MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 13 januari 2025

måndag 13 januari 2025

Nato: Ungern häver Ukraina-veto

Kriget i Ukraina

publicerad 13 juni 2024
– av Jan Sundstedt
Jens Stoltenberg och Viktor Orbán.

Nato kan nu gå vidare med sina planer på utökat militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina efter det att Ungern meddelat att de inte längre kommer att blockera stödet.

Beskedet kom efter ett möte i Budapest tidigare i veckan mellan generalsekreterare Jens Stoltenberg och Ungerns premiärminister Viktor Orbán.

Efter mötet i Budapest kunde Jens Stoltenberg meddela att Nato nu står redo att ”intensifiera sitt stöd till Ukraina” utan att Ungern står i vägen.

Det finns ingen Natoskyldighet att delta i alla insatser eller aktiviteter. Vad premiärministern och jag kommit överens om i dag är att Ungern inte ska blockera andra länder från att gå med på ett löfte om ekonomiskt stöd till Ukraina, och en ledande roll för Nato i att samordna stödet, sade Stoltenberg på presskonferensen.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán uttryckte sitt godkännande av den överenskommelse som nåtts.

Ungern har givits de garantier som vi behövde. Vi har en rättvis uppgörelse, försvarade Viktor Orbán sitt och den ungerska regeringens beslut att inte längre blockera stödet.

”Ukraina måste segra”

Beslutet löser två av de mest komplicerade frågorna inför sommarens stora Nato-toppmöte i Washington. Stoltenberg har betonat att han vill se ett fast åtagande från Natoländerna om ekonomiskt stöd till Ukraina motsvarande minst 40 miljarder euro om året.

Jens Stoltenberg hoppas dessutom att Nato kan ta över delar av den militära samordningen som i dagsläget hanteras av USA genom Ramstein-gruppen, även känd som ”Kontaktgruppen för Ukrainas försvar”.

Ungern har länge motsatt sig båda dessa initiativ, men har nu erhållit försäkringar som gör att de accepterar att andra länder går vidare med planerna utan ungerskt deltagande.

Ingen ungersk personal kommer att delta i de här aktiviteterna och inga ungerska pengar kommer att användas, förklarade Stoltenberg.

Han förväntar sig att alliansens försvarsministrar i stort sett ska kunna enas om stödet till Ukraina redan vid mötet i Bryssel under torsdagen och fredagen. Vid mötet kommer även diskussioner att föras om vad Stoltenberg beskriver som en rysk ”kampanj” av ”fientliga attacker mot Natomark”.

Det sker i form av sabotage, våld, cyberattacker och desinformation. Medlemsländerna vidtar beslutsamma åtgärder, gör gripanden och inleder juridiska processer. Vi ökar på vårt skydd av viktig infrastruktur, uttryckte Stoltenberg i samband med en presskonferens i Bryssel på onsdagskvällen.

(”Vi måste se till att Ukraina segrar”, sade NATO:s generalsekreterare Jens Stoltenberg på onsdagen).

Stoltenbergs efterträdare

En öppen fråga som återstår är huruvida Ungern också kommer att släppa sitt veto mot att Nederländernas avgående premiärminister Mark Rutte efterträder Stoltenberg som den USA-ledda militäralliansens generalsekreterare.

Ämnet berördes inte under presskonferensen, och Stoltenberg själv hävdar att han inte är involverad i förhandlingarna om hans efterträdare. För närvarande stöds Rutte av minst 29 av 32 Natoländer. Den enda övriga kandidaten är Rumäniens avgående president Klaus Iohannis.

Jens Stoltenbergs mångåriga mandatperiod avslutas den 30 september i år.

”Vi kan hinna före Trump”

Kriget i Ukraina

Låt Sverige och Europa visa ledarskap och ta oss mot verklig fred, istället för att lägga det i Trumps händer. Det skriver Magnus Willner.

publicerad Idag 14:50
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Eller ska Sverige/Europa låta honom ta äran för ett fredsavtal i Ukraina?

Men hur skulle vi kunna göra så att Putin inte anfaller vidare efter ett eventuellt fredsavtal? Förespråkare av den ”tuffa linjen” brukar hänvisa till att Hitler fick lite av Tjeckoslovakien och se hur det gick.

Fakta: I Münchenavtalet den 29 september 1938 fick Hitler igenom sitt krav på att annektera Sudetenland, den tyskspråkiga delen av Tjeckoslovakien. Men avtalet saknade ”stopp-klausul”. Om Storbritannien, Frankrike, Italien hade förhandlat in en framtida icke-aggression klausul som hade varit mycket dyr för Tyskland att bryta mot, så hade kanske historien slutat annorlunda.

