MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 14 januari 2025

tisdag 14 januari 2025

Minsk avslöjar påstådd EU-plan att angripa Vitryssland

Det nya kalla kriget

publicerad 29 april 2024
– av Jan Sundstedt
Vitrysslands säkerhetschef Ivan Tertel.

Vitryssland rapporterar nu om vad som påstås vara planer på en attack anstiftad av EU mot huvudstaden Minsk, där framför allt Litauen skulle användas som utgångspunkt, enligt landets högste säkerhetschef Ivan Tertel.

Ivan Tertel, chef för Vitrysslands kommitté för statssäkerhet (KGB), hävdar att man nyligen förhindrat en potentiell attack mot landet. Enligt honom skulle attackdrönare driftsättas från Litauen för att attackera mål i och runt huvudstaden Minsk.

Uppgifterna fick stöd av medlemmar av den Allvitryska folkförsamlingen, i samband med ett tal av Ivan Tertel som hölls i torsdags den gångna veckan.

I sitt tal betonade Tertel oro för den globala spänningsnivån och pekade ut västländernas destruktiva intentioner gentemot Vitryssland. Han hävdade att USA och dess allierade ”strävar efter kontroll över Vitryssland och dess resurser”.

Enligt honom fungerar länder som Litauen, Polen och Ukraina som baser för västländernas stöd till ”radikala grupper”, vilka potentiellt ”kan destabilisera Vitryssland och dess regering”.

Litauen förnekar

Litauen bestrider all kännedom om en sådan attack och tillbakavisar å det bestämdaste anklagelserna. Företrädare för EU har än så länge inte kommenterat uppgifterna.

Ivav Tertel uppgav även att Vitryssland har avvärjt över 40 ”kriminella operationer” sedan början av 2023, inklusive försök att smuggla vapen från Ukraina in i landet. Han anklagade också ukrainska underrättelsetjänsten SBU för flera försök till terroristattacker i både Vitryssland och Ryssland.

Enligt Tertel har Ukraina planer på att använda vitryska medborgare för att ta över territorium och installera en väststödd regering. Han namngav i talet ett specifikt sjukhus i Kiev, som han påstod tjänar som operationsbas för ”de ukrainskstödda radikalerna”.

Spänningarna mellan Vitryssland och landets västliga grannar fortsätter att vara en central fråga vad gäller inte minst kriget i Ukraina. Huruvida Minsk de facto kan uppvisa konkreta bevis för den påstådda EU-ledda planen att angripa Minsk återstår att se.

EU-import av rysk flytande naturgas når rekordnivåer

Det nya kalla kriget

publicerad Idag 6:55
– av Isac Boman
Ryska LNG-tankern Christophe de Margerie.

Trots EU-ländernas sanktioner och uttalade ambitioner att kraftigt minska importen av ryska fossila bränslen importerade Europa ändå rekordstora mängder flytande naturgas (LNG) från Ryssland under 2024.

Enligt experter finns det ett logiskt skäl till ökningen – den ryska gasen är helt enkelt betydligt billigare än konkurrenternas.

Data från Rystad Energy visar att 17,8 miljoner ton rysk LNG levererades till europeiska hamnar förra året, en ökning med över 2 miljoner ton jämfört med föregående år.

Trots en betydande minskning av importen av rörledd gas från Ryssland, på grund av konflikten i Ukraina och terrorattentatet mot Nord Stream-ledningarna i september 2022, fortsatte EU köpa in rekordmängder av landets LNG. Detta har varit möjligt då det nedkylda bränslet endast delvis har omfattats av de sanktioner som införts av unionens medlemsländer.

Energianalysföretaget släppte uppgifterna kort efter att Ukraina stoppat transiteringen av rysk gas genom sitt territorium till EU. Kiev valde att skrota ett femårigt transitavtal med den ryska energijätten Gazprom i slutet av 2024, vilket innebar ett stopp av naturgasflödet från Ryssland till Rumänien, Polen, Ungern, Slovakien, Österrike, Italien och Moldavien.

De ryska LNG-leveranserna till EU ökade inte bara utan uppnådde ”rekordnivåer ”, enligt Jan-Eric Fahnrich, gasanalytiker på Rystad Energy. Han uppger att Ryssland överträffade Qatar som blockets näst största leverantör av LNG 2024, efter USA.

Enligt Fahnrich köpte EU 49,5 miljarder kubikmeter rysk gas genom rörledningar förra året, och ytterligare 24,2 miljarder kubikmeter LNG, varav en del återexporterades till andra länder.

