NED:s ordförande Damon Wilson skröt inför ett kongressutskott den 24 februari om att organisationen smugglat in omkring 200 Starlink-terminaler till Iran under de våldsamma upploppen i januari – men tystades mitt i meningen av en kongressledamot.
Det var under en kongressutfrågning inför representanthusets underutskott för utrikesfrågor och biståndsanslag som National Endowment for Democracys (NED) ordförande Damon Wilson avslöjade att hans organisation "tidigt börjat stödja driftsättningen och användningen av ungefär 200 Starlink-terminaler" i samband med våldet som drabbade Iran i januari. Innan Wilson hann avsluta meningen avbröts han av utskottets oppositionsledare, representanten Lois Frankel:
— Vet du vad, jag avbryter dig. Vi borde nog inte prata om det här, sade Frankel.
Wilson hade dessförinnan tagit äran för att ha möjliggjort informationsflödet in och ut ur Iran under upploppen.
Annons:
"Det vi ser i dag – Endowment har gjort investeringar under år som har säkerställt att det funnits säkra kommunikationer, inklusive Starlinks… som möjliggjorde informationsflödet både till och från landet", sade han inför utskottet.
JUST IN 🇺🇸🇮🇷: NATO Linked CEO Brags About Over 200 Smuggling Starlinks into Iran
Damon Wilson is President and CEO of the National Endowment for Democracy (NED). When he started talking about the smuggling opperation, starting with 200 Starlinks into Iran, they cut him off. https://t.co/9fueqLbu9Gpic.twitter.com/TkZBGXjP17
Hur Starlink-terminalerna tagit sig in i det sanktionsdrabbade Iran har länge varit oklart. En ledtråd uppdagades nyligen när en nederländsk diplomat greps på Imam Khomeini-flygplatsen i Teheran med flera Starlink-enheter och satellittelefoner i sitt bagage – en incident som rapporterades av Teheran Times. Diplomatens utrustning beslagtogs och han lämnade landet.
New York Times hade tidigare beskrivit ett "löst sammansatt nätverk av aktivister, utvecklare och ingenjörer" som smugglat in terminalerna. Det framgår nu att NED åtminstone delvis finansierat och koordinerat detta nätverk.
Iran har blivit NED:s snabbast växande program
Wilson beskrev Iran som en topprioritering för organisationen och uppgav att det numera är ett av NED:s största program globalt. Han tog även äran för att ha bidragit till att rörelsen "Kvinna, Liv, Frihet" fick internationell spridning efter att den kurdisk-iranska kvinnan Mahsa Amini avled i polisförvar 2022.
"Om du tänker på effekten av vårt arbete i Iran – anledningen till att Kvinna, Liv, Frihet-rörelsen startade med en enkel slöja – den historien om Mahsa Amini kunde ha försvunnit som en regional nyhet i Iran. Men NED:s partners hjälpte till att bevaka den händelsen, sprida den till världen och föra tillbaka den till Iran", sade Wilson.
Wilson hävdade också att NED:s partnerorganisationer dokumenterat 17 000 dödsfall under januariupploppen, och att "potentiellt upp emot 30 000 fall granskas av våra partners". Som The Grayzone rapporterat härstammar siffran 30 000 döda från en oppositionsaktivist med nära band till självutnämnde "kronprinsen" Reza Pahlavi.
Grundad av CIA
National Endowment for Democracy grundades 1982 under dåvarande CIA-chefen William Caseys ledning, i syfte att finansiera regimskiften och politiska rörelser utomlands via NGO:er, medieredaktioner och politiska partier. NED:s medgrundare Allen Weinstein medgav öppet 1991 att "mycket av det vi gör i dag gjordes i hemlighet av CIA för 25 år sedan".
Organisationen, som finansieras med federala anslag, tillämpar sedan 2025 en policy om skyddsansvar som innebär att namnen på lokala anslagsmottagare hemlighålls – något Wilson under utfrågningen försvarade med hänvisning till säkerheten för bidragstagare på fältet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA flyttar trupper från baser i Jordanien, Qatar och Kuwait medan president Donald Trump överväger nya anfall mot Iran. Enligt NBC News liknar förflyttningarna förberedelserna inför krigsutbrottet i februari.
