Annons:

Migrationsverket svarar på norska UDs hemliga PM om flyktingkrisen

Inte ens fred i Syrien tros minska antalet asylsökande som söker sig därifrån till Europa konstaterar höga tjänstemän vid det norska Utrikesdepartementet i ett hemligt PM som läckt till norsk press – men på Migrationsverket menar man däremot att asylströmmen kan komma att minska på lång sikt.

Uppdaterad mars 3, 2016, Publicerad mars 2, 2016
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 28 570,00 SEK 38% Mål: 75 000,00 SEK

Norge är chockerat över ett ”hemligt” PM som har utarbetats av några höga tjänstemän vid det norska Utrikesdepartementet, UD, vilket beskriver de konsekvenser som flyktingkrisen i Europa kan få för norrmännen – om inte EUs medlemsstater lyckas få ordning och reda på en allt mer eskalerande situation som befaras drabba Tyskland och Sverige allra hårdast.

Dramatiken i Norge har sitt ursprung i det hemliga protokoll som den norska tabloiden Verdens Gang, VG, publicerade i måndags kväll – ett ”hemligt” PM som utarbetats av höga tjänstemän vid det norska Utrikesdepartementet, UD.

Det tio sidor långa PM:et ”Flukt og migrasjon till Europa og Norge 2016 - Scenarier, konsekvenser, tiltak” är daterat 28 januari i år. PM:et har utarbetats av John Mikal Kvistad, avdelningsdirektör för Europa-avdelningen och Morten Aasland, senior rådgivare på Region-avdelningen vid norska UD. Det är en mörk och dramatisk bild av hur flyktingkrisen kan utveckla sig i en nära framtid som två höga tjänstemän vid det norska UD målar upp i det ”hemliga” dokumentet.

”Grensen för hva borgere og myndigheter i europeiske land kan absorbere er enten allerede nådd eller nær forestående.” och det gäller i synnerhet Tyskland och Sverige som de norska UD-tjänstemännen menar ”er i ferd med å mødte veggen.”

Annons:

Författarna pekar på att både EU-kommissionens president Donald Tusk och EUs ordförandeland Nederländernas statsminister Mark Rutte anser att ”Europa har seks-åtte uker på seg for å unngå en kaskade-aktig krise”. Europa står inför en lång rad problem utan lösningar i sikte såsom flyktingkrisen, hotet om Brexit, kriser i Dublin- och Schengensamarbetena och mycket annat. Allt detta tillsammans menar författarna vid det norska UD kan påverka Norge negativt.

”Sammen med fortsat migrasjonskrise kan dette utløse ”the perfect political storm” for Europa.”
Inte ens en fredlig lösning i inbördeskrigets Syrien tros minska flyktingströmmarna till Europa. Ett konstaterande som backas upp av expertis på internationell politik.

– Man har sett på andra håll att flyktingströmmar inte hejdas av att fred bryter ut i ett krigsdrabbat land. Syrien är förstört, stor misär råder och det är ett fattigt land. Om det skulle bli fred i Syrien avgörs flyktingströmmen därifrån hur freden backas upp av det internationella samfundet, säger Peo Hansen, professor i Statsvetenskap vid REMESCO, Linköpings universitet, till Nya Dagbladet.

Migrationsverket gör sina egna prognoser på asylströmmar utifrån krishärdar runt om i världen. Dessa prognoser ligger till grund för antalet asylsökande som tros söka sig till Sverige - och därmed påverka det svenska flyktingmottagandet.

"Det är svårt att säga något med exakthet kring framtida hypotetiska scenarier, men det är rimligt att anta att en bestående fred i Syrien på sikt skulle leda till att färre människor behöver ta sig därifrån", skriver presstjänsten på Migrationsverket till Nya Dagbladet.

I det norska UDs hemliga PM beskriver författarna att stora delar av EUs acquis på utlänningsområdet har fallit eller är hotat av flyktingkrisen i Europa. Asylsystemen i EUs stora mottagarländer Tyskland och Sverige ses som överbelastade och en varningssignal är den svenska inrikesministern Anders Ygemans varsling om storskalig svensk repatriering av omkring 60 - 80 000 utomeuropeiska migranter vars asylansökningar förväntas avslås av Migrationsverket. De norska UD-tjänstemännen konstaterar att Dublin-förordningen är satt ur spel – och nu hotar också Schengensamarbetet att bryta samman.

