Annons:

Miljonprotester i Frankrike – upplopp och hundratals skadade poliser

Publicerad mars 24, 2023 – av Isac Boman
Protesterna i Frankrike fortsätter - såväl fredliga som våldsamma.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

De folkliga protesterna har på många håll utvecklats till renodlade upplopp med hundratals skadade poliser och arresterade fransmän. Inrikesminister Gerald Darmanin menar att det handlar om vänsterextremister som vill ”störta staten, döda polisen och i slutändan ta över institutionerna”.

De omfattande protesterna mot höjd pensionsålder och landets president Emmanuel Macrons styre fortsätter att eskalera. Bara under gårdagen skadades cirka 450 poliser – och nästan 500 personer greps. Stadshuset i Bordeaux sattes också i brand och i sociala medier sprids filmklipp som visar hur poliser misshandlar demonstranter.

Protesterna inleddes redan i januari och handlade initialt om ett missnöje med Macrons annonserade pensionsreformer och höjd allmän pensionsålder från 62 till 64 år. Den senaste veckan har dock protesterna intensifierats och tycks nu till stora delar handla om ett allmänt missnöje över hur Emmanuel Macron leder Frankrike.

Under gårdagen gick över en miljon fransmän på uppmaning av fackliga rörelser ut på gatorna för att protestera, vissa källor uppger att det sammanlagda antalet demonstranter kan ha varit tre gånger så många.

Annons:

Även om organisatörerna uppmanat till fredliga protester blev verkligheten en annan – och porten till stadshuset i Bordeaux sattes i brand av individer som i massmedierna beskrivs som ”vänsterextremister”. På flera håll blev det också strider mellan regimmotståndare och polis, bara under torsdagen ska cirka 450 poliser ha skadats – och nästan 500 personer gripits.

– Det finns bråkmakare, ofta från den extrema vänstern, som vill störta staten, döda polisen och i slutändan ta över institutionerna, hävdar inrikesminister Gerald Darmanin.

– Jag vill fördöma vandaliseringen av ultravänstern som uppmanar till mord. De här ligisterna vill döda poliser, fortsätter han.

Enligt NPR utspelar sig rena ”gatustrider” mellan fransk polis och vänsterradikala element som också attackerat snabbmatsrestauranger, butiker, myndighetsbyggnader och banker. Brandbomber och andra projektiler kastas på polisen som svarar med tårgas och batongslag.

Inrikesminister Damanin menar att det finns en våldsam kärna på cirka 1500 vänsterextremister som står för det grova våldet – alltså en mycket liten del av de över miljonen demonstranter som gått ut på gatorna för att visa sitt missnöje.

Det kan också nämnas att turistattraktioner som Eiffeltornet och Versailles håller stängt och att över 12 000 poliser har kallats in för att slå ner kravallerna.

Samtidigt som våldsamheterna får stort fokus är det tydligt att många vanliga fransmän också vill ha bort Macron. På många arbetsplatser har det masstrejkats och på flera järnvägs- och busstationer har kollektivtrafiken blockerats helt.

– Republikens president är inte någon kung, och han bör lyssna på sitt folk, konstaterar bussföraren Nadia Belhoum.

Nedan syns ett urval filmklipp från händelserna i Frankrike:

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Tyskland skickar Patriot-system – Ukraina vill ha fler

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 18:15 – av Isac Boman
Zelensky förbereder kontrakt för ytterligare 25 Patriot-system. Varje system kostar cirka en miljard dollar.

Ukraina har tagit emot ytterligare amerikanskt tillverkade Patriot-luftvärnssystem från Tyskland. Det bekräftade president Volodymyr Zelenskyj på söndagen.

Den allt mer ifrågasatta och pressade presidenten har offentligt tackat Tysklands förbundskansler och den tidigare BlackRock-chefen Friedrich Merz för leveransen av nya amerikanska luftvärnssystem. Den tidigare uppgörelsen mellan länderna har nu verkställts, meddelade presidenten på söndagen.

"Våra överenskommelser har uppfyllts. Fler Patriot-system finns nu i Ukraina och tas i bruk", meddelade han.

Ukraina har under lång tid krävt mer avancerade vapen från sina västliga allierade, däribland Tomahawk-kryssningsrobotar och ytterligare Patriot-batterier. Enligt New York Times rapportering i maj ägde landet åtta Patriot-system, men endast sex av dessa var operativa.

Annons:

"Behövs fler system"

Zelenskyj var tydlig med att han vill ha ännu fler vapenleveranser framöver.

"Naturligtvis behövs fler system för att skydda viktiga infrastrukturobjekt och våra städer över hela Ukrainas territorium, och vi kommer att fortsätta arbeta för att få dem – inte bara på politisk nivå med stater och ledare utan även direkt med tillverkarna av alla nödvändiga luftvärnssystem och robotar till dem", fortsatte presidenten.

