.

— Det handlar alltid om att detta har haft sin tid. Vi måste riva den byggnaden, men vi måste behålla kontrollen. Så hur genomför vi övergången?, säger Oliver.

Juryprövningen som sista spärr

En central del av intervjun handlar om det brittiska rättssystemet. Oliver lyfter särskilt fram trial by jury – juryprövningen – som en äldre demokratisk institution än Magna Carta, även om den kodifierades där 1215.

Utan juryprövning, menar han, återstår bara skenet av demokrati. Allmänna val blir då främst ett sätt att utse administratörer för ett system där folket inte längre prövar lagens rättvisa i praktiken.

— Om man inte har juryprövning, då styr inte folket sig självt, säger han.

Oliver hävdar att Storbritannien nu närmar sig en ordning där staten kan formulera lagar, låta egna domare tillämpa dem och samtidigt minska folkets direkta roll i rättskipningen. Mercouris, som själv har juridisk bakgrund, instämmer i att juryprövning, oskuldspresumtion, rätten att tiga och skyddet mot dubbel lagföring alla har försvagats kraftigt.

— Utan juryprövning har vi ingen demokrati i Storbritannien, säger Oliver.

Misstro, krig och teknokrati

Samtalet rör också utrikespolitiken. Mercouris frågar om västvärldens allt mer aggressiva utrikespolitik kan fungera som ett sätt att samla eliterna och rättfärdiga mer kontroll hemma.

Oliver svarar att väst efter andra världskriget byggt upp ett ekosystem av krigsintressen, där ekonomier och politiska karriärer blivit beroende av ständiga konflikter. Han hänvisar till uttrycket att när allt annat misslyckas tas folken till krig.

Han menar samtidigt att krig kräver förtroende och sammanhållning – just det som västliga samhällen nu förlorar. Därför blir resultatet, enligt honom, en märklig kombination av mer krigsretorik men sämre förmåga att faktiskt bära upp långsiktiga nationella projekt.

— Krig är inte tänkt att vara allt och slutmålet. Det är inte hållbart, säger Oliver.

I intervjuns senare del säger Oliver att han ändå är optimistisk. Skälet är att han anser att den styrande klassen har ”överspelat sin hand”. Allt fler människor ser enligt honom igenom manipulationen, inte minst tack vare internet.

Han beskriver en möjlig väg framåt som att människor ”vänder sig bort” från teknokratin, oligarkerna och administratörerna, snarare än att vänta på att det etablerade partisystemet ska rädda dem.

— Jag tror inte att vi kommer att rösta oss ur detta, säger Oliver. Men människor måste förstå att de är mer än kapabla att begära och få något bättre än detta. Vi är inte maktlösa. Vi är inte dumma.

Se hela intervjun här:

Läsaromröstning

Vad tror du är den främsta drivkraften bakom den växande misstron mot demokratiska institutioner i västvärlden?

Röstning stängd

En medveten strategi från eliten att införa teknokrati utan folkligt inflytande 48%
14 röster
Att politikerna prioriterar identitetspolitik och symbolfrågor framför reella samhällsproblem 45%
13 röster
Bristande förtroende för partier och politiker som inte lever upp till sina löften 7%
2 röster

29 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

EU-utskott vill lägga 35 miljarder kronor på ”värderingar”

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad 20 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med Alice Bah Kuhnke till vänster, EU-flaggor utanför Berlaymont i mitten och Emma Rafowicz till höger.
Alice Bah Kuhnke och Emma Rafowicz är Europaparlamentets två föredragande för AgoraEU. Arkivbilder.

Två utskott i EU-parlamentet vill lägga omkring 35 miljarder kronor på "demokrati, rättigheter och värderingar" under 2028–2034. Ytterligare 16 miljarder ska gå till journalistik, där förslaget bland annat pekar ut att lyfta fram "tillförlitliga informationskällor" på nätet som en prioritering.

Utskotten röstade på torsdagen igenom sitt förslag till AgoraEU, EU:s nya bidragsprogram för kultur, medier och civilsamhälle, skriver Samnytt.

AgoraEU ska ersätta två program som finns i dag: kulturstödet Kreativa Europa och värderingsprogrammet CERV. Miljöpartisten Alice Bah Kuhnke är en av två föredragande som leder arbetet.