Den amerikanska militären har i det tysta börjat flytta trupperna, rapporterar NBC News med hänvisning till två amerikanska tjänstemän och två personer med insyn.
USA ska behålla en begränsad närvaro på baserna, bland annat personal för luftförsvar och säkerhet.
Nya anfallsplaner mot Iran
Enligt NBC har högre militärer lagt fram alternativ för nya anfall mot iranska kärntekniska anläggningar, underjordiska installationer och strategiska öar. Dit hör Kharg, ett nav för oljeexporten, och Qeshm i Hormuzsundet.
Annons:
Krigsminister Pete Hegseth ska höra till dem som vill återuppta operationerna, medan andra varnar för en ny omfattande militär insats utan tydligt mål.
Trump lovade tidigare i månaden att inte anfalla före mellanvalet den 3 november, men utesluter inte militära angrepp om diplomatin misslyckas. Premiärminister Benjamin Netanyahu har uteslutit nya anfall före Israels val den 27 oktober. I söndags deklarerade han ändå att Israel kan slå mot Teheran utan amerikansk medverkan.
Liknar förberedelserna inför krigsutbrottet
NBC:s källor jämför åtgärderna med förberedelserna inför de första amerikansk-israeliska anfallen mot Iran den 28 februari. Då drog Pentagon tillbaka stora styrkor från utsatta baser för att skydda dem mot iransk vedergällning.
Teheran anklagade Washington för att använda invånare i Gulfen som "mänskliga sköldar" sedan tusentals amerikanska soldater tagit skydd i civila hotell och kontorsbyggnader.
Centcoms talesman Timothy Hawkins ville inte kommentera de rapporterade förflyttningarna. Han uppger att amerikanska styrkor regelbundet omgrupperas för att "optimera uppdragsberedskapen".
Iran räknar med nytt anfall
Teheran räknar nu med ett nytt amerikansk-israeliskt anfall och ser Washingtons diplomatiska gester som "opålitliga". Det säger en högt uppsatt iransk säkerhetstjänsteman som uttalar sig anonymt till nyhetsbyrån Fars, enligt turkiska Anadolu.
Enligt tjänstemannen har operativa enheter fått instruktioner inför ett nytt storskaligt krig, där iranska företrädare eller civila dödas. Amerikanska politiska tillgångar och infrastruktur i länder som deltar i kriget ska då betraktas som "legitima mål".
Enligt tjänstemannen betraktar Iran redan blockaden och luftrumsrestriktionerna som fortsatt amerikansk krigföring.
Landets decentraliserade mosaikförsvar är byggt för att striderna ska kunna fortsätta även om ledningen eller kommunikationerna slås ut, skriver Al Jazeera.
Kriget är inne på sin åttonde månad och slår mot energimarknader och sjöfarten genom Hormuzsundet. Iran erbjuder sig att återställa trafiken inom sju dagar om USA häver sin sjöblockad, lättar oljesanktionerna och går med på en bredare vapenvila. Trump kallar förslaget "oacceptabelt".
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Kung Khalids internationella flygplats i Riyadh har drabbats av ännu en dödlig attack, bara ett dygn efter lördagens angrepp. Den här gången slog en oidentifierad projektil ned i terminal 4.
En person dödades och elva skadades på söndagen, enligt Saudiarabiens civilflygmyndighet GACA.
Projektilen orsakade en brand i terminalen, enligt den saudiledda koalitionen i Jemen. Koalitionen säger också att luftvärnet sköt ned en kryssningsrobot nära flygplatsen och senare förstörde en drönare i Östprovinsen, rapporterar irländska RTÉ.
Flygplatsen har varit stängd sedan lördagen. GACA bedömer fortfarande skadorna.
Annons:
Pilgrimer flydde i panik
Lördagens attack dödade tolv personer och skadade 309, enligt GACA. Bland de döda fanns fyra saudier, två bangladeshier och en medborgare vardera från USA, Egypten, Jordanien, Syrien, Palestina och Sudan, skriver Saudi Gazette. Sedan dess har Indiens ambassad meddelat att en skadad indisk medborgare avlidit, vilket höjer dödstalet till 13.
Saudisk statstelevision visade hur resenärer köade vid en gate inför resan till islams två heligaste platser. En orange blixt fick människor att fly i panik, medan delar av taket såg ut att rasa.