Rysslands försvarsdepartement uppger att man förstört omkring 40 Patriot-avfyrningsramper sedan 2023.

Nya kontrakt förbereds

Den amerikanske presidenten Donald Trump har hittills avböjt att leverera Tomahawk-robotar till Ukraina, men har istället uppmanat Nato-länder att köpa amerikanska vapen åt Kievs räkning. Moskva har genomgående uppgett att inget utländskt stöd kommer att förändra situationen på slagfältet till Ukrainas fördel.

Förra månaden uppgav Zelenskyj att Ukraina och USA förbereder ett kontrakt för 25 Patriot-system. Han tillade att leveranserna kan ta flera år om inte EU-länder visar "god vilja" genom att prioritera Kiev eller överföra system de redan äger.

Med en kostnad på cirka en miljard dollar per system hoppas Ukraina kunna finansiera inköpen genom ett EU-lån som backas upp av frysta ryska tillgångar. Ryssland har å sin sida fördömt alla försök att konfiskera dess tillgångar som stöld.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Orbán: Polen har blivit lydstat till Bryssel

Globalismens framfart

Publicerad Idag 16:45 – av Jan Sundstedt
Relationerna mellan Polens premiärminister Donald Tusk (t. v.) och Ungerns premiärminister Viktor Orbán alltmer infekterade.

Relationerna mellan Viktor Orbán i Ungern och Donald Tusk i Polen fördjupas till ett öppet bråk kring såväl EU:s inflytande som kriget i Ukraina. Orbán menar att Tusk-problemet går långt utöver bilaterala meningsskiljaktigheter — det handlar om att Polen har getts rollen som Bryssels lydstat.

Ungerns premiärminister menar att Polen under Tusk har tagit ett dramatiskt steg mot att förlora nationell handlingsfrihet och även blivit en "vasall till Bryssel".

"Han har blivit en av de mest högljudda krigshetsarna i Europa – men hans krigspolitik misslyckas: Ukraina håller på att få slut på europeiska pengar och det polska folket är trött på kriget. Han kan inte ändra kurs eftersom han har förvandlat Polen till en vasallstat till Bryssel", skriver Orbán i ett inlägg på X.

Utöver kriget i Ukraina står även frågor om EU:s roll i centrum för konflikten. Orbán har tidigare anklagat Bryssel för att ha spelat en aktiv roll i att hjälpa Donald Tusks EU-vänliga regering till makten i Polen.

Annons:

Donald Tusk har i sin tur kritiserat Orbán för att se "EU, demokrati och rättsstatliga principer som problem", ett angrepp som ytterligare trappat upp spänningarna mellan länderna.

Opinionsskifte i Polen

Enligt en opinionsundersökning från institutet IBRiS stödjer för närvarande enbart 33,5 procent av polackerna Ukrainas Nato-medlemskap. Det visar på ett skifte som får Orbán att hävda att Europa håller på att vakna, och att det polska folkets stöd för Ukraina minskar.

Donald Tusk däremot har förklarat kriget i Ukraina som "vårt krig", med hänvisning till att framtiden för Polen och Europa står på spel. Orbán svarar att både Polen och EU spelar ett farligt spel med livet för miljoner européer.

Att Ungern återkommande blockerat militärt stöd till Ukraina och dess ansökan om EU- och Nato-medlemskap har under lång tid varit en nagel i ögat för Polen och andra EU-medlemsstater.

Polen och Ungern hörde tidigare till den så kallade Visegrádgruppen (V4) och delade ofta ståndpunkter mot Bryssel. Men i takt med kriget i Ukraina och de stora strategiska skiljelinjerna har relationen stelnat.

Samtidigt som Tusk strävar efter att vinna ökat inflytande för Polen inom EU och Nato, har Orbán gjort tydligt att han vill se en annan sorts europeisk ordning — där nationalstater har större frihet och Bryssels centrala makt ifrågasätts.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ny amerikansk attack i internationellt vatten – tre döda

Donald Trumps USA

Publicerad Igår 14:36 – av Redaktionen
Försvarsminister Pete Hegseth hävdar att samtliga angrepp har riktats mot karteller och narkotikasmugglare.

Amerikanska styrkor har genomfört ännu ett angrepp mot vad som påstås vara en misstänkt narkotikabåt i internationellt vatten, där alla tre personer ombord dödades.

Det är åtminstone den 15:e attacken sedan september månad, och minst 64 personer har dödats enligt officiella uppskattningar.

USA:s försvarsminister Pete Hegseth meddelade sent på lördagskvällen att båten befann sig i Karibiska havet och var känd av amerikansk underrättelsetjänst som ett fartyg för narkotikasmuggling.