Grundläggande avtalspraxis är att när du skriver avtal vill du ha med en klausul som säger vad som händer om motparten bryter mot avtalet, det vill säga konsekvensen. Det saknades i Münchenavtalet. Låt oss få med det i ett avtal med Ryssland. Det skulle vara så mycket värt för oss, så motparten till och med skulle kunna erbjudas något att gå hem från förhandlingen med. Kanske Krim-halvön.

Vi kan hinna före Trump. Om Putin får en liten win, men i gengäld går med på icke-aggression-klausul. EU skulle till exempel kunna lägga en del av det man betalar för olja/gas till Ryssland under några år till historiens största Escrow fond.

En Escrow kan ses som en tredje part i en transaktion och det används för att skydda båda parter, ett spärrkonto. Summan överförs till kontot av ena parten och förvaras där tryggt tills båda parter uppfyller sina delar av avtalet. Det vill säga som kan användas av till exempel EU till fredsinsatser om Ryssland startar något mer krig mot Ukraina eller annan granne inom säg 30 år. De stora ryska tillgångarna som EU nu har fryst, men inte får ta enligt internationell rätt, utan bara kan ta räntan av, skulle också kunna avtalas in som del av Escrow-kontot.

Fredsavtalet skulle bli en liten vinst för Putin som möjliggör en ”värdig pension”, men som samtidigt minskar risken för vidare expansion ambitioner. Ett sådant fredsavtal skulle kunna spara massor av liv, risk för krig som pågår i många år, risk att det spårar ur med kärnvapen, särskilt med en åldrande Putin eller inblandning från Nordkorea. Men framförallt leda till en snabb och varaktig fred. Eller så fortsätter vi att stämma in i vapenlobbyns mantra. ”Strid till sista kvadratmetern, oavsett hur många i Ukraina som måste dö”. Vapenlobbyn i USA har vi länge klagat på för att den orsakar skolskjutningar. Men det här är ännu värre.

Putin bär skulden, men det finns andra sätt att agera kraftfullt mot honom än med bara vapen, och lagom mycket vapen för att bara hålla kriget rullande. Nej, fram med en Escrow konstruktion och låt Sverige och andra fredssträvare visa ledarskap och ta oss mot verklig fred. Det är onödigt att släppa det till Trump.

 

Magnus Willner
Civilingenjör Hindås

Slovakiens ledare om Zelenskyj: ”En tiggare och utpressare”

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 10:53
– av Isac Boman
Robert Fico och Volodymyr Zelenskyj har idag en minst sagt frostig relation.

Slovakiens premiärminister, Robert Fico, går till hårt angrepp mot Volodymyr Zelenskyj, Ukrainas president, och anklagar honom för att dra omkring i Europa och ägna sig åt ”tiggeri och utpressning” – någonting som måste upphöra.

– Jag är inte här för att hålla Zelenskyj i handen och jag måste erkänna att jag är trött på honom ibland. Han reser runt i Europa och tigger och utövar utpressning och ber andra om pengar… Detta måste få ett slut, deklarerade slovaken i parlamentets utrikesutskott under fredagen.

Den frispråkige Fico har länge varit mycket kritisk till Västs närmast gränslösa stöd till Kiev och påpekat att Ukraina inte är kapabla att besegra Ryssland på slagfältet, och därför istället måste söka en diplomatisk lösning på konflikten.

Kort efter att han tillträdde, 2023, stoppade Fico också det militära stödet till Ukraina och lovade att lägga in sitt veto mot landets potentiella anslutning till Nato, och han har också erbjudit sig att vara värd för fredssamtal mellan Moskva och Kiev.

”Slovakien befinner sig inte i krig”

Den slovakisk-ukrainska relationen försämrades kraftigt när Kiev vägrade förlänga sitt transitavtal med ryska Gazprom efter att detta gick ut vid årsskiftet, vilket i praktiken innebär att flödet av rysk naturgas till EU-länder som Österrike, Italien och Slovakien stryps.

Just Slovakien, som inte har någon egen kust, uppges vara särskilt beroende av den ryska gasen, och denna har tidigare täckt cirka 60 procent av landets totala efterfrågan. Fico har krävt kompensation från Kiev och utlovat motåtgärder, eventuellt genom att strypa elförsörjningen och det humanitära biståndet till Ukraina.

– Varken Slovakien eller EU befinner sig i krig. Vi har ingen anledning att tolerera Zelenskyjs äventyr, särskilt med tanke på det stöd som Slovakien och EU redan ger till Ukraina, förklarade premiärministern i ett tal tidigare i veckan.

Varnat för tredje världskrig

Under torsdagen träffade Robert Fico också EU:s energikommissionär, Dan Jorgensen, för att diskutera situationen och hur denna kan lösas.

– Vi har ett jävligt allvarligt problem, konstaterade Slovakiens ledare inför det mötet.

Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat hur Robert Fico varnat för att kriget i Ukraina riskerar att eskalera till ett tredje världskrig och hur han utsattes för ett mordförsök förra året.