”Ganska enkelt”

Data från Center for Research on Energy and Clean Air (Crea) visar något lägre siffror, men även dessa återspeglar en övergripande trend med kraftigt ökande rysk LNG-export. Enligt Crea ökade EU:s import av rysk LNG med 14 procent på årsbasis 2024 till 17,5 miljoner ton och var värd 7,32 miljarder euro.

– Orsaken till ökningen är ganska enkel. Rysk LNG erbjuds till en rabatt jämfört med alternativa leverantörer. Utan några sanktioner mot råvaran agerar företagen i sitt eget intresse och köper allt större mängder gas från den billigaste leverantören, förklarar Creas Rysslandsanalytiker Vaibhav Raghunandan.

De senaste uppskattningarna överträffar markant de senaste beräkningarna från Bloomberg, som tidigare i veckan sade att LNG-leveranserna från Ryssland till EU hade ökat till 15,5 miljoner ton 2024 jämfört med 2020, då EU importerade cirka 10,5 miljoner ton av bränslet.

Trump planerar möte med Putin: ”Vi håller på att ordna det”

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 10:43
– av Redaktionen
Putin och Trump under mötet i Helsingfors 2018.

USA:s tillträdande president Donald Trump har meddelat att ett möte med Rysslands president Vladimir Putin nu håller på att arrangeras.

– Han vill träffas, och vi håller på att ordna det, sade Trump vid ett möte med republikanska guvernörer i Mar-a-Lago, Florida.

Trump beskrev kriget i Ukraina som ”en jävla röra” och uttryckte sin avsikt att avsluta konflikten. Under sin valkampanj lovade han att avsluta kriget inom 24 timmar efter sitt tillträde, men har nyligen medgett att en sexmånadersperiod är en mer realistisk tidsram.

Kremls talesman, Dmitrij Peskov, bekräftar också att den ryske presidentens linje står fast sedan tidigare och att han är öppen för samtal med Trump, samt att inga förhandsvillkor finns för ett sådant möte.

– Presidenten har upprepade gånger uttryckt sin öppenhet för kontakter med internationella ledare, inklusive USA:s president Donald Trump, sade Peskov.

Trumps planerade möte med Putin har väckt oro i Kiev, där man oroar sig för att USA:s militära stöd kan minska och att Ukraina kan pressas in i en ogynnsam fredsuppgörelse.

Kristersson: ”Måste rusta för krig om vi vill ha fred”

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 10:00
– av Markus Andersson
Ulf Kristersson är mycket nöjd med medlemskapet i den USA-ledda militäralliansen Nato.

Sveriges statsminister förkunnar att Sverige förvisso inte befinner sig i krig i dagsläget – men att det svenska folket inte heller ska tro att någon verklig fred råder.

– Låt oss planera för det värsta, så vi kan fortsätta hoppas på det bästa, deklarerar Ulf Kristersson, och manar till fortsatt eskalering och upprustning.

Under årets upplaga av Folk och Försvars maktkonferens samlades makthavare i vanlig ordning i Sälen för att diskutera frågor kopplade till Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Även detta år deltog Sveriges statsminister Ulf Kristersson, som i sitt tal lade stort fokus på att försöka förklara hur regeringen egentligen ser på Sveriges försvarspolitiska status i dagsläget.

– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, betonade statsministern.

– Riktig fred kräver frihet och att det inte pågår allvarliga konflikter länder emellan. Men vi och våra grannar utsätts för hybridattacker, som inte utförs med robotar och soldater, utan med datorer, pengar, desinformation och risk för sabotage, hävdade Kristersson vidare.

”Ta detta på allvar”

I mars är det ett år sedan Sverige gick med i den USA-ledda alliansen Nato, och statsministern var mycket stolt när han beskrev hur svenska flyg redan idag bidrar till Natos luftrumsövervakning, hur 600 svenska soldater är på väg till Lettland – och hur Sverige står redo att bidra även till Natos marina styrkor.

– Det är en tillgång för Sverige i Nato att stödet för vårt medlemskap är så starkt och brett. Politiskt, men också i befolkningen. Det är ett uttryck för att vi lever i allvarstider. Men också ett tecken på att Sverige har förändrats.

Kristersson är av uppfattningen att Sverige tidigare har varit en ”lite för blåögd idealist vid sidlinjen” – men nu blivit betydligt klokare och kommit att bli ”en realist i händelsernas centrum”.