”Europa og EU/Schengen-samarbeidet er i en alvorlig situasjon. Vi kan i løpet av kommende halvår få en omfattende krise, hvor migrasjonskrisen og flere andre negative forhold samlet utløser betydelige politiske og institusjonelle tilbakeslag.”

Enligt visselblåsaren Migga_X arbetar Migrationsverket för närvarande utifrån ett scenario om att uppemot 16.000 asylsökande per vecka kan komma att söka sig till Sverige. Då ska det från Migrationsverkets sida finnas full beredskap för detta i form av boendeplatser, logi och bankkort åt dessa asylsökande två månader framåt. Allt för att undvika samma slags systemkollaps som inträffade i det svenska asylmottagandet i höstas – där manliga asylsökande skickades iväg mitt i natten eftersom barnfamiljer prioriterades i första hand.

Vilken beredskap har Migrationsverket för att Schengensamarbetet kan kollapsa inom en snar framtid?

Migrationsverket gör inte beredskapsplaner kring specifika politiska scenarier, utan snarare ökningar eller minskningar av antalet asylsökande till Sverige, skriver presstjänsten på Migrationsverket till Nya Dagbladet.

Schengensamarbetet har sitt ursprung i 1980-talets Europa – och exponentiella situationer såsom i inbördeskriget i Syrien hade på den tiden aldrig inträffat.

– Schengensamarbetet är kraftigt vingklippt och skadeskjutit. Man har inte lyckats hantera flyktingsituationen, säger Peo Hansen.

Efter andra världskriget satte USA in Marshallplanen för att ekonomiskt bidra till återuppbyggandet av det förstörda Europa. Massiva ekonomiska investeringar bidrog till att freden kunde bevaras på den europeiska kontinenten. Ännu vet ingen hur dagens stormakter tänkt sig att en fredlig lösning i Syrien ska se ut i praktiken.

– Det är väldigt svårt att spekulera om fred i Syrien. Kommer freden att handla om att utländska trupper sätts in, att de stridande parterna lägger ner sina vapen eller att krig uppstår någon annanstans, undrar Peo Hansen och tillägger att investeringar likt Marshallplanen kan vara ett annat alternativ i en fredlig lösning i Syrien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nästan 2 000 gripna när gymnasieblockaderna i Frankrike slog över i våld

Publicerad Idag 09:52 – av Emil Fjellstedt
Kravallpoliser med sköldar och tårgas på gator i Saint-Denis och vid lycée Diderot i Paris den 1 oktober 2026
Kravallpolis och tårgas i Saint-Denis och vid lycée Diderot i Paris under torsdagens gymnasieblockader. Inrikesministeriet räknade 1 949 gripanden.

Nästan 2 000 personer greps i Frankrike under torsdagen när gymnasieelevernas blockader slog över i gatuvåld. På fredagen hålls drygt 400 skolor stängda, och regeringen pekar ut vänsterpartiet LFI som rörelsens upphovsman.

Inrikesministeriet räknade 1 949 gripanden under torsdagen, främst för angrepp på poliser och andra tjänstemän, våld och olagliga folksamlingar. Under dagen skadades 305 poliser och gendarmer, rapporterar RFI.

Inrikesminister Laurent Nuñez fördömde det han kallade ett ohämmat våld. Han pekade på fyrverkeripjäser som avfyrats, bränder i offentliga byggnader och plundrade butiker.

— En förvärring av situationen som inte längre har något att göra med legitima krav från gymnasieelever, utan som nu har alla kännetecken på stadsvåld, sade Nuñez i ett uttalande på torsdagen.

Mobiliseringen har pågått i mer än tio dagar. Eleverna kräver mer resurser och bättre villkor i skolorna. De klagar bland annat på pressen från antagningssystemet Parcoursup, lärare som inte ersätts när de är borta, förfallna skolbyggnader och överfulla scheman.

Enligt en säkerhetskälla räknades omkring 900 aktioner under torsdagen, och samtliga departement är nu berörda. Rörelsen har även spridit sig till universiteten.