Hbtqi-projekt och kolonialismens arv

Vad värderingspengarna går till syns redan i dagens CERV. I en utlysning för nätverk av kommuner och städer pekar kommissionen bland annat ut arbete mot "diskriminering och rasism" som prioritering.

Annons:

Utlysningen vill också få fler ur underrepresenterade grupper att delta, däribland "rasifierade personer", migranter och hbtqi-personer. Att förebygga "hbtqi-fobi" nämns bland de möjliga aktiviteterna.

En annan utlysning gäller europeiskt minnesarbete. Där finns separata spår för den historiska förföljelsen av hbtqi-personer och för arvet efter kolonialism, slaveri och migration, och vad det betyder för dagens "mångkulturella europeiska samhällen", som utlysningen uttrycker det.

Bryssel väljer redaktionerna

Bidragen fördelas av kommissionen och dess genomförandeorgan. Bryssel bestämmer alltså vilka redaktioner som får pengar och vilka som blir utan.

Små, oberoende eller EU-kritiska redaktioner utan stöd kan få svårare att konkurrera om läsarna med medier vars journalistik delvis betalas av EU.

Putin som skäl

Kuhnke motiverar satsningen med Ryssland. I parlamentets pressmeddelande säger hon: "Medan Putin och andra försöker splittra våra samhällen och tysta demokratiska röster börjar Europas svar på hemmaplan".

Samtidigt har EU självt stoppat medier från att sända. År 2022 beslutade ministerrådet att RT France inte fick sända i eller till EU och motiverade själv beslutet med rysk krigspropaganda.

Höjningen saknar analys

Redan kommissionens förslag innebar en fördubbling jämfört med de program som AgoraEU ersätter. EU:s revisionsrätt konstaterar att kommissionens konsekvensbedömning varken innehåller någon kvantitativ analys eller ger en tydlig förklaring till ökningen.

Utskottens linje är parlamentets förhandlingsposition, inte ett slutligt beslut. Medlemsländerna drar åt andra hållet: i oktober föreslog Irland, som är ordförandeland, att AgoraEU skärs ned med omkring 30 procent, enligt EU Perspectives.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Efter massmordet: Tusk vill strama åt nätet och granska vapenlagarna

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad 11 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med Donald Tusk som gestikulerar vid en mikrofon framför EU:s och Polens flaggor till vänster och en videoruta med hj
Efter skjutningen i Krakow vill Donald Tusk se över vapenlagarna och återuppta arbetet med regler för innehåll på nätet. Tusk på arkivbild från september 2024; till höger hjälparbetet efter attacken.

Donald Tusk tar massmordet i Krakow som skäl att återuppta regeringens ingrepp mot innehåll på nätet. Samtidigt står han bakom sin inrikesminister, som anklagas för att ha pekat ut gärningsmannen som fascinerad av högerextrema ideologier utan att kunna visa belägg.

Beskedet kom vid tisdagens regeringssammanträde, tre dagar efter att en 24-årig man kört in på Krakows Huvudtorg och öppnat eld med automatvapen mot förbipasserande. Sex människor dödades och 16 skadades, bland dem två poliser och gärningsmannen, som senare dog på sjukhus.

Vid sammanträdet kopplade Tusk dådet till det som sprids på nätet.

— Det som är förbjudet och olagligt i verkligheten måste också vara förbjudet och avlägsnas i den virtuella världen, sade Tusk.

Annons:

Regeringen ska nu återvända till lagförslag mot vad Tusk kallar "uppenbart missbruk av friheten på internet", både sådana som väntar på underskrift och nya. Han säger att det inte handlar om censur utan om barns och ungas säkerhet.

Även vapnen ska granskas. Ministrarna har fått i uppdrag att skyndsamt gå igenom all vapenlagstiftning och skjutbanornas verksamhet, och Tusk vill vara säker på att varje vapen som hamnar i privat ägo registreras. Något generellt vapenförbud har han inte lagt fram.

Ministern som inte backar

Inrikesminister Marcin Kierwiński sade på presskonferensen efter dådet att de hittillsvarande uppgifterna tydde på att gärningsmannen agerade ensam och var fascinerad av högerextrema ideologier. Enligt Wirtualna Polska har regeringen inte presenterat några bevis, och åklagarna har uppgett att de inte funnit något som styrker tesen.

Tusk tackade på tisdagen dem som avstått från politiska kommentarer om dådet. Tusk gjorde samtidigt klart att ministerns besked hade lämnats i samförstånd med honom.