Enligt Moderatledaren utsätts inte Sverige och andra länder för någon konventionell krigföring – istället menar han att det handlar om ett ”proxykrig” där exempelvis Iran anklagas för att anlita gängkriminella för att begå våldsdåd i Sverige och där Ryssland påstås ”underminera demokratiska val” i europeiska länder.

– Så ta det här på allvar. Jag och regeringen tar det på allvar, förmanade han.

”Allt handlar om prioriteringar”

Några planer på att med dialog och diplomati förbättra relationen med Ryssland och verka för deeskalering tycks inte heller finnas – istället ligger fokus på avskräckning och fortsatt upprustning.

– Det ryska hotet är av allt att döma långsiktigt. Det måste vårt försvar också vara… Allt handlar om prioriteringar. Vi har råd att försvara vår frihet – men vi har inte råd att förlora vår frihet, heter det.

Statsministern betonade också att Sverige ”inte bara är en plats för frihet och självförverkligande – utan också för ansvar och självuppoffring” och hyllade de unga svenskar som ”gör sin plikt” genom att ansluta sig till den svenska armén.

– Nu är det en ny tid igen, och den måste inte alls vara förkrigstid, men den som vill ha fred måste som bekant vara rustad för krig.

Ulf Kristersson Anthony Blinken
Kristersson och USA:s avgående utrikesminister Antony Blinken. Foto: U.S. Department of State/Public Domain

”Låt oss planera för det värsta”

Han menar att kampen idag, precis som under kalla krigets dagar står mellan ”demokrati och diktatur”, och även om han påstår att han och hans parti inte önskar något krig menar han att det ändå är av yttersta vikt att kraftsamla, rusta upp och öka militariseringen om ett sådant ändå skulle bli verklighet.

– Vi vann och diktaturen förlorade. Det finns ingen naturlag som gör att det alltid blir så. Men den fria världen har gjort det förut och vi kan göra det igen. Låt oss planera för det värsta, så vi kan fortsätta hoppas på det bästa, avslutade han.

Nya Dagbladet uppmärksammade även Folk och Försvars rikskonferens 2024 där stort fokus låg på ett svenskt Nato-inträde och påstådda inhemska och utländska hot mot landet.

Sverige köper tyska stridsvagnar för 20 miljarder

Det nya kalla kriget

publicerad 10 januari 2025
– av Redaktionen
De första varianterna av Leopard 2 togs fram under det tidiga 1970-talet.

Tidöpartierna vill att den svenska armén ska bli dubbelt så stor som idag – och för att åstadkomma detta ska bland annat tyska stridsvagnar för mångmiljardbelopp köpas in.

– Det här är en helt nödvändig satsning, hävdar försvarsminister Pål Jonson (M).

Försvarets materielverk (FMV) skrev i slutet av förra året kontrakt med tyska vapentillverkaren KNDS om att köpa in 44 nya stridsvagnar av modellen Leopard 2 A8.

Vidare får tyskarna i uppdrag att modernisera 66 av Försvarsmaktens stridsvagnar från 90-talet och renovera ett antal andra stridsfordon – sammanlagt förväntas notan landa på 22 miljarder kronor.

– De här stridsvagnarna är bland de absolut modernaste som finns på marknaden. Det här är en stor förmågeökning för markstridskrafterna, säger FMV:s generaldirektör Göran Mårtensson till statstelevisionen SVT.

Enligt försvarsminister Jonson är beställningen ett måste ”för att vi ska kunna nå de högt ställda mål som politiken ställt på Försvarsmakten och FMV”.

”En starkare armé”

– Det är höga mål, men det måste vara höga mål i det allvarliga omvärldsläge som vi har just nu, tillägger han, och är mest missnöjd över att satsningen inte skett tidigare.

– Med den här beställningen får vi en starkare armé, starkare brigader och bättre förmåga att möta en kvalificerad motståndare, heter det vidare.

När leveranserna har genomförts innebär detta att Sverige sammanlagt har 154 stridsvagnar av modernt snitt – jämfört med 110 idag, och de kommer bland annat att vara utrustade med längre eldrör och fler digitala funktioner än tidigare modeller.

Varför politikerna väljer att lägga mångmiljardbelopp av skattebetalarnas pengar på att köpa vapen från utländska företag istället för att satsa på och bygga upp inhemsk produktion framgår dock inte.