Tårgas i Saint-Denis och Paris

I Saint-Denis norr om Paris stod gymnasieelever och poliser öga mot öga utanför polisstationen, uppger nyhetskontot CLPRESS. Enligt CLPRESS använde polisen tårgas för att skingra folkmassan.

Vid lycée Diderot i Paris 19:e arrondissement förekom fyrverkeripjäser och tårgas under en sammandrabbning på torsdagsmorgonen, enligt CLPRESS.

Kontot Visegrád 24 publicerade under torsdagen en video från sammandrabbningarna. I texten skriver kontot att det var unga i andra och tredje generationens invandrare som kastade flaskor och sten mot poliser, byggde barrikader och senare tände dem.

Kollektivtrafiken stoppades i Marseille

I Marseille stoppades kollektivtrafiken efter angrepp på bussar. Kontot AlertesInfos uppger, med hänvisning till vittnen, att gymnasieelever satte eld på en buss.

Utanför lycée Saint-Exupéry i Marseille plundrades en brandbil och stacks i brand. I hela departementet Bouches-du-Rhône greps 68 personer, och prefekturen räknade ett hundratal bränder i soptunnor.

I Nantes förstördes hallen i lycée Nelson Mandela av en anlagd brand.

Regeringen pekar ut LFI

Premiärminister Sébastien Lecornu ledde under torsdagen ett krismöte med berörda ministrar. Efteråt meddelade premiärministerns kansli Matignon att rörelsen slagit över i stadsvåld.

Kansliet hänvisade också till underrättelsetjänsterna, som enligt Matignon ser blockaderna som en "manöver organiserad av LFI och dess proxys inom ultravänstern". LFI, La France insoumise, är det vänsterparti som regeringen pekar ut.

Partiets samordnare Manuel Bompard avfärdade anklagelsen.

— Jag uppmanar regeringen att inte sjunka ned i konspirationsteorier och i att behandla gymnasieeleverna som barn. Den här spontana rörelsen är född ur frustration över helt ovärdiga utbildningsvillkor, sade Bompard i ett uttalande till nyhetsbyrån AFP.

Samma kväll backade regeringen på en punkt som gjort många unga upprörda. Budgetförslaget för 2027, som presenterades på torsdagsmorgonen, innehöll avgifter för studenter som inte är stipendiemottagare på den yrkesinriktade högskoleutbildningen BTS och i de förberedande klasserna inför elitskolorna, så kallade prépa. Avgifterna var 178 respektive 270 euro per år. Utbildningsminister Édouard Geffray meddelade i France 2 att förslaget dras tillbaka.

Polisarrest och demonstrationsförbud

Sedan måndagen har 1 793 personer anhållits i samband med blockaderna, enligt justitieministeriet. Justitieminister Gérald Darmanin samlade under torsdagen landets generalåklagare och krävde i ett uttalande "stor fasthet i den straffrättsliga responsen".

Geffray sade i France 2 att drygt 400 skolor hålls stängda på fredagen, uppger BFMTV. Landets prefekter har förbjudit demonstrationer kring de stängda skolorna, i Paris kring 13 namngivna gymnasier.

Under fredagen tar Geffray emot elevorganisationer, föräldraföreningar och personalens fackförbund.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Litauens premiärminister: Risken för ryskt anfall har varken ökat eller minskat

Krigshetsen

Publicerad Igår 12:23 – av Emil Fjellstedt
Mindaugas Sinkevičius och Vladimir Putin
Litauens premiärminister Mindaugas Sinkevičius och Rysslands president Vladimir Putin.

Litauens premiärminister Mindaugas Sinkevičius säger att det saknas verkliga bevis för att Ryssland "gör sig redo för något", trots att flera europeiska ledare återkommande varnar för ett angrepp mot ett Nato-land.

Samtidigt som bland annat Polens premiärminister och Danmarks militära underrättelsetjänst upprepar att Ryssland kan angripa Nato-territorium inom en snar framtid.

Uttalandet från Mindaugas Sinkevičius kom under tisdagen vid en gemensam presskonferens med Mark Rutte i Bryssel.

Varningen mot att överdriva hotet kommer därmed från en baltisk Nato-medlem - inte från en kritiker av alliansen.

