Annons:

Migrationsverket svarar på norska UDs hemliga PM om flyktingkrisen

Inte ens fred i Syrien tros minska antalet asylsökande som söker sig därifrån till Europa konstaterar höga tjänstemän vid det norska Utrikesdepartementet i ett hemligt PM som läckt till norsk press – men på Migrationsverket menar man däremot att asylströmmen kan komma att minska på lång sikt.

Uppdaterad mars 3, 2016, Publicerad mars 2, 2016

Norge är chockerat över ett ”hemligt” PM som har utarbetats av några höga tjänstemän vid det norska Utrikesdepartementet, UD, vilket beskriver de konsekvenser som flyktingkrisen i Europa kan få för norrmännen – om inte EUs medlemsstater lyckas få ordning och reda på en allt mer eskalerande situation som befaras drabba Tyskland och Sverige allra hårdast.

Dramatiken i Norge har sitt ursprung i det hemliga protokoll som den norska tabloiden Verdens Gang, VG, publicerade i måndags kväll – ett ”hemligt” PM som utarbetats av höga tjänstemän vid det norska Utrikesdepartementet, UD.

Det tio sidor långa PM:et ”Flukt og migrasjon till Europa og Norge 2016 - Scenarier, konsekvenser, tiltak” är daterat 28 januari i år. PM:et har utarbetats av John Mikal Kvistad, avdelningsdirektör för Europa-avdelningen och Morten Aasland, senior rådgivare på Region-avdelningen vid norska UD. Det är en mörk och dramatisk bild av hur flyktingkrisen kan utveckla sig i en nära framtid som två höga tjänstemän vid det norska UD målar upp i det ”hemliga” dokumentet.

Grensen för hva borgere og myndigheter i europeiske land kan absorbere er enten allerede nådd eller nær forestående.” och det gäller i synnerhet Tyskland och Sverige som de norska UD-tjänstemännen menar ”er i ferd med å mødte veggen.

Annons:

Författarna pekar på att både EU-kommissionens president Donald Tusk och EUs ordförandeland Nederländernas statsminister Mark Rutte anser att ”Europa har seks-åtte uker på seg for å unngå en kaskade-aktig krise”. Europa står inför en lång rad problem utan lösningar i sikte såsom flyktingkrisen, hotet om Brexit, kriser i Dublin- och Schengensamarbetena och mycket annat. Allt detta tillsammans menar författarna vid det norska UD kan påverka Norge negativt.

Sammen med fortsat migrasjonskrise kan dette utløse ”the perfect political storm” for Europa.”
Inte ens en fredlig lösning i inbördeskrigets Syrien tros minska flyktingströmmarna till Europa. Ett konstaterande som backas upp av expertis på internationell politik.

– Man har sett på andra håll att flyktingströmmar inte hejdas av att fred bryter ut i ett krigsdrabbat land. Syrien är förstört, stor misär råder och det är ett fattigt land. Om det skulle bli fred i Syrien avgörs flyktingströmmen därifrån hur freden backas upp av det internationella samfundet, säger Peo Hansen, professor i Statsvetenskap vid REMESCO, Linköpings universitet, till Nya Dagbladet.

Migrationsverket gör sina egna prognoser på asylströmmar utifrån krishärdar runt om i världen. Dessa prognoser ligger till grund för antalet asylsökande som tros söka sig till Sverige - och därmed påverka det svenska flyktingmottagandet.

"Det är svårt att säga något med exakthet kring framtida hypotetiska scenarier, men det är rimligt att anta att en bestående fred i Syrien på sikt skulle leda till att färre människor behöver ta sig därifrån", skriver presstjänsten på Migrationsverket till Nya Dagbladet.

I det norska UDs hemliga PM beskriver författarna att stora delar av EUs acquis på utlänningsområdet har fallit eller är hotat av flyktingkrisen i Europa. Asylsystemen i EUs stora mottagarländer Tyskland och Sverige ses som överbelastade och en varningssignal är den svenska inrikesministern Anders Ygemans varsling om storskalig svensk repatriering av omkring 60 - 80 000 utomeuropeiska migranter vars asylansökningar förväntas avslås av Migrationsverket. De norska UD-tjänstemännen konstaterar att Dublin-förordningen är satt ur spel – och nu hotar också Schengensamarbetet att bryta samman.