– Faktum är att Ukraina bara utnyttjas för geopolitiska syften, för att försvaga Ryssland ekonomiskt och internationellt. Jag fruktar att Väst för dessa geopolitiska måls skull kommer att bekämpa Ryssland till den sista ukrainske soldaten, och vi är inte långt från detta mål, har han bland annat sagt.

Bilderbergprofilens AI-teknik lär mördardrönare identifiera ryssar

Kriget i Ukraina

publicerad 6 januari 2025
– av Markus Andersson
Peter Thiel är medlem i styrkommittén för den okända Bilderberggruppen och leder det kontroversiella företaget Palantir.

Ukraina har tidigare kallats för ett ”testlaboratorium för framtidens krig”. Med hjälp av det USA-baserade företaget Palantir, som leds av en profilerad medlem i styrkommittén för den ökända Bilderberggruppen, har man nu tagit fram drönare som automatiserar dödandet och med hjälp av AI identifierar ryska soldater.

Peter Thiel är inte bara medlem i styrgruppen för det globalistiska maktnätverket Bilderberggruppen. Hans företag Palantir, som beskrivits av magasinet Time som ”2000-talets AI-vapenhandlare”, har tagit fram teknologi som gör att drönare nu utan mänsklig inblandning påstås vara kapabla att detektera ryska soldater och andra ”fientliga mål”. Utifrån kännetecken som uniformer, vapen och mänskliga rörelsemönster kan drönarna inte bara identifiera mål för sina attacker, utan även självmant utföra dem.

Ukrainsk-amerikanske David Kirichenko, forskare inom bland annat cyberkrigföring och militära strategier och aktiv vid den neokonservativa tankesmedjan Henry Jackson Society, menar i sammanhanget att man ser att AI och teknik utan direkt mänsklig inblandning ska spela en viktigare roll på framtidens slagfält och att Ukrainakriget nu ger en föraning om detta.

Med tiden kommer slagfältet att bli en strid mellan algoritmer. I takt med att världen blir mer digitaliserad kommer teknikens inflytande på krigföringen bara att öka. Billiga drönare har redan förändrat slagfältet och påskyndat båda sidors behov av att anpassa sig och utveckla nya tekniska framsteg”, menar han.

I slutändan har kriget mellan Ryssland och Ukraina visat på behovet av att Nato-länderna tar till sig och anpassar sig till de tekniska framstegen i Ukraina, varav många kommer från kommersiell teknik direkt från hyllan. Nato måste förbereda sig för framtidens krigföring, där det första storskaliga drönarkriget snabbt övergår till det första AI-drivna kriget”, skriver han vidare.

Foto: АрміяInform/CC BY 4.0

”2000-talets AI-vapenhandlare”

Det uppges att AI-tekniken förbättrat drönarnas förmåga ”att träffa fienden” från knappt 50 procent 2023 till närmare 80 procent under 2024 – och Palantir beskrivs av magasinet Time som avgörande för utvecklingen.

Ett exempel är spaningsdrönaren SAKER, som använder Palantirs AI och som påstås på egen hand kunna identifiera olika typer av fientliga mål och sedan i realtid vidarebefordra denna till sin kommandopost, som väljer när och hur fienden ska träffas.

Ukraina och dess allierade ska vara särskilt begeistrade över AI:ns förmåga att på egen hand förbättra sina förmågor och ”lära sig” att identifiera mål genom att titta på videoklipp föreställandes ryska styrkor.

Allvarliga moraliska aspekter

Även om man från ukrainsk sida gärna utnyttjar den nya tekniken för att bättre kunna stå emot ett numerärt och vapenmässigt överlägset Ryssland pekar kritiker på att det finns allvarliga moraliska aspekter som bör betänkas.

Bland annat det faktum att den artificiella intelligensen plötsligt får mandat att avgöra vem som är ”fiende”, och även agera och på detta sätt automatisera dödandet, kan enligt bedömare leda till katastrofala konsekvenser. Bland många aspekter nämns bland annat riskerna för civilbefolkningen, om dessa felidentifieras på grund av exempelvis sitt ”rörelsemönster” och plötsligt markeras som fientliga mål.

Försvarare av teknologin hävdar att det i slutändan ändå är människor som avgör vilka mål som ska förgöras, medan kritiker pekar på att det finns stor risk att man ändå förlitar sig för mycket på ett verktyg som inte har kapacitet att bedöma nyanser på ett slagfält på samma sätt som en mänsklig operatör.

Deserteringar ett växande problem för Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 6 januari 2025
– av Jan Sundstedt
Volodymyr Zelenskyj Ukraina
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tvingas se på när allt fler av landets soldater deserterar och håller sig undan mobilisering.