— Jag tycker att man måste säga det om hotet finns för samhället, men man kan inte överdriva och säga: Åh, något kommer att hända under de kommande månaderna eller veckorna, sade Sinkevičius enligt litauiska public service-bolaget LRT.

— Det jag också tog upp med generalsekreteraren var: finns det några bevis, verkliga bevis? Lägger underrättelsetjänsterna fram något på bordet om att Ryssland gör sig redo för något? Och det finns faktiskt inga. Risken kvarstår alltså, men den har inte svängt, varken ökat eller minskat, sade Sinkevičius.

Litauens premiärminister var emellertid inte helt okritisk gentemot Moskva. Han beskrev Ryssland som alltmer fientligt och mindre återhållsamt.

Underrättelsetjänsterna har dock enligt honom inte presenterat något verkligt belägg för att Ryssland förbereder något mer hotfullt än de hybridangrepp han menar redan pågår.

Larmen avlöser varandra

Mindaugas Sinkevičius uttalande går rakt emot tonen i flera europeiska huvudstäder.

Polens premiärminister Donald Tusk sade tidigare i september till det polska parlamentet att Ryssland, enligt underrättelseuppgifter, skulle kunna genomföra en drönar- eller robotattack mot Natos territorium inom loppet av månader.

Även Finlands president Alexander Stubb har återkommande varnat för ryska drönare. Danmarks militära underrättelsetjänst DDIS gick nyligen ut med en bedömning om att Ryssland kan inleda ett begränsat militärt angrepp mot ett Nato-land under de kommande månaderna.

DDIS bedömer risken för ett begränsat angrepp som låg men växande och pekar på enstaka angrepp med långräckviddiga vapen mot infrastruktur som är avgörande för stödet till Ukraina. Tjänsten bedömer en regelrätt invasion som högst osannolik, men utesluter den inte.

Bilden från Vilnius är en annan. Där har risken enligt regeringschefen legat still.

Mark Rutte uppmanade i sin replik till lugn och betonade att alliansen har svarsalternativ som inte alltid redovisas offentligt.

— Vi har alla de svarsalternativ vi behöver. Ni kommer inte alltid att se dem offentligt. De kommer inte alltid att vara symmetriska. Det kommer inte alltid att vara öga för öga, sade Rutte.

Generalsekreteraren hänvisade även till Rysslands ekonomiska läge.

— Mer allmänt skulle jag vilja uppmana till ett visst lugn, eftersom vi investerar i vårt försvar. Ryssland befinner sig inte i ett bra läge. Deras ekonomi är inte i ett bra läge. Så ett visst lugn är på sin plats, men också att fortsätta arbetet, sade Rutte.

Rutte sade också att ordet hybrid kan låta lite mysigt.

Svaret på de ryska hybridangreppen ska enligt Mark Rutte vara mer stöd till Ukraina, inte mindre. Stöd som i huvudsak bekostas av respektive lands skattebetalare.

Mindaugas Sinkevičius och Mark Rutte skakar hand
Mindaugas Sinkevičius och Natos generalsekreterare Mark Rutte vid den gemensamma presskonferensen i Bryssel under tisdagen. Foto: Nato

Samma dag anklagade Estlands säkerhetspolis KAPO Ryssland för en mordbrand hos försvarsföretaget Milrem Robotics i Tallinn i augusti. KAPO menar att dådet beställts av ryska säkerhetstjänster, skriver Breaking Defense.

Estlands premiärminister Kristen Michal beskrev branden som en del av en kampanj för att skrämma. Mark Rutte applåderade i sin tur att Estland pekat ut Ryssland.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov avfärdade anklagelsen som grundlös. Inga neutrala bevis för att Moskva skulle ligga bakom branden har i dagsläget presenterats för allmänheten.

Branden i Tallinn är just den typ av hybridangrepp som Sinkevičius menar skiljer från ett ryskt militärt anfall. Den sortens hot finns enligt honom. För det senare har han inte sett några bevis.

Litauen rustar vidare

Mindaugas Sinkevičius vill samtidigt inte att beskedet ska läsas som att Litauen sänker garden. Mark Rutte sade att Litauen i år väntas nå 5,38 procent av BNP i kärnförsvar.