— Informationen som minister Kierwiński lämnade i början av insatsen, i samförstånd med mig, lugnade stämningen, sade han.

Kierwiński sade samma dag i Polskie Radio 24 att han inte tar tillbaka något och inte beskriver uppgiften som en hypotes.

— Jag väntar lugnt på utredarnas slutsatser, säger Kierwiński.

Regeringens egen talesperson Adam Szłapka har markerat att kommentarer bör vänta tills myndigheterna har full information. Oppositionen anklagar Kierwiński för att ha försökt vinna politiska poäng inför självständighetsmarschen den 11 november, och PiS vice ordförande Przemysław Czarnek kräver att Tusk avskedar honom.

Konfederacja-ledaren Sławomir Mentzen går hårdare fram. I sitt Youtube-program under måndagen ställer han Kierwińskis tidiga utpekande av gärningsmannens ideologi mot regeringens uppmaning till allmänheten att motverka desinformation och förlita sig på officiella källor. Enligt Mentzen är regeringen själv den största källan till desinformation i Polen.

Mentzen kritiserar också politiker och opinionsbildare från både vänster och höger för att ha jagat politiska poäng medan människor kämpade för sina liv, och han motsätter sig att tragedin används för att avväpna laglydiga medborgare.

Striden om författningsdomstolen

Tusks regering anklagas också för maktmissbruk i en separat konflikt. I slutet av oktober, drygt en vecka före skjutningen i Krakow, tog sig sju domare valda av sejmen in i författningsdomstolens byggnad tillsammans med tjänstemän från Statens skyddstjänst.

Domstolens ordförande Bogdan Święczkowski stängdes av och kallar ingreppet en "statskupp". Förre premiärministern Mateusz Morawiecki anklagar Tusks regering för ett maktövertagande utan motstycke i Europa efter 1989 och varnar för att konflikten kan trappas upp mot inbördeskrig.

I översynen av vapenlagarna räknar Tusk ändå med insatser från Kierwiński – samma minister vars uppgifter om gärningsmannen åklagarna inte funnit stöd för.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unga tyskar oroar sig för militär mobilisering

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad 28 september 2026 – av Jan Sundstedt
Unga demonstranter håller banderoller mot värnplikt framför en kyrka.
Unga studenter mot värnplikt under fredagens skolstrejk i Tyskland.

I efterspelet av en antagen och kritiserad tysk lag som började gälla vid årsskiftet uppvisar allt fler unga tyskar oro för militär mobilisering. Under fredagen lämnade skolelever lektionerna i runt 100 städer för att protestera mot obligatorisk mönstring.

Nätverket Schulstreik gegen Wehrpflicht, på svenska Skolstrejk mot värnplikt, kallade till strejken under fredagen.

Arrangörerna uppger över 45 000 deltagare totalt, medan polisen räknade 2 400 i Berlin-Wedding, 700 i München och 400 i Nürnberg.

I Stuttgart uppskattade polisen antalet deltagare till 200 och i Frankfurt 180. I Hamburg samlades enligt uppgifter hundratals elever.

Annons:

Eleverna kräver att de tvingande läkarundersökningarna stoppas och att lagen rivs upp.

Förbundsdagen antog lagen den 5 december 2025 med 323 röster mot 272, och den trädde i kraft vid nyår. Regeringspartierna CDU/CSU och SPD drev igenom lagen, medan AfD, De gröna och Die Linke röstade emot.

Män födda 2008 eller senare måste ändå fylla i en enkät om sin vilja att tjänstgöra och kallas därefter till mönstring.

Plikten gäller även den som svarat att han saknar allt intresse. Omkring 1 000 sådana unga män har undersökts sedan juli.

Kallelser till läkarundersökning i bland annat Kiel och Flensburg blev startskottet för fredagens protester.

— Vi fick höra att undersökningarna skulle komma 2027, men kallelsen låg redan i brevlådan, säger 18-årige Golo Kirsch från Kiel.

Försvarsminister Boris Pistorius och förbundskansler Friedrich Merz kallar den nya militärtjänsten frivillig. Merz har samtidigt varit tydlig med att han vill bygga Europas starkaste konventionella armé.

Boris Pistorius öppnar för tvång

I Tyskland har allmän värnplikt vilat sedan 2011.

Regeringen vill bygga ut Bundeswehr från cirka 186 700 soldater i juli till 255 000–270 000 aktiva år 2035. Därtill kommer omkring 200 000 reservister.