Europa og EU/Schengen-samarbeidet er i en alvorlig situasjon. Vi kan i løpet av kommende halvår få en omfattende krise, hvor migrasjonskrisen og flere andre negative forhold samlet utløser betydelige politiske og institusjonelle tilbakeslag.

Enligt visselblåsaren Migga_X arbetar Migrationsverket för närvarande utifrån ett scenario om att uppemot 16.000 asylsökande per vecka kan komma att söka sig till Sverige. Då ska det från Migrationsverkets sida finnas full beredskap för detta i form av boendeplatser, logi och bankkort åt dessa asylsökande två månader framåt. Allt för att undvika samma slags systemkollaps som inträffade i det svenska asylmottagandet i höstas – där manliga asylsökande skickades iväg mitt i natten eftersom barnfamiljer prioriterades i första hand.

Vilken beredskap har Migrationsverket för att Schengensamarbetet kan kollapsa inom en snar framtid?

Migrationsverket gör inte beredskapsplaner kring specifika politiska scenarier, utan snarare ökningar eller minskningar av antalet asylsökande till Sverige, skriver presstjänsten på Migrationsverket till Nya Dagbladet.

Schengensamarbetet har sitt ursprung i 1980-talets Europa – och exponentiella situationer såsom i inbördeskriget i Syrien hade på den tiden aldrig inträffat.

– Schengensamarbetet är kraftigt vingklippt och skadeskjutit. Man har inte lyckats hantera flyktingsituationen, säger Peo Hansen.

Efter andra världskriget satte USA in Marshallplanen för att ekonomiskt bidra till återuppbyggandet av det förstörda Europa. Massiva ekonomiska investeringar bidrog till att freden kunde bevaras på den europeiska kontinenten. Ännu vet ingen hur dagens stormakter tänkt sig att en fredlig lösning i Syrien ska se ut i praktiken.

– Det är väldigt svårt att spekulera om fred i Syrien. Kommer freden att handla om att utländska trupper sätts in, att de stridande parterna lägger ner sina vapen eller att krig uppstår någon annanstans, undrar Peo Hansen och tillägger att investeringar likt Marshallplanen kan vara ett annat alternativ i en fredlig lösning i Syrien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Miljonfiasko i Estlands vapenstöd till Ukraina – ministern lämnar

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 09:24 – av Emil Fjellstedt
Estlands försvarsminister Hanno Pevkur talar med USA:s dåvarande försvarsminister Lloyd Austin.
Hanno Pevkur i möte med USA:s dåvarande försvarsminister Lloyd Austin 2022. Nu avgår han efter Estlands ammunitionsaffär.

Estlands försvarsminister Hanno Pevkur avgår efter en vapenaffär där omkring 70 miljoner euro betalades i förskott för artillerigranater till Ukraina. Pengarna gick till en leverantör utan tidigare erfarenhet av granatproduktion, medan leveranserna enligt estniska myndigheter varit ofullständiga och bristfälliga.

Affären rör det italienskregistrerade bolaget Datasel S.R.L., som ägs av det indiska företaget Neco Defence Munitions. Estlands statliga försvarsinvesteringscenter RKIK tecknade det första avtalet i augusti 2024 och förde då över 15 miljoner euro. I oktober följde ytterligare en förskottsbetalning på drygt 10 miljoner euro.

Trots förseningar och problem slöts ytterligare två avtal samma år. Förskotten växte därmed till omkring 70 miljoner euro. Enligt estniska public service-bolaget ERR hade varken Datasel eller dess ägare tidigare tillverkat granater. Grundläggande kontroll av leverantören tycks alltså inte ha följt med i den brådskande jakten på ammunition till kriget i Ukraina.

Delar av leveransen nådde ett mellanlager i ett europeiskt land, men RKIK bedömde den som ofullständig och av otillräcklig kvalitet. Estland avslutade avtalen och kräver tillbaka de förskottsbetalade pengarna i en rättslig tvist.