De tre männen ombord beskrevs som "narkotikaterrorister" kopplade till en "utsedd terroristorganisation".

Annons:

"Detta fartyg – liksom varje annat – var känt av vår underrättelsetjänst för att vara involverat i illegal narkotikasmuggling, färdades längs en känd smugglingsrutt och fraktade narkotika", skrev Hegseth i ett inlägg på sitt X-konto, som inte innehöll några bevis för påståendena.

Inga amerikanska styrkor skadades, enligt försvarsministern.

Hegseth hävdade att båtar som den som träffades är en del av ett försök av narkotikaterrorister att "förgifta amerikaner hemma" och upprepade sin policy att behandla de misstänkta smugglarna "exakt som vi behandlade al-Qaida".

"Vi kommer att fortsätta spåra dem, kartlägga dem, jaga dem och döda dem", hotade han.

Kongressen kräver transparens

Kongressledamöter har alltmer frekvent börjat kräva öppenhet kring angreppen och på torsdagen kritiserade lagstiftare Trumps administration för att ha underlåtit att bjuda in demokratiska kongressledamöter till en briefing om attackerna.

Senator Mark Warner från Virginia, den högst rankade demokraten i underrättelsekommittén, sa att båda partier måste ha insyn i sådana frågor.

Både republikaner och demokrater har också sagt att administrationen inte tillhandahåller tillräcklig information om strategin och underrättelsearbetet bakom angreppen, inklusive hur personer på båtarna bedömdes vara kopplade till narkotikaligor, rapporterade NBC News förra månaden.

Hangarfartyg till Karibien

Trump-administrationen beordrade i slutet av förra månaden hangarfartygsgruppen Gerald R. Ford att färdas från sin position i Medelhavet till Karibien för att stödja angreppen mot misstänkta narkotikaterrorister, uppgav Pentagons talesman Sean Parnell.

Hegseths inlägg innehöll ingen ytterligare information om personerna som enligt uppgift dödades i det angrepp som tillkännagavs på lördagen. I vissa tidigare fall har Trump-administrationen tillhandahållit mer information om de påstådda grupperna eller ursprungslandet för besättningsmedlemmarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump hotar med attack mot Nigeria

Donald Trumps USA

Publicerad Igår 12:29 – av Markus Andersson
Nigerianska soldater under gemensam övning med amerikanska styrkor 2018 – nu hotar USA med militär insats i landet.

USA:s president Donald Trump har hotat med att sända in amerikanska styrkor till Nigeria om landet inte kraftfullt motarbetar våld mot kristna. Samtidigt stoppas allt amerikanskt bistånd till Afrikas mest folkrika nation.

Trump uppmanade på lördagen i ett inlägg på Truth Social försvarsdepartementet att förbereda sig för en möjlig "snabb" militär operation i den västafrikanska oljenationen.

"Om vi attackerar kommer det att gå snabbt, våldsamt och smidigt, precis som när terroristpacket attackerar våra älskade kristna", skrev presidenten, utan att närmare precisera sina anklagelser.

Nigerias huvudstad Abuja har ännu inte reagerat på hotet. USA:s försvarsminister Pete Hegseth stödde presidenten i ett eget inlägg: "Antingen skyddar den nigerianska regeringen kristna, eller så kommer vi att döda de islamistiska terroristerna som begår dessa fruktansvärda grymheter."

Annons:
Att Trump riktar hot mot andra länder via sitt Truth Social-konto är ingenting nytt. Foto: faksmil/Truth social/Trump

Nigeria förnekar anklagelserna

Trumps hot kom dagen efter att hans administration återigen placerat Nigeria på en lista över länder som USA anser bryter mot religionsfriheten. Andra länder på listan inkluderar Kina, Myanmar, Nordkorea, Ryssland och Pakistan.

Nigerias president Bola Ahmed Tinubu tillbakavisade tidigare på lördagen påståendena om religiös intolerans.

— Beskrivningen av Nigeria som religiöst intolerant återspeglar inte vår nationella verklighet, sa Tinubu i ett uttalande.

Landets utrikesministerium lovade att fortsätta kampen mot våldsam extremism och uttryckte förhoppning om att Washington ska förbli en nära allierad framöver.

200 etniska grupper

Nigeria har 200 etniska grupper som utövar kristendom, islam och traditionella religioner. Den islamistiska terrorgruppen Boko Haram har plågat nordöstra Nigeria i 15 år och dödat tiotusentals människor, dels kristna men också mer moderata muslimer och andra religionsutövare.

Trump hade under sin första mandatperiod placerat Nigeria på listan över länder som USA anser bryter mot religionsfriheten. Hans ökände efterträdare Joe Biden tog bort landet från listan 2021.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.