Staten lovar frivilliga en ingångslön på minst 2 600 euro i månaden före skatt.

Obligatorisk tjänstgöring kräver ett nytt beslut i förbundsdagen. Försvarsminister Pistorius sade i december 2025 att en delvis värnplikt blir svår att undvika om frivilliga inte räcker.

Strejkens talesperson Bela Breitner menar att enkätsvaren visar att ungdomarna inte vill till Bundeswehr.

— Regeringen menar allvar med att införa värnplikten steg för steg, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tidigare ministerns studio: Lås in britterna som säger nej till kriget

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad 23 september 2026 – av Emil Fjellstedt
Jacob Rees-Mogg, en ukrainsk soldat i en skyttegrav och en man i röd slips i en tv-studio.
Paul Richards, kassör i Fabian Society, sade i Jacob Rees-Moggs GB News-panel att röster som förnekar ett ryskt hot kan behöva låsas in.

Rösterna som förnekar ett ryskt hot kan behöva låsas in. Det sade Paul Richards, kassör i Fabian Society och tidigare särskild rådgivare åt Labour, i Jacob Rees-Moggs panel på GB News. Samma kväll krävde programledaren själv att britterna tar tillbaka plikten och den styva överläppen.

Inslaget sändes den 21 september 2026 i Rees-Moggs program State of the Nation. Richards, i röd slips, talade om vad han menar krävs om Storbritannien ställs inför krig med Ryssland. Inte om spioner eller sabotörer, utan om människor som gör en annan bedömning av hotet.

— Vi skulle behöva låsa in några personer. En del av de ”proryska” rösterna. De som säger att hotet inte finns. Vi skulle behöva gå till de åtgärderna., säger Paul Richards.

I samma resonemang talade han om dem som inte vill gå i krig, och om att värnplikt också skulle behövas. Andy Burnham har varit Storbritanniens premiärminister sedan den 20 juli i år. Gränsen Richards drar går alltså inte vid ett brott, utan vid en åsikt om hotbilden och vid oviljan att ställa upp.

Annons:

Fängelse för fel åsikt om hotet

Richards är ingen tillfällig gäst i debatten. Fabian Society, Labours anslutna tankesmedja, uppger själv att han är sällskapets kassör, tidigare nationell ordförande, särskild rådgivare och författare till flera av sällskapets pamfletter. Det är den rösten som i Rees-Moggs studio räknar upp vilka som skulle behöva spärras in.

Sällskapet grundades 1884 och tog en varg i fårakläder som emblem. Tanken var att placera sina folk i regeringen, universiteten, medierna och förvaltningen, tills institutionerna själva levererade det fabianerna ville. Det var med och grundade London School of Economics och Labourpartiet.

Plikt för dem han kallar blandfolk

Programledaren var inte bara värd för samtalet. Den 21 september publicerade Jacob Rees-Mogg en video på omkring åtta minuter under rubriken ”Vi måste ta tillbaka plikten och den styva överläppen”. Plikten och den stoiska självbehärskningen ska alltså tillbaka, i ett land där en av hans egna paneldeltagare samtidigt vill låsa in oliktänkande.

Rees-Mogg är ingen vanlig tv-profil. Han satt i underhuset 2010–2024, var bland annat regeringsledare i underhuset och minister med ansvar för Brexitfrågor, och tillhör den politiska klass som i generationer har skickat andra till fronten.

Dagen därpå, den 22 september, skrev han i ett separat inlägg: ”Engelsmännen är ett blandfolk, inte en arisk herreras.” Inlägget möttes av hård kritik.

Samme man som vill väcka pliktkänslan till liv formulerade dagen efter engelsmännen som ett blandfolk. De förväntas ställa upp för nationen, samtidigt som han själv kallar dem ett blandfolk.

Vem avgör vem som är ”prorysk”?

Ingen i panelen har, i det material NyD tagit del av, förklarat var gränsen skulle gå. Vem avgör vem som är en ”prorysk” röst? Räcker det att ifrågasätta hotbilden i en tv-debatt, på en arbetsplats eller i ett inlägg på nätet?

Klart är att förslagen går åt ett håll. Vanliga britter förväntas ta uniformen, bita ihop eller hålla tyst. De som formulerar kraven gör det från tv-soffan, med slips och sändningstid, och ingen av dem riskerar att vara den som skrivs in först.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.