Tar politiskt ansvar

Pevkur meddelade den 2 september att han lämnar posten efter kritik mot försvarets och RKIK:s hantering. Han säger att han tar politiskt ansvar för verksamheten inom sitt departement, men förnekar personligt ansvar för upphandlingen.

Försvarsministern har sagt att han kände till avtalen men inte läste dem. Han har hänvisat till att upphandlingar och kontraktsförhandlingar hanteras av RKIK, medan ministern fattar det övergripande beslutet att stödja Ukraina militärt.

Den tidigare RKIK-chefen Magnus-Valdemar Saar har å sin sida uppgett att större beslut inte fattades utan försvarsdepartementets ledning. Pevkur har beskrivit affären som en högriskanskaffning i en situation där granater söktes via mellanhänder på en hårt pressad marknad.

EU-medel kan krävas tillbaka

En del av förskottsbetalningarna finansierades genom EU:s europeiska fredsfacilitet, som används för militärt stöd till Ukraina. EU-kommissionen granskar nu ärendet tillsammans med estniska myndigheter.

Kommissionens talesperson Christian Wigand har sagt att det ännu inte är klarlagt om Estland måste betala tillbaka medel till fonden. Pevkur hävdar att det inte bör uppstå någon kostnad för estniska skattebetalare om upphandlingen har genomförts med tillräcklig omsorg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kvinnor och barn dödade i amerikansk robotattack mot iranskt bröllop

USA:s krig i Mellanöstern

Uppdaterad september 3, 2026, Publicerad september 3, 2026 – av Markus Andersson
Ett svårt skadat bostadshus med hål i taket och bråte på gården i Sirik i Iran.
Huset i Sirik där en bröllopsfest pågick när en robot träffade området den 1 september 2026.

En misstänkt amerikansk robotattack träffade ett bostadshus där en familj firade bröllop. Iranska Röda halvmånen uppger att fyra människor dödades och minst 67 skadades.

Angreppet inträffade på tisdagskvällen i kustorten Kuhestak i Sirik vid Hormuzsundet. Fiskaren Ali Mallahi firade sin dotters bröllop i huset tillsammans med ett stort antal gäster.

Associated Press rapporterar att bilder från platsen visar ett stort hål i taket, sönderslagna väggar och bråte över gården. Bland spillrorna låg skor som tillhörde bröllopsgästerna.

Roboten förstörde husets innertak fullständigt, sade Mallahi till iransk statlig television.

Iranska myndigheter namnger de döda som två kvinnor, 50 och 43 år gamla, samt två barn på fyra och 16 år. En människorättsorganisation uppger att splitter dödade 16-åringen vid ett kommunikationstorn omkring 100 meter från huset, snarare än inne på bröllopsfesten.

USA granskar uppgifterna

USA:s centralkommando har inte bekräftat att amerikanska styrkor träffade huset. Talesmannen Tim Hawkins säger att militären känner till uppgifterna och granskar dem.

USA:s militär angriper aldrig civila, sade Hawkins till BBC.

President Donald Trump beskrev tisdagens anfall mot Iran som ”stora och kraftfulla”. Enligt centralkommandot riktade USA attackerna mot luftvärn, radarsystem och marina tillgångar i södra Iran.

Vapenexperten N.R. Jenzen-Jones har granskat bilder av vapendelar som iranska medier kopplar till platsen. Han bedömer att delarna kommer från ett amerikanskt flygburet precisionsvapen, troligen en styrd bomb av typen JSOW. Centralkommandot ville inte kommentera hans slutsats.

Iran kräver internationell granskning

Irans FN-representant Gholamhossein Darzi kräver att säkerhetsrådet fördömer attacken och ställer USA till svars. Han beskriver angrepp mot civila, däribland barn, som ett brott mot krigets lagar.

Iranska Röda halvmånen har också vänt sig till Internationella brottmålsdomstolen och begärt en oberoende utredning. Organisationen uppger att kvinnor och barn utgör flertalet av de skadade.