Linas Kojala, chef för Geopolitics and Security Studies Center i Vilnius, uppger att utgifterna ska fortsatt ligga över fem procent. Den tyska brigad som ska stationeras i landet betonar man hoppas ska vara fullt operativ i slutet av 2027.

— Ryssland försöker sprida rädsla och splittra samhällen. Men det kommer inte att lyckas. Vi darrar inte. Vi gör det som ska göras och investerar kraftigt i militär förmåga, sade Sinkevičius.

Flera litauiska bedömare ger premiärministern sitt stöd.

Säkerhetsforskaren Deividas Šlekys sade till LRT på onsdagen att ingen förbereder sig för att erövra Litauen, varken nu eller i år.

Vilmantas Vitkauskas vid Nationella krishanteringscentret påpekade att hybridangreppen inte är något nytt, och även Martinaitis bedömde hotnivån som oförändrad, enligt rapporter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Donald Trump och AI-jättar skrev under avtal om att granska sig själva

Utvecklingen av AI

Publicerad Igår 10:18 – av Jan Sundstedt
Donald Trump sitter vid ett bord i Vita huset tillsammans med Elon Musk, Jensen Huang och andra techchefer.
Trump, Musk och Huang vid bordet i Vita huset under tisdagen, när bolagscheferna skrev under det frivilliga säkerhetsavtalet.

Donald Trump och cheferna för USA:s största AI-bolag skrev under tisdagen på ett avtal om att granska sina egna system. Trump kallar avtalet moraliskt bindande men påpekar att det är frivilligt och att man i dagsläget inte avser inrätta en ny tillsynsmyndighet.

Elon Musk från xAI, Mark Zuckerberg från Meta, Sundar Pichai från Google och Jensen Huang från Nvidia samlades i tisdags i Vita huset. Dario Amodei från Anthropic och Greg Brockman, president för OpenAI, deltog också i mötet.

Musk, som en tid stått på kant med Trump, var därmed tillbaka i Vita huset. Presidenten och bolagscheferna undertecknade i samband med mötet avtalet White House Accord on Super Intelligence.

Bolagen lovar fyra lager av kontroller. Egna spärrar mot dataintrång, biologiska risker och kemiska hot ingår, liksom en intern granskningsgrupp.

Oberoende revisorer och en styrelsekommitté ska granska rapporterna. Bolagen ska också mötas regelbundet om gemensamma regler.

— Vi kom överens om ett antal saker, bland annat gemensam övervakning, särskilda styrelsekommittéer och att helt enkelt rätta varandras läxor, betonade Elon Musk.

Avtalets sista stycke öppnar för lagstiftning längre fram: "Med tiden kan det vara rimligt att kodifiera dessa steg i lagar eller förordningar".

Donald Trump sade att det finns en övertygelse om att branschen ska reglera sig själv i stor utsträckning och liknade dokumentet vid nästan en konstitution. Han svarade nej på frågan om det krävs mer än kärlek till fosterlandet för att skydda människor mot AI.

Talmannen Mike Johnson beskrev åtagandena som frivilliga. Vicepresident JD Vance avvisade uttryckligen en statlig tillsyn i stil med läkemedelsmyndigheten eller luftfartsmyndigheten.

— Lösningen på en del av AI-riskerna är att ni tar risken på allvar, inte att ni kommer till staten för att få en regleringsregim som kan göra saken värre, sade Vance.

Vicepresidenten framhöll att konsumentmyndigheten och justitiedepartementet redan kan ställa utvecklare till svars för produkter som skadar konsumenter.

Nytt namn, samma lag

Donald Trump undertecknade några timmar senare ett dekret som hör till samma satsning.

Vita huset publicerade texten, som anger att myndigheterna inom den verkställande makten ska använda Super Intelligence och SI i stället för artificiell intelligens och AI.

Namnbytet gäller officiell korrespondens, webbplatser, rapporter och styrdokument så långt lagen tillåter.

Myndigheterna behöver inte skriva om äldre regler, kontrakt och historiska dokument. Begreppen behåller enligt rapporter samma juridiska innebörd som tidigare.

Super Intelligence betyder det som lagen redan definierar som artificiell intelligens. Presidentens vetenskapsrådgivare har 60 dagar på sig att föreslå en eventuellt reviderad lagtext.