Allt fler ukrainska soldater deserterar eller undviker inkallelse för att slippa det utdragna kriget mot Ryssland. Enligt uppgifter från Ukrainas åklagarmyndighet har fler fall av desertering rapporterats under 2024 än under de två tidigare åren av krig.

Bristen på rotation och uteblivna förstärkningar uppges vara nyckelfaktorer bakom utvecklingen.

Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, erkände nyligen i en intervju med ukrainska Telemarathon, ett TV-sänt insamlingsevenemang som pågår under många timmar per dag och vars syfte är att samla in pengar till ett välgörande, politiskt eller annat ändamål, att antalet desertörer inom Ukrainas militär ökade kraftigt under 2024.

Framförallt har antalet fall av desertering eskalerat under våren och sommaren.

Fallen av desertering ökade 2024, men har minskat sedan september eller oktober. Ett långt krig är ett långt krig. Vårt folk håller ut, men de blir trötta. De blir trötta överallt, medgav Zelenskyj under samtalet.

Nato-tränad fransk brigad hårt drabbad

Enligt tidningen Newsweek har Ukrainas myndigheter inlett över 100 000 åtal av desertering sedan kriget inleddes i februari 2022. Under 2024 har enligt uppgifter över 60 000 fall registrerats fram till oktober.

I flera registrerade fall lämnar soldater sina positioner utan tillåtelse, mot bakgrund av exempelvis utebliven rotation samt en alltmer pressad krigssituation. Faktorer som gjort desertering till det enda alternativet för många, rapporterar Financial Times.

Ukraina har nyligen inlett en granskning av den franskutbildade 155:e ”Anne of Kyiv”-brigaden, efter anklagelser om desertering, misskötsel och bristande ledarskap.

Uppgifter gör gällande att över 1 700 soldater har deserterat från brigaden, vilket lett till organisatoriskt kaos och väckt frågor om det militära styret i regionen.

Samtidigt uppges att minst 50 soldater rapporteras ha rymt redan under utbildningen i Frankrike. En utredning pågår nu för fullt för att klargöra omfattningen och orsakerna till problemen.

Förstärkningar dröjer

Den ukrainska regeringen har försökt motverka problemet genom att avkriminalisera första gångens deserteringar, förutsatt att soldaterna återvänder till tjänstgöring innan 1 januari 2025. Samtidigt har mobiliseringsåldern sänkts till 25 år och straffen för att undvika inkallelse har skärpts.

Trots detta rapporteras utbredda problem med att få in nya rekryter. Videoklipp på sociala medier visar hur militär personal genomför inkallelser vid busshållplatser, stormar arbetsplatser och knackar dörr i bostadsområden – något som ytterligare förstärkt motståndet mot mobilisering.

Zelenskyj menar att bristen på reserver är en bidragande faktor till att Ryssland avancerar.

Det finns inte många reserver. Varför? För att inte allt [material] har kommit fram för att förstärka reserverna.

Enligt Ukrainas presidentkansli och kommunikationsrådgivaren Dmytro Lytvyn har förseningar i leveranser av vapen och utrustning försvårat situationen ytterligare.

Vi kan inte kompensera för våra partners förseningar i beslutsfattande och leveranskedjor med våra soldaters liv och våra yngsta killars liv, uppgav en icke namngiven källa i Ukrainas presidentkansli för Reuters.

Omfattande konsekvenser

Enligt Associated Press var desertering en av huvudorsakerna till att den ukrainska fästningen Vuhledar föll i oktober.

– Det är uppenbart att vi, rent ut sagt, redan har pressat vårt folk till det yttersta, kommenterar vad som uppges vara en anonym officer inom Ukrainas 72:a brigad.

Under 2024 har Ryssland gjort betydande framryckningar i östra Ukraina, inklusive intagandet av Avdiivka –  en stad med stor strategisk betydelse som länge fungerat som en försvarslinje för ukrainska styrkor.

Samtidigt hotar ryska styrkor nu Pokrovsk, en viktig logistisk knutpunkt som utgör ett nav för transporter och militära förnödenheter.

Under det att båda sidor kämpar med att fylla sina led har USA uppmanat Ukraina att ytterligare sänka mobiliseringsåldern till 18 år, ett förslag som mött stark kritik.

Ukraina soldater
Ukrainska soldater vid fronten (arkivbild). Foto: Ukrainas försvarsministerium/CC BY-SA 2.0

Oviss framtid

Det återstår att se hur den politiska utvecklingen i omvärlden kommer att påverka situationen i Ukraina. Särskilt med tanke på den tillträdande amerikanske presidenten Donald Trumps löften om att förändra USA:s Ukraina-politik.

Trump har bland annat uppgett att han planerar att minska det militära stödet till Ukraina och ”avsluta konflikten på en dag”, ett uttalande som väckt frågor om framtiden för det amerikanska engagemanget i regionen.