Enligt saudiska myndigheter var lördagens attack den tredje mot flygplatsen på en vecka. Huthierna har tidigare hävdat träffar mot flygplatsen.
Huthirörelsen tog på sig lördagens attack, liksom angrepp mot flygplatsen i Dammam och två anläggningar tillhörande oljejätten Aramco. GACA har bekräftat träffen i Dammam. Vem som låg bakom söndagens angrepp framgår inte av de källor som NyD har gått igenom.
Huthierna har samtidigt förnyat varningen mot att använda saudiska flygplatser. Huthistyrets utrikesministerium skriver att "värre är att vänta" om inte "den saudiska fienden" upphör med sin aggression och inblandning i Jemen.
Kriget blossar upp igen
Huthierna utkämpar ett markkrig i Jemen mot den saudistödda regeringen. Sedan huthierna förra månaden tog strategiska områden längs Röda havets kust har Saudiarabien trappat upp sitt militära engagemang, med flyganfall mot rörelsen och stöd till en motoffensiv.
Enligt huthierna genomförde saudiskt flyg 124 anfall i Jemen under ett dygn. President Donald Trump sade på lördagen att USA överväger att ansluta sig till de saudiska anfallen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den pensionerade amerikanske översten Douglas Macgregor tvivlar inte på att USA och Israel kommer att angripa Iran på nytt. Han varnar för tunga amerikanska förluster, snabbt förbrukade precisionsvapen och ekonomiska följder långt utanför regionen, och tror att USA till slut drar sig ur, precis som i Vietnam.
Macgregor, i dag försvars- och utrikespolitisk analytiker, intervjuades av Daniel Davis i en intervju som publicerades på onsdagen. På frågan vad president Donald Trumps och utrikesminister Marco Rubios senaste utspel säger om nästa militära steg svarade han utan förbehåll.
— Jag tror att vi måste förstå att han kommer att angripa Iran. Det kommer Israel också att göra. De två kommer att angripa, säger Macgregor.
Bedömningen är hans egen och bygger inte på offentliggjorda krigsplaner. Han väntar sig en massiv flygoffensiv där varje bombplan som kan bära maximal last sätts in, och tror att många av målen kommer att vara civil infrastruktur, städer och samhällen. Eftersom europeiska länder enligt honom inte vill låna ut sina baser, och Spanien inte längre är ett alternativ, räknar han med att amerikanska bombplan lastar om i Israel.
Annons:
Macgregor tror inte att offensiven kommer att fungera. Om den misslyckas och USA drabbas av tunga förluster, något han kallar en mycket verklig sannolikhet, väntar han sig att administrationen försöker samla landet bakom ett utdraget krig mot Iran utan slutpunkt. Inte heller det tror han kommer att lyckas.
Ett amerikanskt B-2-bombplan lyfter från Whitemanbasen i Missouri i augusti 2025. Foto: Joshua Hastings/U.S. Air Force.
Tre till sju dagar med precisionsvapen
Han räknar också med ett försök att sätta in marinkårssoldater och arméns luftburna infanteri. Iran har enligt hans bedömning drönare och robotar i reserv som är avsedda just för strider inne i Persiska viken.
— Vi kommer att försöka penetrera de underjordiska anläggningar som vi inte kunde komma åt förra gången. Det är helt säkert. Hur många av dem kan vi nå? Jag har ingen aning, säger han.
Parallellt tror han att USA kommer att försöka göra livet så outhärdligt som möjligt för den iranska befolkningen, i hopp om att den ska resa sig mot regeringen. Det har enligt Macgregor aldrig fungerat, varken mot serber, tyskar eller japaner.
Davis lyfte sedan frågan om ammunition. Han påpekade att stora delar av de strategiska lagren av kryssningsrobotar och luftvärnsrobotar redan förbrukats under krigets två tidigare omgångar, och frågade hur länge en ny offensiv kan föras med de bästa vapnen.
— Jag tror kanske någonstans mellan tre och sju dagar som mest. Då har man förbrukat merparten av sina precisionsstyrda vapen och ammunition, säger Macgregor.
Därefter tvingas planen enligt honom flyga närmare och in i iranskt luftrum, där riskerna växer kraftigt.