Uppgifterna om antalet skadade varierar. Röda halvmånens första meddelande angav 50 skadade, medan iransk statlig television och nyhetsbyrån Irna senare rapporterade minst 67. Fyra dödsfall återkommer i de senaste uppgifterna från flera iranska källor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rysslands nya jetdrönare pressar Ukrainas luftförsvar

Kriget i Ukraina

Uppdaterad september 3, 2026, Publicerad september 3, 2026 – av Emil Fjellstedt
Skärmdump från en teknisk genomgång där en jetdriven drönare flyger över ett militärfordon
Skärmdump som visar en teknisk genomgång av den jetdrivna Geran-serien. Exakt drönarmodell kan inte fastställas enbart från bilden.

Rysslands nya Geran-4 är snabbare, tyngre och svårare att hejda än de propellerdrivna drönare som Ukrainas luftförsvar har anpassats för. Systemet avgör inte kriget på egen hand, men visar hur den tekniska utvecklingen fortsätter att flytta styrkeförhållandet till Rysslands fördel.

Den ukrainska militära underrättelsetjänsten HUR har publicerat en genomgång av ett nedskjutet exemplar av Geran-4. Drönaren uppges väga omkring 850 kilo och bära en stridsspets på upp till 150 kilo. Den ska kunna nå cirka 500 kilometer i timmen, flyga på upp till 5 000 meters höjd och ha en räckvidd på omkring 450 kilometer.

Uppgifterna kommer från en krigförande parts underrättelsetjänst och alla prestandavärden har inte kunnat verifieras oberoende. Det fysiska fyndet visar dock ett tydligt teknikskifte: Geran-4 drivs av en mindre turbojetmotor och har en förstärkt flygkropp med fast integrerade vingar. HUR har identifierat två kinesisktillverkade motortyper i undersökta exemplar.

Från långsam måltavla till litet kryssningsvapen

De tidigare Geran- och Shahed-modellerna var relativt långsamma och kunde i många fall bekämpas med mobila kulsprutegrupper eller billiga genskjutningsdrönare. När farten ökar till flera hundra kilometer i timmen krymper tiden för upptäckt, målföljning och eldgivning. Flyghöjden gör samtidigt att flera av de billigaste motmedlen får svårare att nå fram.

Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskyj har enligt den ukrainska försvarssajten Militarnyi uppgett att jetdrivna drönare i vissa nyare ryska anfall utgjort omkring två tredjedelar av farkosterna. De ska ha använts i mindre antal än äldre modeller men ändå nått sina mål oftare. Det är ett viktigt erkännande eftersom bedömningen kommer från den sida som försöker skjuta ner dem.

Utvecklingen fortsätter den trend som Nya Dagbladet rapporterade redan 2025, då modifierade ryska drönare och svärmtaktik började tränga igenom det ukrainska luftförsvaret i högre grad.

En teknisk genomgång av Geran-4 och Geran-5 från flygkanalen Altitude Addicts.

Tvingar fram dyrare motmedel

Geran-4:s främsta betydelse ligger därför inte i någon enskild teknisk detalj, utan i hur den förändrar kostnadsbalansen. Ukraina utvecklar nu jetdrivna genskjutningsdrönare för att hinna ikapp de snabbare målen. Om enklare system inte räcker återstår betydligt dyrare luftvärnsrobotar, samtidigt som Ryssland kan blanda jetdrönare med långsammare Geran-varianter, skenmål och robotar.

Öppna källor som granskat utbyggnaden av fabriksområdet i Alabuga bedömer att Ryssland förbereder storskalig produktion. Militarnyi har med hänvisning till satellitbilder och ryska uppgifter beskrivit en möjlig kapacitet på omkring 3 000 Geran-4 och Geran-5 per månad. Den exakta siffran är osäker, men utvecklingen ligger i linje med den bredare ryska försvarsproduktionen.

HUR har samtidigt identifierat 105 utlandstillverkade komponenter i Geran-4. Det visar att Ryssland fortfarande är beroende av importerad elektronik och motorer, men också att sanktionerna hittills inte har stoppat landets förmåga att ta fram nya system och föra dem från konstruktion till stridsanvändning.

Teknikskiftet talar för förhandlingar

En ny drönarmodell avgör inte ensam utgången i Ukraina. Geran-4 illustrerar däremot ett större problem för Kiev och dess västliga stödgivare: varje nytt motmedel möts av en rysk anpassning, samtidigt som Ryssland har större industriell uthållighet och kan pressa fram en ogynnsam byteskvot för luftförsvaret.