Demokraten Mark Warner, vice ordförande i senatens underrättelseutskott, gick till angrepp i ett pressmeddelande: "Bolagen som bygger de mest kraftfulla AI-systemen varnar oss för att tekniken utvecklas snabbare än våra skyddsåtgärder. Presidentens svar? Att döpa om den och säga åt bolagen som utvecklar den att reglera sig själva".

En republikansk invändning i senaten stoppade samma dag Warners eget lagförslag om AI-risker.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA uppges vänta med nya anfall mot Iran till efter mellanårsvalet

Publicerad september 30, 2026 – av Emil Fjellstedt
Donald Trump vid en pressbriefing och en Tomahawk-robot som avfyras från USS Barry
Axios uppger att amerikanska tjänstemän tror att större anfall mot Iran kan vänta till efter mellanårsvalet.

Qatars medling mellan USA och Iran ska enligt Axios ha kört fast. Sajten uppger att amerikanska tjänstemän tror att Donald Trump kan beordra en återgång till större strider mot Iran efter mellanårsvalen.

Axios hävdar, med hänvisning till tre källor med insyn i samtalen, att ingen sida är beredd att ge efter. Sajten skriver att veckans qatariska försök till ett diplomatiskt genombrott har gett lite resultat. Dödläget stärker enligt uppgifterna uppfattningen på båda sidor att en ny militär konflikt blir allt mer sannolik.

Qatar tänker fortsätta försöka, men ska enligt Axios bli alltmer frustrerat över både Washington och Teheran.

Beskedet som kom medan qatarierna var kvar

Qatars medlare Ali al-Thawadi träffade på måndagen Irans utrikesminister Abbas Araghchi och hans delegation i New York i flera timmar. En källa uppger att de diskuterade ett qatariskt kompromissförslag på två sidor.

Förslaget skulle enligt två andra källor hantera både Irans krav på att USA häver sin marina blockad och USA:s krav på iranska eftergifter i kärnvapenfrågan.

På kvällen mötte al-Thawadi Trumps sändebud Jared Kushner och andra amerikanska tjänstemän i Washington. Vicepresident JD Vance var med en kort stund. Vita huset avböjde att kommentera.

Samma morgon hade tonen från Vita huset varit en helt annan. Amerikanska tjänstemän sade till flera medier, bland dem Axios, att samtalen var positiva och konstruktiva och att Iran visat flexibilitet i kärnvapenfrågorna. Trump var enligt dem beredd att ge sanktionslättnader och släppa frysta tillgångar i utbyte mot konkreta steg för att skala ned kärnprogrammet.

Några timmar senare, medan de qatariska tjänstemännen fortfarande befann sig i Vita huset, skrev Trump på Truth Social att han inte hade erbjudit Iran någonting.

Båda sidor väntar ut varandra

En av källorna säger att måndagens samtal inte ledde till några betydande framsteg. Enligt källan är läget fastlåst: Iran kräver saker som USA inte kan acceptera, samtidigt som USA anser sig vinna och därför inte ser något behov av att kompromissa.

Även Pakistan och Egypten, som också medlar i regionen, har enligt Axios uppmanat Iran att gå med på eftergifter om kärnprogrammet. Iranierna svarade enligt en annan källa att de kan överväga det först sedan USA återvänt till samförståndsavtalet från juni.

Mohsen Rezaei, sekreterare i Irans högsta nationella säkerhetsråd, sade på tisdagen enligt iransk press att Iran har framfört sina villkor till USA men att Trump inte förmår fatta ett beslut. Presidenten sitter enligt Rezaei fast i ett träsk där han varken kan förhandla eller strida.

Trump själv sade till reportrar samma dag att iranierna klarar sig mycket dåligt. Han visste inte om de var redo att ge upp ännu, men sade att de kommer att göra det. Enligt Trump handlar det om att stoppa ett kärnvapen som Iran inte ska få ha.

Den 27 september rapporterade Axios att Trump avvisat ett iranskt förslag om att öppna Hormuzsundet igen och återuppta kärnsamtalen, om USA hävde blockaden, tog bort sanktionerna mot oljeförsäljningen och återinförde vapenvilan. På frågan om han överväger att återuppta anfallen mot Iran svarade Trump att han alltid tänker på det.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.