Svält, skuldkris och kärnvapenrisk
Följderna sträcker sig enligt Macgregor långt utanför regionen. Han pekar på brist på konstgödsel, helium och svavel, liksom på störningarna i olje- och gasflödena, och tror att stora delar av världen kommer att drabbas av svält under vintern och våren.
USA är enligt honom samtidigt på väg mot en finansiell katastrof, och kriget kommer att fortsätta tills dollarsystemet brakar samman och landet hamnar i depression. Macgregor hänvisar också till opinionsmätningar som enligt honom visar att amerikanerna inte stöder kriget, och han tror inte att förluster till sjöss skulle få befolkningen att sluta upp bakom presidenten.
Den mörkaste frågan gäller kärnvapen. Till uppgifterna om att Trump i tysthet ska ha gett Israel grönt ljus att använda kärnvapen säger Macgregor att han inte har någon aning. Han betvivlar dock att Trump har något större inflytande över Netanyahu och kallar Israel under dennes ledning en skurkstat som han tror är kapabel till vad som helst, även kärnvapen.
Om Israel skulle använda kärnvapen ser han en risk att kriget blir globalt. Kina har enligt Macgregor gjort klart för Iran att landet har rätt att slå till förebyggande mot en ny styrkeuppbyggnad.
Delar av Al Udeid-basen i Qatar fotograferade 2004. Foto: Scott Reed/U.S. Air Force.
Pentagon nekade Murphy att se skadorna
Intervjun inleddes med uppgiften att Pentagon har nekat senatorn Chris Murphy att se skadorna på den amerikanska basen Al Udeid i Qatar med egna ögon.
— Jag har varit i Mellanöstern förmodligen åtminstone ett dussin gånger som kongressledamot. Jag har aldrig någonsin nekats tillträde till militära anläggningar, säger Murphy i ett klipp som visades i programmet.
Murphy kallar beslutet en del av en samordnad kampanj från försvarsdepartementet för att dölja krigets verkliga kostnad. Macgregor tror dock inte att det går att dölja särskilt mycket.
— Man kan se det mesta av skadorna på kommersiella satellitbilder. Kanske finns det belägg för fler döda och sårade än vad som har rapporterats. Det är definitivt möjligt, säger Macgregor.
Han beskriver försvarsminister Pete Hegseth som en "mini-Trump" som behandlar alla som ställer frågor som fiender, och drar en enkel slutsats: utgå från att något dåligt pågår tills motsatsen är bevisad. Trump själv kallar han rakt ut en "patologisk lögnare".
Skrytet om världens starkaste militär
Davis visade också ett klipp där Trump säger att USA har världens starkaste militär, ligger 15 år före Ryssland i ubåtsutveckling och upprätthåller en av historiens mest ogenomträngliga blockader. Frågan var om presidenten ljuger eller faktiskt tror på det.
— Jag tror att han vet att vi befinner oss i ett mycket svårt läge. Han har försatt sig själv och oss i en ohållbar position. Vi kan inte enkelt besegra det iranska försvaret militärt, säger Macgregor.
Iran har enligt honom större räckvidd än någonsin. Han jämför med Douglas MacArthur på Filippinerna inför andra världskriget, som offentligt talade om oövervinnligt försvar men i privata meddelanden till Franklin D. Roosevelt erkände att öarna inte gick att försvara. På samma sätt tror Macgregor att Trump inte vill ge iranierna intrycket att de har övertaget, trots att de enligt honom har det.
Rubio säger i ett annat klipp att Irans ekonomi är på väg mot ett läge som få länder i världen har upplevt. Davis påminde om att finansminister Scott Bessent två veckor tidigare hade sagt att Iran skulle kollapsa inom ungefär två veckor.
Macgregor menar att Rubio upprepar Benjamin Netanyahus budskap och att löftena om ett krig på tre eller fyra dagar, där regimen faller och folket reser sig, "inte har något med verkligheten att göra".
Reträtten som slutpunkt
Irans mål är enligt Macgregor att driva ut USA från baserna runt Persiska viken, eftersom en fred med amerikanska styrkor kvar vid gränsen bara skulle innebära ett nytt krig om några år. Han menar att USA redan till stor del har lämnat flera av baserna, och att det var klokt.
Davis tror att Trump sannolikt leder landet in i ett förnyat krig i Mellanöstern. Macgregor delar bedömningen men ser också hur det slutar.