Det försvagar föreställningen att fortsatt utnötningskrig i sig ska vända utvecklingen till Ukrainas fördel. Ju längre kriget fortsätter, desto mer tid får Ryssland att skala upp nästa generation av billigare och svårare mål. Den tekniska verkligheten gör därför seriösa fredsförhandlingar mer brådskande – inte mindre.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Drönarfyndet i Leipzig: Regeringen följer Berlin och pekar ut Ryssland

Kriget i Ukraina

Publicerad september 3, 2026 – av Jan Sundstedt
Montage med Leipzig/Halle flygplats, ett obekräftat faksimil av den påstådda drönaren och Ulf Kristersson
Leipzig/Halle flygplats, en bild som påstås visa drönaren som hittades sent den 4 augusti samt Ulf Kristersson.

Sverige har kallat upp Rysslands ambassadör och kallar drönarfyndet i början av augusti vid Leipzigs flygplats för ett ryskt hybridangrepp. Jimmie Åkesson går ännu längre och säger att ansvaret har bekräftats. Samtidigt håller den tyska regeringen de avgörande bevisen hemliga för allmänheten.

En flygplatsanställd hittade den 4 augusti en drönare som enligt LKA bar en spränganordning innanför säkerhetsområdet på Leipzig/Halle flygplats.

Drönaren låg nära ett ukrainskt Antonov-fraktflygplan. Laddningen exploderade aldrig och ingen kom till skada.

Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt pekade den 1 september ut Ryssland. Han sade att drönarens konstruktion, delar, sprängämne och tändanordning liknar materiel från tidigare ryska operationer och kriget i Ukraina.

Dobrindt sade också att polisens undersökning, tillvägagångssättet och underrättelseuppgifter tillsammans bevisar ryskt ansvar. Enligt ministern agerade de misstänkta på uppdrag av ryska statliga organ, utan att ange vilka organ han syftade på eller hur utredarna hade knutit ordern till dem.

Allmänheten har inte fått ta del av hela den tekniska undersökningen eller underrättelseuppgifterna.

Enligt en gemensam granskning säger sig utredarna ha identifierat två misstänkta. De ska ha hittat DNA-spår på en drönare, en konservburk med sprängämnen och på en antenn nära flygplatsen. En av de misstänkta uppges ha ett ryskt pass, medan den andre uppges ha både lettiskt och ryskt pass.

Ryska pass och liknande materiel räcker däremot inte ensamma för att visa att den ryska staten gav ordern.

Dagen före utpekandet sade den tyska regeringens talesman att regeringen först skulle peka ut den ansvarige när utredningen var klar. Något som man nu däremot gör.

Ulf Kristersson pekar ut Ryssland

Statsminister Ulf Kristersson skrev redan samma eftermiddag om "den ryska hybridattacken i Leipzig" som ett faktum, och försäkrar Tyskland fullt svenskt stöd.

Kristersson bekräftar även att regeringen sammankallat det Nationella säkerhetsrådet. Efter mötet kallade Utrikesdepartementet upp Rysslands ambassadör.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard pekar också ut Ryssland och betonar att Sverige fördömer sabotageförsöket och stöder Tysklands svar.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har i ett inlägg på X gått ut med att Ryssland ligger bakom och att ansvaret har bekräftats.

Varken Ulf Kristersson, Maria Malmer Stenergard eller Jimmie Åkesson har i skrivande stund redovisat någon självständig svensk prövning som förklarar de tvärsäkra ordvalen.

Ryssland tillbakavisar

Ryssland förnekar all inblandning i händelsen och tillbakavisar samtliga anklagelser. Den ryska ambassaden i Berlin kallar det hela för en hastigt hopsatt provokation.

President Vladimir Putin hävdar att någon har planterat bevis för att flytta uppmärksamheten från tyska inrikesproblem.

Underlaget som allmänheten kan granska räcker därför varken för att slå fast en skenoperation eller för att följa en order från Moskva hela vägen till de påstått misstänkta.

Skillnaden i ordval är ändå tydlig: Tyskland har pekat ut Ryssland, medan svenska makthavare talar om ryskt ansvar som ett bekräftat faktum.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.