— Jag tror att vi till slut kommer att dra oss tillbaka. Vi kommer att dra oss ur. Vad gjorde vi i slutet av Vietnamkonflikten? Vi lämnade. Åkte vi någonsin tillbaka? Nej, säger Macgregor.
Kriget beskriver han som ett sista desperat försök att hålla USA kvar i andra länders krig. Den liberala internationella ordningen är enligt honom bara en förklädnad för makt.
— Nu har vi nått någon som vi inte kan mobba. Den heter Iran, säger han.
Förutom Iran tar Macgregor där också upp kriget i Ukraina, konflikten mellan Saudiarabien och Jemen samt Europas ekonomiska läge.
HIDE THE DAMAGE, ESCALATE THE WAR /Col Doug Macgregor
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage: NyD. Foto: Vita huset, David B. Gleason (CC BY-SA 2.0).
Pentagon har enligt Axios instruerat Centcom att slutföra förberedelserna för nya storskaliga anfall mot Iran, men Donald Trump har ännu inte fattat något slutligt beslut.
Pentagon har beordrat USA:s militär att göra sig redo för att återuppta storskaliga anfall mot Iran. Enligt amerikanska och israeliska källor kan det ske redan före mellanårsvalet i november, men något anfallsbeslut finns ännu inte.
Ordern till centralkommandot Centcom, som ansvarar för de amerikanska styrkorna i Mellanöstern, gavs för flera dagar sedan. Uppgifterna kommer från amerikanska tjänstemän, rapporterar Axios. Direktivet saknar datum, och president Donald Trump har inte fattat något slutligt beslut.
Så sent som den 30 september uppgavs att nya anfall skulle vänta till efter valet. Nu säger amerikanska och israeliska källor till Axios att de kan komma tidigare, redan före mellanårsvalet.
Energi, infrastruktur och kärnmål
Om striderna återupptas väntas de enligt Axios anonyma källor omfatta massiva bombningar av iranska energi-, infrastruktur- och kärnmål. USA och Israel väntas i så fall slå till tillsammans.
Annons:
— Departementets uppgift är att ta fram och presentera militära alternativ för presidenten, säger en tjänsteman vid Pentagon till Axios.
En tjänsteman i Vita huset säger att Trump har alla alternativ tillgängliga.
— Iran har decimerats, och det kan gå på två sätt: den lätta vägen eller den svåra vägen, säger tjänstemannen.
En israelisk tjänsteman bedömer att sannolikheten för anfall före valet inte är hög men inte kan uteslutas, och att den ökar markant efter mellanårsvalet. Enligt Axios kan ett återupptaget krig påverka det amerikanska valet, bland annat genom stigande oljepriser, och en ny upptrappning kan gynna Benjamin Netanyahu politiskt i Israel.
Vance kräver mindre anrikning
Förhandlingarna står still. Qatariska medlare väntar fortfarande på Irans svar på ett amerikanskt motförslag med krav på eftergifter i kärnprogrammet.
Vicepresident JD Vance säger i en intervju med Reuters att Iran måste minska sin anrikningskapacitet rejält för att kriget ska kunna avslutas, inte bara lova framtida neddragningar.
— Om man inte vill ha ett kärnvapen, varför behöver man då 60-procentigt anrikat bränsle? säger Vance.
Enligt Vance är USA fortfarande öppet för ett avtal, men löften räcker inte. Washington kräver konkreta iranska eftergifter i kärnprogrammet.
— Vi tänker inte byta handling mot ord, säger han.
En högt uppsatt iransk tjänsteman som deltar i de indirekta förhandlingarna säger till Reuters att ett amerikanskt erkännande av Irans rätt att anrika är en röd linje där Teheran inte kommer att visa någon flexibilitet.
— Amerikanerna får gärna ha önskemål och idéer, men de går emot Irans krav, säger tjänstemannen.
USA, Israel och andra västländer har länge anklagat Iran för att sträva efter kärnvapen. Iran förnekar att landet strävar efter att skaffa kärnvapen.
Kriget har pågått i sju månader och kostar enligt Reuters omkring tre miljarder dollar i månaden. Trump har avvisat Teherans senaste bud och varnat för att de militära operationerna kan trappas upp efter mellanårsvalet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
